Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Är handel dåligt för okvalificerad arbetskraft i rika länder? | Main | Två lästips i december »
söndag
dec062009

Counterfactual-metodfelet på väg bort i välfärdsstatsforskningen?

Detta är stort: Jag kan ha bidragit till att välfärdsstatssociologerna äntligen slutar mäta omfördelning genom att jämföra människors inkomster före och efter skatter och bidrag. Slutsatserna med denna metod blir nämligen tokiga. Artikel i Independent Review om hur och varför. Ännu ett exempel här.

I nyutkomna Handbook of politics (Springer), har Brady & Sosnaud ett kapitel med titeln "The Politics of Economic Inequality" vari man kan läsa följande:

Indeed, Bergh (2005) has recently convincingly demonstrated that pre-fisc estimates are biased by the fact that state taxes and transfers actually do impact how much people earn, and whether people work, retire or leave the labor force to care for family (p. 534)

Min artikel från 2005 har citerats tidigare, men då har det varit mer av typen "for a critique of this approach, see Bergh 2005". Nu låter det minsann annorlunda.

Brady & Sosnaud avslutar:

Ultimately, we suggest that moving away from discourse of redistribution would be a productive step for scholars of the politics of economic inequality. (p. 535)

Vi får väl se hur det blir med detta förslag...

 

Brady, D. and B. Sosnaud, The Politics of Economic Inequality, in Handbook of politics, K.T. Leicht and J.C. Jenkins, Editors. 2009, Springer.

Bergh, A., On the counterfactual problem of welfare state research: How can we measure redistribution? European Sociological Review, 2005. 21(4): p. 345-357.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (4)

Stort tillykke og fantastisk at man endelig indser problemet. Jeg har ofte kæmpet med både studerende og andre for at gøre det klart for dem, at den danske indkomstfordeling_før_skat og overførsler faktisk er ret skæv. Og ikke mindst, at denne skævhed sandsynligvis er en_konsekvens_af velfærdsstaten. Dårlige arbejdsincitamenter + høje mindstelønninger skaber meget lave indkomster i bunden, og dermed en kunstig (i den danske betydning af ordet) stor omfordelende effekt, når man ser på fordelingen_efter_skat.
Exakt Christian!

(fast jag uttryckte mig inte riktigt så i ESR, välfärdsstaten kan fortfarande öka jämlikheten men effekten kan inte mätas på det sätt som hittills varit brukligt i litteraturen)

(måste lära mig vad kunstig betyder på danska)
6 dec | Registered Commenterbergh
Kunstig=konstgjord

Det slog mig för övrigt att ett sätt att titta på hur en sådan effekt skapas är den sänkning av a-kassan som alliansen gjorde och hur olika fackförbund har svarat med att införa tilläggsförsäkringar. Enligt det omfördelningsmått som använts borde ju en sådan reform minska omfördelningen i samhället rätt mycket mer än vad som blir realiteten tack vare tilläggsförsäkringarna.
7 dec | Unregistered CommenterJFE
Tackar!

Brady själv har ett ännu bättre exempel: EITC i USA, där måttet går fullständigt balonkers, När den amerikanska vänstern menar att EITC skapar working poor, bygger argumentet just på att EITC-systemet påverkar arbetsutbudet.
8 dec | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.