tisdag
dec012009
Sverigedemokraternas framgångar beror inte på ökad främlingsfientlighet
1 dec 2009, kl 11:10 | Samhälle och politik
Jag tänkte nu hjälpa min vän partiforskaren Gissur Erlingsson att trumma ut ett av hans viktigaste forskningsresultat, rörande hur Sverigedemokraternas framgångar ska tolkas. Skälet är att jag tror folk, inte minst journalister, helt missbedömer situationen.
För det första: rasism och främlingsfientlighet minskar i Sverige, åtminstone av följande två frågor att döma:
Detta betyder att när vänstern säger att det är den nyliberala vågen av nedskärningar på 90-talet som skapat ökad grogrund för rasism och främlingsfientlighet verkar det vara fel. Och högerns försök att skylla på socialdemokraternas misslyckade integrationspolitik verkar inte heller stämma. Min egen gissning är att det är den förbättrade ekonomin som förklarar kurvorna ovan.
Men varför ökar då SD i både val och opinionsmätningar?
Svaret, som en ekonom skulle uttrycka det, är att det funnits och fortfarande finns en utbudsbegränsning i form av SDs taffliga förmåga att organisera sig och faktiskt ställa upp med listor i kommunvalen. I takt med att de löser detta problem, ökar deras framgångar trots att efterfrågan minskar. Detta är vad Erlingsson, Loxbo och Öhrvall visar i pappret "Supply equals sucess?"
Således: Det är på kort sikt helt orealistiskt att bekämpa Sverigedemokraterna genom att bekämpa rasismen.
Trots den negativa trenden är det som synes fortfarande 39 procent som instämmer i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige" (ett påstående lika bisarrt som påståendet att det finns för många fiskar i havet, men det är en annan historia).
Antag att en osannolikt lyckad antirasim-kampanj halverar den siffran. Då återstår mer än tillräckligt med väljare för att Sverigedemokraternas framgångar ska fortsätta, sålänge partiet fortsätter att ställa upp i allt fler kommuner.
För vidare läsning, se exempelvis Gissurs artikel i Praktik&Teori, utgiven av Malmö högskola.
För det första: rasism och främlingsfientlighet minskar i Sverige, åtminstone av följande två frågor att döma:
Detta betyder att när vänstern säger att det är den nyliberala vågen av nedskärningar på 90-talet som skapat ökad grogrund för rasism och främlingsfientlighet verkar det vara fel. Och högerns försök att skylla på socialdemokraternas misslyckade integrationspolitik verkar inte heller stämma. Min egen gissning är att det är den förbättrade ekonomin som förklarar kurvorna ovan.
Men varför ökar då SD i både val och opinionsmätningar?
Svaret, som en ekonom skulle uttrycka det, är att det funnits och fortfarande finns en utbudsbegränsning i form av SDs taffliga förmåga att organisera sig och faktiskt ställa upp med listor i kommunvalen. I takt med att de löser detta problem, ökar deras framgångar trots att efterfrågan minskar. Detta är vad Erlingsson, Loxbo och Öhrvall visar i pappret "Supply equals sucess?"
Således: Det är på kort sikt helt orealistiskt att bekämpa Sverigedemokraterna genom att bekämpa rasismen.
Trots den negativa trenden är det som synes fortfarande 39 procent som instämmer i påståendet "Det finns för många utlänningar i Sverige" (ett påstående lika bisarrt som påståendet att det finns för många fiskar i havet, men det är en annan historia).
Antag att en osannolikt lyckad antirasim-kampanj halverar den siffran. Då återstår mer än tillräckligt med väljare för att Sverigedemokraternas framgångar ska fortsätta, sålänge partiet fortsätter att ställa upp i allt fler kommuner.
För vidare läsning, se exempelvis Gissurs artikel i Praktik&Teori, utgiven av Malmö högskola.
Reader Comments (35)
En undring om Erlingsson et als resultat, med reservation för att jag har bara skummat papperet:
Deras förklarande variabel nummer (i) – ”The SD ran with a formal ballot” – är uppenbart endogen. Det låter som om (se sid 12) de vill handskas med det problemet med att också kontrollera för förändringar i den lokala politiska opinionen (vilka kan ha uppmuntrat SD att organisera fram en lista i den aktuella kommunen). Men ingen av de fem övriga variabler de kontrollerar för tar hand om eventuella kortsiktiga förändringar i opinionen (se Table 1, sid 15). (Jag hade väntat mig att de i alla fall skulle ha försökt använda resultat från lokala opinionsunderökningar månaderna före valet, eller nåt annat i den stilen.)
Av det skälet verkar det väldigt troligt att deras variabel (i) har fångat in mycker mer än genuint exogena förändringar i SD:s förmåga att organisera sig. Författarna har i alla fall inte lyckats övertygat mig om motsatsen.
Och vi bör hålla i minnet att giltigheten i den policyimplikation som Andreas vill dra (om effekterna av antirasism-kampanjer) är avhängig att vi har lyckats identifiera en effekt framkallad av genuint exogena förändringar i SD:s förmåga att organisera sig, och inte av förändringar i opinionen.
http://expo.se/2007/48_1960.html
den verkar kompatibel med tesen att förklaringen finns i SDs ökade förmåga att organisera sig.
Erik: bra fråga! Jag är 95% säker, med Gissur vet nog med större säkerhet?
Det jag tänkte på var: Om man inte har registrerat en lista, men väljare skriver namn och parti på en tom valsedel?
http://www.islamutbildning.se/Externa_doks/Integrationsbarometer_2007.pdf.
Erlingsson: Varför vi väljer att ställa upp i vissa kommuner men inte i andra är egentligen helt ur våra händer. Finns det ens en enda kandidat som är salongsfähig så blir det kandidatur, annars inte. Något snävare urval än så förekommer egentligen inte.
TIll exempel om det inträffar att SD får 10 procent av rösterna utan att ställa upp med en lista samtidigt som ingen väljare fyller i något kandidatnamn. Vad händer då?
Om man inte kommer in får man väl säga att era resultat är tämligen förutsägbara. Vore det inte intressantare att titta på om andelen SD-röster i kommunerna överstiger den gräns som krävs för att få ett mandat givet att ett namn finns att tillgå?
För övrigt skulle man väl kunna kontrollera för andel SD-röster i föregående riksdagval? Det är ingen perfekt kontroll men tacklar ändå endogenitetsproblemet något. En kontrolldummy för Skåne skulle heller inte vara helt fel.
So, while it _might_ be true that support for SD is not driven by increased racism, the data in the plots you've posted do nothing to support such an inference.
Själv tycker jag enkätfrågor är ok när vi vill fånga attityder, men inte när vi vill fånga beteende. Och ditt exempel om att slå sin fru är en fråga om beteende.
Således:Att svaren i enkäten "are driven by social desirability" är inget större problem - det är faktiskt delvis just detta vi vill fånga: Om vi tar extremfallet att svaren bara visar vad som anses ok att svara, då tyder kurvan på att det blivit mindre acceptabelt att tycka att det finns för många utlänningar i sverige.
Detta sagt, har du en poäng i att antalet invandrare inte är konstant under tidsperioden. Men jag vet inte varför främlingsfientlighet bör mätas "per capita" eller hur man nu ska uttrycka det, så jag är inte säker på åt vilket håll (om något) detta påverkar slutsatsen.
Kurvan visar f ö bara att rasistiska attityder inte ökar, svaren på vad som driver SDs framgångar finns i den statistiska analysen i pappret.
"for all these reasons, answering "yes" to a question worded the way this SOM question is worded has become less acceptable. It has demonstrably _not_ become less acceptable to vote for far right parties"
Om det första i denna nyckelmening är vi överens. Om det andra vet vi inte. Det kan mycket väl ha blivit mindre acceptabelt, samtidigt som de ökar för att de organiserar sig bättre.
In fact, integrationsbarometern frågar om just detta:
Tabell 6a: ”Om det vore val i dag, kan du tänka dig att rösta på ett parti som vill inskränka invandrarnas rättigheter?” 1999–2005, 2007 (%)
Trenden för svaren på denna fråga är fallande: från 30 % runt 2000 till 24 % 2007.
The difference I am talking about is between stated and revealed preferences. On the issue of attitudes toward immigrants (as well as most other issues) I don't buy stated preferences. I buy revealed preferences. Responses to the Qs in the survey measure the former; votes for SD measure the latter.
As for Prof Holmberg... Pff...!
More detailed responses to follow. And maybe even a comment or three on your trust paper.
Oh, and förlåt att jag skriver på engelska. Jag är alldeles för lat att skriva på svenska!
Låt mig först nämna att jag verkligen tycker er fråga och er hypotes är intressant. Jag tycker också att det verkar ganska rimligt att tro att förändringar i SD:s organisationsförmåga skulle kunna ha stått för en stor del av förklaringen till deras valframgångar, i synnerhet nar man ser Andreas grafer.
Men man skulle ju vilja undersöka detta lite noggrannare innan man drar slutsatsen att framgångarna var utbudsdrivna – och det var väl därför ni skrev papperet, kan jag tänka.
Så frågan jag ställde mig när jag började titta på uppsatsen var: (Q1) Kan vi på grundval av er studie dra slutsatsen att framgångarna var drivna av förändringar i organisationsförmåga? Jag var INTE ute efter att ställa frågan: (Q2) Har du och dina medförfattare använt all tillgänglig statistik?
Min formulering om att använda opinionsundersökningar var bara ett försök att förklara vad för slags data jag tror vi behöver för att kunna svara på Q1 och känna något förtroende för svaret. Jag kan mycket väl tänka mig att det är hopplöst av hitta den typen av data vi skulle behöva (du har helt rätt i att jag har dålig koll på sånt). Men om så är fallet, då måste vi helt enkelt dra slutsatsen att vi inte kan svara på Q1, snarare än att svaret på Q1 är ”ja” (i alla fall till dess att vi hittat bättre data).
Det finns en formulering i slutet av er uppsats som ger intrycket av att du och dina medförfattare menar att i avsaknad av behövliga data så är det motiverat att svara ”ja” snarare än ”vet ej” på Q1. I samband med er diskussion av ett par andra potentiella problem (på sid 20) skriver ni:
”Until someone has collected reliable data that can measure [de övriga omständigheter som ni tror kan spela roll] in the 290 municipalities, so that these potential important factors can be included in a statistical model, we maintain that our supply-side argument is an important explanatory factor if we want to understand why the SD managed to gain their relative success in the 2006 election.”
Problemet med den här formuleringen är att antingen är ert utbudsargument en viktig förklarande faktor eller så är det inte det. Denna omständighet kommer ju inte påverkas av att någon lyckas samla nya, tillförlitliga data. (Däremot skulle nya data kunna hjälpa till att motivera ett ”ja” eller ”nej” som svar på Q1, istället för ett ”vet ej”.) Hade jag bara sett den här formuleringen i papperet hade jag nog trott att det bara var en slarvig formulering. Men i din blogg-kommentar tycks du resonera på samma sätt.
Slutligen (som ett försök att kanske vara aningen mer konstruktiv): problemet med er organisations-variabel är ju inte bara att den är en proxy, utan den är ju faktiskt endogen och borde göra era koefficientskattningar icke-väntevärdesriktiga. Eriks förslag kan nog vara värda att fundera på.
Lycka till med papperet!
Du skriver:
"Således: Att svaren i enkäten "are driven by social desirability" är inget större problem - det är faktiskt delvis just detta vi vill fånga: Om vi tar extremfallet att svaren bara visar vad som anses ok att svara, då tyder kurvan på att det blivit mindre acceptabelt att tycka att det finns för många utlänningar i sverige."
I really don't agree. Let's suppose the extreme scenario you describe. The plots _do not_ show "att det blivit mindre acceptabelt att tycka att det finns för många utlänningar i sverige". They show that it's become less acceptable to _admit_ that one thinks there are too many immigrants in Sweden. The difference here may seem subtle and perhaps some people think it's semantic. It's not. The question simply does not measure attitudes. Or, rather, insofar as it does measure attitudes it is an extremely unreliably measure.
On your point about the distinction between survey measures of behaviour and survey measures of attitudes, I kind of agree but not completely (partly for the reasons I posted earlier). Also, I don't really buy your assertion that my example of the wife beating question is merely a behavioural measure. Look at it this way: let's say you want to measure attitudes toward women and you use that question. This is almost precisely analogous to the actual Q in the lower plot on the graph which is supposed to be measuring the attitude of racism by asking about intermarriage. Anyway, I don't think it's very controversial to claim, as I do, that surveys are at best very blunt instruments for measuring these things. Given the choice, I'll take actual votes over responses to poorly worded survey questions any day of the week.
The public opinion literature is riddled with examples of similar problems. The underestimation of the Tory vote in the '92 UK election; various instances of Bradley effects in American opinion research; every single survey that has measured selfreported turnout. Ever. Etc.
Du skriver också:
"Men jag vet inte varför främlingsfientlighet bör mätas "per capita" eller hur man nu ska uttrycka det, så jag är inte säker på åt vilket håll (om något) detta påverkar slutsatsen."
I wasn't very clear. I do not mean that we ought to measure anti-immigrant sentiment per capita (or whatever). My point was that the very fact that immigration and diversity have increased has itself affected the social desirability of responding "no" to the survey question. So, imagine there are no immigrants. In that case, I can also imagine that there is less stigma attached to appearing to be "racist" or anti immigrant. Now imagine lots of immigrants are around, people with darker skin, eyes and hair are hosting TV programs, working in shops, teaching your kids, perhaps even living in your neighbourhood etc etc. This may or may not have an effect on racism. But I think it is very likely that it _will_ have an effect on the stigma attached to being seen as racist. And therefore changes in the concentration of immigrants and in levels of diversity (real and perceived) will probably have an effect on the social desirability of responses to these kinds of questions. Indeed, this is a pretty interesting question for someone to design a good experiment to test.
Sen skriver du:
"Det kan mycket väl ha blivit mindre acceptabelt, samtidigt som de ökar för att de organiserar sig bättre."
Ja. Jag håller med.
Till sist:
"”Om det vore val i dag, kan du tänka dig att rösta på ett parti som vill inskränka invandrarnas rättigheter?” 1999–2005, 2007 (%)
Trenden för svaren på denna fråga är fallande: från 30 % runt 2000 till 24 % 2007."
Yeah, but again, this question is kind of like asking: `If there was an election today, would you consider voting for a party that wants to bring back the death penalty for children?'
OK, a silly extreme example, but the point is, why should we believe responses to this question? Put another way: how much of your own money would you put on a bet that responses to that question are sincere and that those that respond "no" but also vote for SD do it for reasons entirely orthogonal to their attitudes about immigrants?
Whatever the amount, I'll take that bet!
I haven't read the paper so I may well be off the mark in my comments. If so, apologies. I'll read it. The topic is hugely interesting!
Jag skulle alltså tro mer på svaren på frågan "tycker du det är ok att slå sin man?" än "slår du din man?"
Håller också med om att "skulle du kunna tänka dig att rösta på..." är en dumt formulerad fråga med svårtolkat svar. Men eftersom statsvetare eller vem det nu är envisas med att fråga just så, och jag inte orkar göra egna undersökningar varje gång jag är nyfiken på något, så tolkar jag så gott det går i de data som finns.
På ett mer filosofiskt plan tror jag främlingfientlighet/rasism är en attityd och inte en handling, så det vette sjuttsningen hur ett experiment skulle se ut som vore bättre. Folk kan ju rösta på SD av alla möjliga skäl...
Fast anledningen till att vi tycket det ar viktigt att forsta attityder som racism ar att vi tror att sana attityder kanske leder till handlingar. Som tex att rosta pa SD eller att sla ner folk pa torget eller att inte anstalla manniskor med mork hud.
Jag skulle ocksa kanske tro mer pa svaren pa fragan "tycker du" an "gor du". Fast pr(svaret ar arligt/mater det vi vill) < .25! (eller nat).
Nar det galler experiment... Skaffa dig en fMRI maskin. Sana har experiment finns redan.
More generally, yes, racism is an attitude. But, again, attitudes are interesting because they lead to behaviour (or don't). As such, we can design experiments, say framing experiments, where different attitudes are primed in different treatment conditions and we then measure the behaviour we hypothesize we'd see (or not see) as a result.
Mvh
Oskar
Oskar
Eller -- för att travestera frågan i bloggposten: är det helt orealistiskt att bekämpa Sverigedemokraterna genom att bekämpa islamofobin?
Jag tror inte det. Dock tror jag att det i rådande opinionsläge -- där islamofobin omfamnas av både ledande opinionsbildare och politiker -- är fullständigt orealistiskt att hoppas att misstron mot muslimer kommer att avta.
http://www.johannorberg.net/?page=articles&articleid=5
Om du har frågor kring underlagen till vår artikel är det bättre om du riktar dem till någon av oss författare än lägger ut dem på en blogg som ingen av oss håller i.
Dessutom vet jag med all säkerhet att du inte har fått några felaktiga siffror från SCB kring detta, så jag förstår inte varför du påstår det.