Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Verksamhet och metaverksamhet vid Lunds universitet | Main | 20 års nyliberal bostadspolitik? »
tisdag
apr072009

Om valutakurser och varför kronan är så lågt värderad

Bästa (enda?) sättet att göra makroekonomi begripligt, är att uttrycka det i mikroekonomiska termer.

En som klarar av detta är slopedcurve, där jag nyss letat efter ledtrådar till de helt obegripliga valutakursrörelserna den senaste tiden.

Först, en av mina favoritfrågor (tidigare dryftad här): Varför skulle det vara ett problem för resten av världen att Kina håller nere sin växelkurs och ger oss billiga varor? SC skriver:

När någon i USA köper en TV-apparat från Kina, och skickar över små gröna lappar som utbyte, är det då Kina som köper de gröna sedlarna för TV-apparaterna, eller är det USA som köper TV-apparater för sedlarna? Svaret är att det är både och.

Båda sidor genomför bytet för att de båda anser sig vinna på utbytet. USA har en valuta som accepteras som hårdvaluta i världens alla hörn. En effekt av detta är att USA kan importera varor till en låg kostnad. En annan effekt är att det är dyrt att producera varor i USA. Det USA kan producera billigt är pengar. Detta är inte USAs "fel" eller ett resultat av att amerikaner är latare än kineser eller att amerikanska företag skulle vara mindre innovativa än kinesiska, utan det handlar om komparativa fördelar.
Väl uttryckt. Vad händer då när vi med detta synsätt funderar kring varför kronan faller, trots år efter år av överskott i handelsbalansen? SC resonerar vidare:
Eftersom Sverige har ett handelsöverskott som inte beror på statlig valutamanipulation, så har Sverige alltså i dagsläget av ett underskott på icke handels-relaterade flöden till kronor. Detta gör kronan svag och svenskarna onödigt fattiga, [...]

Förenklat kan man alltså säga att ett stort svenskt bytesbalansöverskott kompenseras av ett ungefär lika stort underskott i den finansiella balansen. [...] Nedbrutet på komponentnivå så är de största underskotten relaterade till två komponenter; ett underskott av direktinvesteringar på ca 290 miljarder och ett underskott av portföljinvesterngar om ca 260 miljarder.

I klartext innebär detta att vi i Sverige investerar mycket mer i utlandet än man i utlandet investerar i Sverige.
Där har vi alltså möjligen svaret: Omvärldens vilja att köpa svenska varor borde stärka kronan - men effekten förtas av omvärldens motvilja att investera i Sverige.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (1)

"Där har vi alltså möjligen svaret: Omvärldens vilja att köpa svenska varor borde stärka kronan - men effekten förtas av omvärldens motvilja att investera i Sverige."

Satsen torde också kunna modifieras till "inhemskt kapitals motvilja att investera i Sverige".

Men visst: svensk valuta är märkligt svag - fyrtiotalistpensionärerna på Costa del Sol lider.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.