Källor till dagens text i Svenskan

Jag har en text på Svenskans ledarsida idag om Lind och den sociala rörligheten. Inget nytt för den som läst inläggen här på bloggen (här och här). 

Med 2900 tecken till mitt förfogande, fann jag det inte motiverat att lägga 1300 av dessa på en källförteckning. På förekommen anledning, kan jag dock meddela att jag inte hittat på statistiken själv.

Här kommer en källorna:

Sverige har högre andel långtidsarbetslösa än USA: OECD Economic outlook 2009. Blogginlägg här.

Snedrekrytering till högre studier lika stor i Sverige som i USA: Framräknat med hjälp av Education Equity Index, taget från denna källa:

Usher, A. and A. Cervenan (2005). Global Higher Education Rankings - Affordability and Accessibility in Comparative Perspective. Toronto, ON: Educational Policy Institute.

Se även Bergh, A. and G. Fink (2008). "Higher Education Policy, Enrollment, and Income Inequality." Social Science Quarterly 89(1): 217-235.

För en populärvetenskaplig översikt av båda ovanstående referenser, och en hel del annat relaterat till högre utbildning och jämlikhet, se

Bergh, A. (2007). Skattefinansierad högre utbildning: Håller de fördelningspolitiska argumenten? Den fria akademin. Karlson (red.) Stockholm, Ratio. Ej på nätet, men väl på bokus.

Slutligen, för nyanseringen att svensk rörlighet är hög, men inte för de allra rikaste, samt termen "kapitalistiska dynastier", se

Björklund, Roine och Waldenström (2008), Intergenerational Top Income Mobility in Sweden – A Combination of Equal Opportunity and Capitalistic Dynasties. IFN working papers 775.

Ganska mycket talar dessutom för att det är grundskola, snarare än den högre utbildningen, som förklarar jämlikhet och social rörlighet i Sverige. Förutom Bergh & Fink ovan, se även

Björklund m fl, Family Background and Income during the Rise of the Welfare State: Brother Correlations in Income for Swedish Men Born 1932-1968. Nyligen publicerad i Journal of Public Economics, men ett working paper finns här.

Daniel Waldenström har dessutom en text på väg ut i en kommande SNS-bok, som jag varmt rekommenderar att den intresserade håller utkik efter.

Comments

[Svante]

Hej, tack för refernser. Är dock nästan chockad när det gäller forskning inom "Income Mobility", efter läst rapporter ovan saknar jag halva befolkningen!? Är det bara fader-son relationen som är intressent? Förutom det pinsamma att utesluta halva befolkngen är det ju risk för direkt "fel" i slutsaster.

Hoppas jag har fel.....

Hilsen Svante Berg

[bergh]

Hej Svante,

det är just för att undvika felaktiga slutsatser som man använder sig av fader-son korrelationer. Det har ju hänt ganska mycket (positivt) med kvinnans ställning på arbetsmarknaden sedan 1940-talet. Eftersom många kvinnor på 1940-talet var hemmafruar, blir den sociala rörligheten uppåt för deras döttrar enorm (både i Sverige och USA och andra länder).

[rosie]

Hej Bergh!

Jag skulle vilja ha en källa till detta påstående:

''För den som menar att den amerikanska drömmen handlar om att kunna bli rik och förmögen kan påpekas att den faktiskt delvis är sann i USA, där många av de rikaste är entreprenörer som själva tjänat ihop sin förmögenhet.''

För mig tycks det snarare som att de flesta amerikanska entreprenörer blivit framgångsrika för att de har lyckats råna staten på så mycket teknologiutveckling och forskning som möjligt. Bill Gates är väl ett praktexempel på det. Internet, datorer, transistorer, laser, flygplan, olika sortesr grundfroskning etc, det mesta kommer ju från staten. På vilke sätt har Bill gates eller andra entreprenörer skapat sina förmägenheter själva i USA?

[bergh]

Rosie, du har rätt: Om man anser att personer som Bill Gates blivit rika genom att råna staten på teknik stämmer inte mitt påstående. Vad jag avsåg att det finns många individer som gått från låg till mycket hög inkomst, men även då kan de ju (i både Sverige och USA) ha haft hjälp av exempelvis skattefinansierade skolor.

[rosie]

''Skattefinansierade skolor'' är lite annorlunda än att låta staten stå för större delen av internets utvecklingskostnader i tiotals år, tillåta statsstödda privata monopol utveckla transistorer med staten som garanterad marknad fram tills det utvecklats något användbart etc. etc. Detsamma gäller datorer, stor del av mobiltelefonin etc.

[Svante Berg]

Hej
"det är just för att undvika felaktiga slutsatser som man använder sig av fader-son korrelationer." detta innebär ju att de länder där kvinnor jobbar mycket och har hög inkomst (typ norden) "diskrimineras" i denna statistik. Även om det hänt mycket för kvinnor i västvärlden så har det hänt mycket mer i norden:
http://sverigearbast.blogspot.com/2006/10/jmlikast.html
Håller inte med att hälften av befolkningen inte skall räknas! Hela analysen får en kraftig bias. är det så generellt i denna typ av forskning?

[Stefan P]

Hej Svante,
det är nog som Anders skrev i sitt svar; i den här typen av data har "kvinno-arbete", oftast i hemmet, inte tidigare räknats in i statistiken, därför blir det automatiskt ett enormt uppsving för hälften av befolkningen. Kvinnor får idag betalt för en del av det arbete som tidigare var oavlönat, men nu kräver en formell utbildning, tex på dagis, vård etc.

Det är dock ett generellt intressant problem med longitudinella data där hela samhället förändras; tex konstaterade en dagismamma vi hade att hennes dotter var utbildad förskollärare och hennes son civilingenjör (pappan jobbade som "tekniker"); "samma" jobb men enormt mycket högre formella krav. På 50-talet fanns väl lika många gymnasister som det finns forskarstuderande idag (relativt sett). Samma årtionde argumenterade Civilingenjörsförbundet att "begåvningsreserven" i Sverige räckte till max 2000 civilingenjörer, idag finns väl över 100000. En stor del av den ekonomiska tillväxten går till att finansiera utbildning och senarelägga inträdet i arbetslivet. Dessutom i framtiden, eller kanske redan nu, kommer väl åtmisntone två tredjedelar av studenterna på högskolorna vara kvinnor. Det borde vara ett lyft men frågan är om kvinnors inkomster kommer att spegla detta.

/Stefan
("He ain't heavy he's my brother" - kolla in sångtexten (..his welfare is of my concern...), ett försvar för välfärdsstaten !? låten finns på Spotify och Youtube)