Bistånd och utveckling, föreställningar och problemanalys. Och tre bilder.

Klassisk bild av u-länders problem: Ett hungrande barn. Hur kan någon inte vilja hjälpa? Hur kan någon ifrågasätta att bistånd skulle ge resultat?

Afrikanska ungdomar sitter och pluggar. En annan, minst lika relevant bild av många uländer. Men varför plugger de under gatlyktor!? Orsak: De saknar elektricitet hemma. De flesta har för övrigt mobiltelefon.

Bilden är från Paul Romers TED-talk om charter cities, där han också förklarar varför ett land som har modern mobiltelefoniteknik inte lyckas ge vanliga hushåll elektricitet i hemmen:

En elprisreglering håller nere priset så att det inte går att tjäna pengar på att bygga ut nätet och få fler kunder.

Romer beskriver också hur ett tappert försök att ändra regleringen föll: De lyckliga få som får el till det subventionerade priset, vill inte ändra politiken. De som saknar el, tror förmodligen att problemet ligger någon annanstans, och ser inte sambandet mellan lågt pris och lågt utbud.

Innan vi börjar diskutera vad svensk biståndspolitik kan göra för att mildra situationen, kika på följande bild:

Studenter i Sverige köar efter bostad. Sverige har förvisso teknologi för att bygga riktigt bra hus, men en reglering gör det svårt företagen att sätta marknadsmässiga hyror och få ekonomi i byggandet. Invånarna har vant sig vid att bostadsbrist i landets student- och storstäder är en naturlig del av vardagen. De som gynnas av regleringen klagar inte, och de som står i bostadskö tror förmodligen att problemet ligger någon annanstans.

Slutsats: Vi ska nog inte ha överdrivet höga förväntningar på vad svenskt bistånd kan åstadkomma.

Comments

[Jacob Lundberg]

Bra inlägg, men att de som missgynnas av regleringar "[förmodligen] tror att problemet ligger någon annanstans" är inte en jätteövertygande förklaring. Egentligen borde ju arbetslösa, bostadslösa osv. bilda intresseorganisationer för att få ner lönerna och upp hyrorna. Varför gör de inte det? Public choice-teorin borde ju förutsäga att de kommer att bilda intresseorganisationer eftersom vinsterna av en lönesänkning koncentreras till de arbetslösa men sprids ut på löntagarna.

[Marcus]

Jacob: "Egentligen borde ju arbetslösa, bostadslösa osv. bilda intresseorganisationer för att få ner lönerna och upp hyrorna. Varför gör de inte det?"

Kanske för att de startade en annan intresseorganisation istället?

http://www.jagvillhabostad.nu/

[Pelle]

Elektricitet ska inte vara lönsamt, det ska vara statligt. Svensk biståndspolitik kan bygga nät.

[Karl Westin]

Fan vilken lam argumentation!
Avregleringen av elmarknaden i Sverige har gjort att nya kraftverk börjat byggas till höger och vänster eller hur? Egentligen håller jag med dig om biståndspolitiken. Den är alldeles för ofta inriktad på stora projekt som blir en superbra grogrund för korruption och förskingring. Fler mikrolånsliknande insatser hade nog kunnat ge betydligt större resultat. Vi får inte glömma bort att faktiskt börja handla med länderna vi vill "hjälpa" också!

Men resten av din argumentation: elmarknaden är klurig, och du kan knappast påstå att vår nordiska avreglering lett till bättre priser och tillgänglighet, snarare tvärtom. Idag finns flera regler på den svenska bostadsmarknaden som gör det i princip omöjligt att bygga hyresrätter, till exempel att en eventuell bostadsrättsförening har förköpsrätt om fastigheten säljs. Jag känner att du drar lite väl snabba slutsatser i de två frågorna.

[bergh]

Karl, det är oklart vad du tycker är lamt, vad du menar att jag argumenterar för och vad du skriver ironiskt. Så om du vill, får du gärna förtydliga dig.

[Mikael Ståldal]

Avregleringen av den svenska elmarknaden är en komplicerad historia. För det första så måste man skilja mellan elnät och elproduktion.

Elnätet är inte avreglerat eftersom elnätbolagen har juridiskt monopol genom koncession, vilket är rimligt eftersom det nog inte skulle bli bra med flera parallella konkurrerande elnät. Elnät är infrastruktur. Däremot kan man fråga sig om det inte vore bättre om staten och/eller kommunerna ägde elnäten snarare än samma elbolag som står för produktionen.

Elproduktionen är på pappert avreglerad och konkurrensutsatt, men i praktiken har vi en oligopolsituation vilket bl.a. beror på att tröskeln för nya aktörer är väldigt hög. Det beror främst på att det i praktiken är förbjudet att bygga ny storskalig elproduktion (förbud mot ny kärnkraft och älvar skyddade mot ny vattenkraft), och för övrig ny elproduktion (t.ex. vindkraft) har vi långdragna tillståndsprocesser enligit PBL och Miljöbalken.

Sen så har det uppstått ett märkligt och egentligen onödigt mellanled i form av "elhandlare".