Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Uppföljning av mitt medlemskap i fyra partier | Main | Håller infant industry-argumentet? »
torsdag
apr162009

Behövs det överhuvudtaget diskretionär finanspolitik i Sverige?

Ur våpen (7Mb, pdf).


I texten resonerar regeringen kring att det blir fel att bara jämföra diskretionär finanspolitik mellan länder, eftersom Sverige har så stora automatiska stabilisatorer.

Korrekt. Men vad jag kan utläsa av diagrammet, gäller också följande:

Även utan några som helst diskretionära åtgärder skulle Sveriges finanspolitik vara betydlig mer expansiv än OECD-genomsnittet, och mer expansiv än alla jämförelseländer i diagrammet.


PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Men är inte detta ett jäkligt bakvänt resonemang. Diskretionär finanspolitik syftar väl ändå till att lindra krisens djup i termer av fall för BNP och sysselsättning (om det funkar kan förstås diskuteras). Det kan sedan ex-post ge ett visst budgetunderskott men valet är gjort främst för att undvika temporär massarbetslöshet som sedan lätt biter sig fast. Är åtgärderna effektiva kan underskottet dessutom i slutändan bli mindre än annars.

I frånvaro av diskretionära åtgärder kan fallen bli större även om de dämpas av automatiska stabilisatorer. Ju större fall, desto större stabilisatorer och därmed underskott. Storleken på de automatiska stabilisatorerna består ju både av en strukturkomponent och på hur stort fallet är. Att sysselsättningen går käpprätt åt helvete och stabilisatorerna kostar skjortan kan ju knappast vara något att stoltsera med. Ett rejält diskretionärt underskott tidigt i förloppet kan minska behovet av stabilisatorer och kanske därmed det samlade underskottet.

I frånvaro av såväl diskretionära åtgärder som automatiska stabilisatorer kan fallet bli ännu större och därmed också det underskott som följer av minskade skatteintäkter.

Att bara titta ex-post på storleken av budgetunderskottet och därav dra slutsatser om huruvida finanspolitiken varit expansiv eller inte förefaller rätt larvigt. Någonstans måste ju också underskottens natur och fördelning i tid komma in.

Eller?

20 apr | Unregistered CommenterPoP

Jo du har såklart rätt: i frånvaro av diskretionära åtgärder skulle de automatiska stabilisatorerna ge ännu mer. Men förhållandet är inte ett till ett.

Och som du antyder: den intressanta frågan är ju huruvida diskretionära åtgärder funkar eller ej.

20 apr | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.