Om människans ursprung och skakiga stater

Här finns en fascinerande interaktiv animation av hur människan spred sig över världen. Det började i centralafrika och fortsatte som pilarna visar:

l

Jämför bilden ovan med illustrationen nedan som visar institutionell kvalitet i olika länder, närmare bestämt State Fragility Index från Systemic Peace.

Är det en slump att de skakigaste staterna verkar finnas där människor funnits längst?

Comments

[Johan]

"Är det en slump att de skakigaste staterna verkar finnas där människor funnits längst?"

Ja, säkert. Men det är ju ett tråkigt svar så låt oss antat det inte är en slump och spekulera om orsaken.

Om människan bott länge på samma ställe har populationen hunnit splittras i en massa subpopulationer med olika språk och kultur, ett säkert recept för konflikt.

Invändningen mot min egen teori är att det nog finns en övre gräns för hur många kulturer som kan samsas på ett område och att den övre gränsen har hunnit nås även i områden där människan inte alls bott länge.

[Peter]

jag antar att vi förväntas avhålla oss från den uppenbara förklaringen?

[Johan Richter]

Vad är den uppenbara förklaringen?

[c]

Att den etniska/genetiska mångfalden är betydligt större i Afrika än i resten av världen tillsammans?

[c]

Eller islam?

[Johan Richter]

Varför skulle genetisk mångfald leda till instabila stater?

[C]

Genetisk mångfald skvallrar om avgränsade folkgrupper som inte umgås särskilt mycket sinsemellan, vilket brukar leda till vanföreställningar om de andra och i slutänden till konflikter. Att de olika etniska grupperna sedan tvingas samman i stater konstruerade av utomstående kan förmodligen fungera som katalysator för måttligt reaktiva subgrupper.

[Håkan]

Kanske det är ett bevis för att platser som människan väntade med att befolka pga svårare klimat belönade dessa människor när de väl kom med en högre utvecklingsgrad, dvs. en hårdare kamp för tillvaron utvecklade inte bara uppfinningsrikedomen utan också behovet av organiserade samhällen. Kanske är det så, kanske inte.

[C]

Åh, vilken tanke! De folkgrupper med bäst förutsättningar för att utveckla stabila samhällen lyckades vandra längre från de "optimala" levnadsförhållandena i tropiska och subtropiska områden. Fascinerande, men lite otäckt... :S

[Johan Richter]

"Genetisk mångfald skvallrar om avgränsade folkgrupper som inte umgås särskilt mycket sinsemellan, vilket brukar leda till vanföreställningar om de andra och i slutänden till konflikter."

Nej.

Afrika har högst genetisk mångfald för att människor bott där längst. Om människor parar sig bara inom en viss grupp eller mellan grupper påverkar inte den totala genetiska mångfalden.

[Juan Darien]

För mig är ingen slump, och jag skulle kalla de blåa pilarna som de första utopister. Om "Det började i centralafrika och fortsatte som pilarna visar" då måste vi ha ett motiv för den första avvikelsen. Utan motiv kommer man ingenstans. Det handlar om människor och människorna tar inte ett steg om de inte vinner nånting (=motivet). Vad letade de efter då, vad saknade de blåa pilarna i den ursprungliga blåa och röda stammen? Man kan gissa att på den tiden motsättningarna i stammen kunde lösas fredigt. Alltså, då fanns det gott om plats på jorden för att börja från början någon annanstans. Men avvikelsena fortsatte, och de som migrerade söderut så småningom stoppades av havet. Röda pilarna var också utopister och de drog österut efter sina motiv, och de hade mycket mer plats att avvika till. Dagens Afrika, Sydamerika, Nordamerika började att skapas precis när platsen började att ta slut.Utan plats att ta sig till den enda vägen blir att kriga. Historien borde egentligen vara ett fall för Fross.

[bergh]

"Man kan gissa att på den tiden motsättningarna i stammen kunde lösas fredigt."

inte säker på att detta stämmer, någon som tror sig veta?

[Juan Darién]

Mångfald och rum går hand i hand, den ena innebär/ medför den andra och viceversa. Mångfald/differentiering utan rum är otänkbart: Man måste föda sitt barn, sin idé, sitt motiv, det är en förutsättning för överlevandet. Nu när jag skriver detta är mitt motiv ju att se till att ”mina idéer” lever vidare, fördjupas, fortplantas, osv. eller helt enkel vissnar och dör. Så när du skriver: ”inte säker på att detta stämmer, någon som tror sig veta?”, min fråga är vem skulle veta? Det jag lagt fram är bara en hypotes. Kampen för existensen är en ständig kamp för en plats att kunna vara I fred. Därför när det finns plats att ta sig till sjunker möjligheterna att slåss för den. Åker en ensam I T-banan så finns det ingen chans att slåss för en sittplats. Men så fort det börjar bli fullt då börjar chanserna om att bli förbannad öka… Alltså jag kan tänka mig att på den tiden människan löste sina motsättningar som högst som tjurar I naturen. Sedan lämnade man stammen och på det viset fortsatte differentiering…Men skillnaden/motsättningen började i den gamla stammen och förverkligades definitivt i de nya platserna – vilka då fanns gott om. Men som sagt, utan motiv rör sig ingenting I naturen. Neandertalarna är ju ett tipiskt fall för Fross. Kanske historiens första folkrensning. Är man människa då är man människa för evigt.