Nu presenteras den raffiga rapporten om värnskatten!

På Almega i Almedalen presenterar jag 0830 en rapport om värnskatten och fördelningspolitiken.

Som en sneak preview kommer här ett diagram ur rapporten. Det visar hur Gini-koeficienten skulle ha sett ut i Sverige om vi inte hade infört värnskatten.


Som framgår, är skillnad helt försumbar: Värnskatten syns först på Gini-koefficientens tredjedecimal.

Om vi däremot hade haft ett jämnare kapitalägande, och därmed jämnare spridning av reavinsterna, hade vi som synes haft betydligt lägre ojämlikhet.

Länk till rapporten på Almegas hemsida kommer snart!

Comments

[Stardust]

Och på svenska betyder detta...? (För jag antar att du vill kommunicera även med personer som inte är nationalekonomer).

[Johan Richter]

Vad tycker du om Almegas förslag om RIT-avdrag då?

[Ludvig]

Två funderingar ang din Almegarapport.

I presentationan av rapporten på DI skriver du att värnskatten bör avskaffas eftersom den "gör det dyrare att anställa". Detta gäller förvisso alla skatter och avgifter som arbetsgivare och arbetstagare betalar. Frågan är då om du menar att alla sådana skatter/avgifter bör avskaffas (och därför också värnskatten) eller om just värnskatten utgör det största hindret för att anställa (och därför bör avskaffas)? För det sistnämnda påståendet behövs naturligtvis empiriska belägg.

Om dina data visar att värnskatten inte utjämnar inkomsterna mer än marginellt så är för övrigt en alternativ slutsats att skattesatsen är för lågt satt. De marginalskatter som vi hade före 1990 utjämnade troligen inkomsterna ganska effektivt. Med andra ord är det en öppen fråga, givet dina data, huruvida värnskatten bör avskaffas eller höjas. Inte sant? Alternativet är förstås är att vi bör ta hänsyn till andra normativa kriterier i bedömningen av skattesatserna, tex deras relativa skadlighet jämfört med andra motsvarande finansieringsalternativ, osv...

Högaktningsfullt,
L

[Erik Wirdheim]

Hej Andreas,

Här sitter jag in lugn och ro och läser DI på nätet medan jag äter en sen lunch och så dyker du upp med foto i värsta idolporträttsstorklek. Måste gratulera till uppmärksamheten!!

//Erik

[Fredrik P]

http://www.almega.se/web/Varnskatten_och_jamlikheten.aspx

[bergh]

@Stardust Inlägget var, som jag skrev, en förhandstitt på det mest centrala diagrammet i rapporten. Rapporten som helhet ligger nu ute och är förhoppningsvis begriplig för de flesta.

@Ludvig DI-artikeln utgörs av ett TT-meddelande som bygger på en telefonintervju. Naturligtvis är det inte bara värnskatten som gör det dyrare att anställa, men vad jag visar i rapporten är att vinsterna i form av skatteintäkter och omfördelning är små. Jag visar också att din andra poäng om att skattesatsen är för låg är tveksam: Omfördelningen i en välfärdsstat som den svenska drivs framför allt av proportionella skatter och generella förmåner.

@Erik Jag tackar och hälsar!!

[Tom]

Vi kan dessutom påminna oss att värnskatten också är en nettoförlust för samhället ("Värnskatten - skadlig och orättvis", Skattebetalarnas förening).

[Tom]

Ludvig verkar ha misstagit sig på värnskattens ändamål. Trots att man kanske inte kan tro det är skatter inte till för att bestraffa dem på vilka man blir avundsjuk; ej heller för att tillskansa sig resurser vissa tror sig kunna nyttja bättre än de vars möda frambringat dessa; ej heller är samhället till för att radera ut värdet av individuella val och prestationer.

[Kenneth]

Tom, skulle du kunna ha vänligheten att skicka över ett par refenser på skatter som enligt Skattebetalarna är nettovinster för samhället? Det känns som att det behövs för att kunna jämföra. När jag ser hur vidsynta, intellektuellt djuplodande, elokventa och sakligt argumenterande du och andra höginkomsttagare är, blir jag väldans avundsjuk och vill bestraffa er med riktigt höga marginalskatter. Så fungerar de primitiva vänsterhjärnor som förstört det här landet.

[Tom]

Kenneth, jag kan inte se rimliga skäl till att du vill ta ut en skatt som gör såväl dig och dina medmänniskor som samhället som helhet fattigare, samtidigt som den dessutom saknar effekt. (Det sistnämnda är lustigt, men värnskattens ursprungliga syfte var heller inte att utjämna inkomsterna, utan att dra in fler riksdaler till en stat med tillfälligt dålig ekonomi. Det är naturligtvis samtidigt oroande att den senare populistiskt utropas för att vara någon slags rättviseskapande åtgärd. Höga marginalskatter på inkomster är inte alls med nödvändighet särskilt rättvist.)

Menar du sedan att skatten ska vara väl utformad, eller att pengarna ska gå till samhälleligt bra syften? Bra syften är typiskt public goods. Skatterna bör som regel vara så små som möjligt eftersom medborgarna i en demokrati anses kapabla att fatta sina egna beslut, dvs spendera sina pengar efter eget kynne. För hur skatter sedan ska utformas på bästa sätt (och vad "bästa sätt" är) kan vi bege oss till ett tekniskt ämne, optimal taxation theory. Men en platt inkomstskatt av känd design samt noll procent företagsbeskattning är ett par konkreta exempel jag anser vore väl värda att beakta. Likaså en starkt förenklad skattelagstiftning som t.ex. den i Hongkong (eller ännu enklare).

Låt mig slutligen med tanke på avundsjukans subjekt föreslå t.ex. http://www.economics.harvard.edu/faculty/mankiw/files/Optimal_Taxation_of_Height.pdf eller kanske Kurt Vonneguts "Harrison Bergeron".