torsdag
apr162009
Behövs det överhuvudtaget diskretionär finanspolitik i Sverige?
16 apr 2009, kl 8:54 | Samhälle och politik
Ur våpen (7Mb, pdf).
I texten resonerar regeringen kring att det blir fel att bara jämföra diskretionär finanspolitik mellan länder, eftersom Sverige har så stora automatiska stabilisatorer.
Korrekt. Men vad jag kan utläsa av diagrammet, gäller också följande:
Även utan några som helst diskretionära åtgärder skulle Sveriges finanspolitik vara betydlig mer expansiv än OECD-genomsnittet, och mer expansiv än alla jämförelseländer i diagrammet.
I texten resonerar regeringen kring att det blir fel att bara jämföra diskretionär finanspolitik mellan länder, eftersom Sverige har så stora automatiska stabilisatorer.
Korrekt. Men vad jag kan utläsa av diagrammet, gäller också följande:
Även utan några som helst diskretionära åtgärder skulle Sveriges finanspolitik vara betydlig mer expansiv än OECD-genomsnittet, och mer expansiv än alla jämförelseländer i diagrammet.
Reader Comments (2)
Men är inte detta ett jäkligt bakvänt resonemang. Diskretionär finanspolitik syftar väl ändå till att lindra krisens djup i termer av fall för BNP och sysselsättning (om det funkar kan förstås diskuteras). Det kan sedan ex-post ge ett visst budgetunderskott men valet är gjort främst för att undvika temporär massarbetslöshet som sedan lätt biter sig fast. Är åtgärderna effektiva kan underskottet dessutom i slutändan bli mindre än annars.
I frånvaro av diskretionära åtgärder kan fallen bli större även om de dämpas av automatiska stabilisatorer. Ju större fall, desto större stabilisatorer och därmed underskott. Storleken på de automatiska stabilisatorerna består ju både av en strukturkomponent och på hur stort fallet är. Att sysselsättningen går käpprätt åt helvete och stabilisatorerna kostar skjortan kan ju knappast vara något att stoltsera med. Ett rejält diskretionärt underskott tidigt i förloppet kan minska behovet av stabilisatorer och kanske därmed det samlade underskottet.
I frånvaro av såväl diskretionära åtgärder som automatiska stabilisatorer kan fallet bli ännu större och därmed också det underskott som följer av minskade skatteintäkter.
Att bara titta ex-post på storleken av budgetunderskottet och därav dra slutsatser om huruvida finanspolitiken varit expansiv eller inte förefaller rätt larvigt. Någonstans måste ju också underskottens natur och fördelning i tid komma in.
Eller?
Jo du har såklart rätt: i frånvaro av diskretionära åtgärder skulle de automatiska stabilisatorerna ge ännu mer. Men förhållandet är inte ett till ett.
Och som du antyder: den intressanta frågan är ju huruvida diskretionära åtgärder funkar eller ej.