Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Nu presenteras den raffiga rapporten om värnskatten! | Main | Inför socialdemokraternas ekonomiska seminarium »
torsdag
jul022009

Tre tankar om fildelning

1. Äganderätten är uppenbarligen inte absolut på det sätt vissa nyliberaler hävdar. Hade den varit det, hade det varit uppenbart hur upphovsrätt och copyrightlagar ska konstrueras.

Nu pågår istället en debatt om hur äganderätten till exempelvis sånger ska se ut. Det visar att människor i en kollektiv beslutsprocess bestämmer hur äganderätten ska se ut och hur den ska upprätthållas. Locke och Nozick känns inte längre särskilt relevanta.

2. Jurister borde lära sig att alla som vet att de bryter mot lagen inte nödvändigtvis tycker att de gör fel.

3. En nyckelfråga är följande:

Är det faktum att en viss lag eller institution är kostsam eller näst intill omöjlig att upprätthålla ett giltigt argument mot dess normativa önskvärdhet?


PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (8)

Vad har upphovsrätt med äganderätt att göra? Det ena är ett incitamentssystem som löpt amok och det andra ser vi som en grundläggande mänsklig rättighet.
Borde vi inte snarare jämföra upphovsrätten med patentsystemet, ett rent incitamentskapande system som vi har för att höja den totala mängden nytta i samhället? Vi kan förstås alltid diskutera relevansen av Nozick et al, men deras äganderätt baseras i det faktum att det finns knapphet om resurserna. (Följdfråga; kommer framtidens mikrokurser se helt annorlunda ut då de främsta varorna som handlas med inte präglas av knapphet?)
Folk - i synnerhet de som förespråkar en strikt upphovsrätt och är skeptiska till fildelning - hänvisar ofta till äganderätten.

Själv är jag ganska övertygad om att även äganderätten kan beskrivas som "ett rent incitamentskapande system som vi har för att höja den totala mängden nytta i samhället"

Ang. knapphet: Den knappaste resursen är ju oftast tid. Den knappheten verkar bestå ett bra tag framöver. Men när vi når singulariteten och får evigt liv, då får nog stora delar av mikrokursen tänkas om. Och inte bara den :-)
2 jul | Unregistered Commenterbergh
Jag försvarade inte stark upphovsrätt, försökte snarare visa att de har fel i sin argumentation. Det kan finnas bra argument för stark upphovsrätt, men de får stå på egna ben istället för att luta sig mot äganderättens.

Visst, man kan alltid ha en filosofisk diskussion angående rättigheters existens (Gud, sociala kontrakt, egenskap av människa, whatever) men tycker återigen den är ganska annorlunda från upphovsrätten. Upphovsrätten är i allra högsta grad konstruerad, ganska så nyligen dessutom, medan äganderätten till varor har funnits jäkligt länge.

Visst, tid är knappt, men det är ändå en ganska rejäl skillnad på en ekonomi där folk endast har sin tid och humankapital som resurser, jämfört med glada 1800-talets skogs-, stål- och kolproduktion. Tror nog att vi måste tänka om en hel del redan nu, i takt med den enorma utbredningen som sker av digital produktion. Och därmed har vi behov att fundera ett steg igen över vilka incitamentsstrukturer som vi behöver resp. inte behöver.
Håller med. Det är bara att börja tänka!
2 jul | Unregistered Commenterbergh
Jag håller med om att äganderätten bör ses som en konvention - som fordrar förhandling mellan de ingående parterna både vad gäller regelverk (lagar) och tillämpning (rättskipning). Äganderätt utgör ju monopolisering av materia och rum på samma sätt som upphovsätt utgör monopolisering av idéer. Däremot ser jag inget skäl att för den skull relativisera det moraliska problemet med att tvinga människor att göra saker, till exempel bidra till finansieringen av en stat.
Men att äganderätten funnits längre än upphovsrätten kan ju knappast ses som ett skäl till att den är mer 'riktig'. Det ställer ju exempelvis kvinnlig rösträtt kontra manlig rösträtt i ett väldigt lustigt perspektiv.
4 jul | Unregistered CommenterE
Vad jag kan se så finansieras idag produktionen av lättkopierade varor utan upphovsrätt genom att:

1. Se dem som loss-leaders (ex. inspelad musik driver förhoppningsvis konsert- och T-shirtförsäljning, kanske ett kändisskap som man kan slå mynt av)

2. Använda dem som reklamplattform för egen del eller tredjepart (ex. TV, bloggar, google)

3. Se till att varorna är hårt kopplade till en kontrollerad plattform som typiskt är prenumerationsbaserad (ex. xbox live, spel som WOW)

4. Se till att prenumeranter åtminstone betalar produktionen i förskott, varefter free riders kan tolereras (ex. kabel-TV som HBO)

5. Ta in betalningen via skattsedeln (inte så digitalt, men vem vill t.ex. frivilligt finansiera kulturproduktionen?)

6. Lämna produktionen till konsumenterna och/eller konsulterna (ex. open source software som finansieras och utvecklas av de som annars hade köpt kommersiella produkter)

7. Sluta producera dem.

Dessutom finns bortanför piratkopieringens värld intressanta relaterade frågor. I synnerhet genetisk information, som man kan argumentera har noll värde för innehavaren (kan tas fram ur material som innehavaren av egen vilja rutinmässigt gör sig av med, som saliv, hudflagor, hår, mm), men visst värde för t.ex. försäkringsbolag och läkemedelsföretag. Här finns alltså potentiellt en vinst för samhället.
5 jul | Unregistered CommenterTom

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.