Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Varför ökar arbetslösheten extra kraftigt i just Sverige? | Main | Kruse om pensionssystemet »
söndag
apr052009

Från EPCS

Några intressanta papper som presenterats här i Aten:

Marco Haan m fl: Sound taxation? On the use of self-declared value
På den tiden Skåne var danskt, räknades Öresund som en kanal i Danmark. Trafik på dylika hade danskarna rätt att beskatta. Pappret fokuserar på det svåra i att beskatta en last vars värde är okänt, men minst lika intressant är att beskattningen upphörde när USA tämligen bestämt lät danskarna förstå att Öresund inte rimligen kunde betraktas som en dansk kanal. (OBS 'sound taxation' är en akademisk kustighet)

Jana Stoever: Do institutions affect sustainability?
Bästa presentationen stod en helt ny doktorand för (dessutom var det hennes första draft av hennes första papper). Pappret tar sig an begreppet 'hållbar utveckling' som uppenbarligen (av FN och andra) kan kvantifieras genom nationellt nettosparande. Med hjälp av settler-mortality instrumentet (Acemoglu 2001) skapar hon exogen variation i det institutionsindex som går från -2.5 till 2.5 (jag är dålig på namn, men minns siffror...), och visar att det finns ett orsakssamband från institutioner till sustainability.

Hon fick kommentaren att testa andra institutionsindex, däribland Fraser-institutets. Om hon gör det, och hittar att ekonomisk frihet ger hållbar utveckling, kommer högern då att sluta dissa hållbar utveckling? Kommer vänstern sluta dissa ekonomisk frihet? (Oavsett vilket måste jag sluta använda ordet dissa, det känns helt fel)

Doucouliagos & Paldam: The effect of Aid on Growth: A result converging to zero
Intressantast här var diskssuionen: Att den partiella korrelationen mellan bistånd och tillväxt går mot noll när fler studier inkluderas i meta-studien, kan ju faktiskt bero på att studierna inkluderar fler andra variabler. Men om en positiv effekt av bistånd försvinner när variabel X inkluderas, betyder detta inte att bistånd är effektlöst. Det betyder att det saknas en direkt effekt, men också att det finns en indirekt effekt som verkar genom variabel X.

Så långt teorin. Nu har författarna visat dels att bistånd inte har någon ekononomiskt relevant och statistiskt signifikant direkt effekt på tillväxt, och i ett annat papper att det inte heller har någon effekt på investeringar (som ju skulle kunna vara mekanismen från bistånd till tillväxt).

En lite ljusglimma är dock att i nyare studier skiljer man på olika typer av bistånd, och då verkar det finnas en liten men positiv effekt av mindre avgränsade biståndssatsningar.


Luisanna Onnis & Patrizio Tirelli: Challenging the popular wisdom: New estimates of unobserved economy
Ett nytt sätt att få ett hum om hur stor den svarta ekonomin är, är att jämföra elanvändningen med officiell BNP. Om det plötsligt går åt mer el utan att det sker fler officiella transaktioner, pågår det sannolikt något fuffens. Med denna metod visar författarna att den svarta ekonomin - tvärtom mot vad man tidigare trott - inte ökat på senare tid. De visar även att marknadsekonomiska reformer tenderar minska den svarta sektorn.

Möjligen påverkas deras resultat av att det blivit poppis med energibesparande åtgärder, men jag orkade inte tänka ut åt vilket håll det i så fall skulle gå.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Institutionspappret känns nästan väl intuitivt. Tanken med settler mortality är bland annat att mäta risken för godtycklig expropriering. Att man under sådana förhållanden sparar mer ter sig inte som en revolutionerande slutsats.

6 apr | Unregistered CommenterJF

"akademisk kustighet"

Och är detta ytterligare ett exempel på det?

6 apr | Unregistered CommenterJohan

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.