Senaste poster
Populära
Google Scholar
« En statistiker läser Superfreakonomics | Main | Finns empiriskt stöd för ett samband mellan skatter, akassa och arbetslöshet? »
onsdag
feb242010

Uppdatering om multipla partimedlemskap

Krönikan i Neo i somras ledde till en notis på DNs ledarsida, men när Riksdag & Departement skriver om mina multipla partimedlemskap (ej på nätet vad jag kan se) vaknar tydligen både Sydsvenskan (ej heller på nätet?) och Expressen.

Här finns flera bloggposter om mina multipla partimedlemskap. Inte särskilt mycket nytt har hänt, förutom att miljöpartiet skickade ett kandidatkontrakt till alla som ville kandidera till riksdagen för mp. I detta skulle man lova att stå bakom hela mp:s politik, vilket jag självfallet inte kunde göra (och jag undrar om de som skriver under verkligen delar sitt partis åsikter fullt ut, men det är en annan sak).

Eric Erfors i Expressen skriver:
Politisk polygami är förbjudet då det hotar hela idén med ett partiväsende
Verkligen? Jag är inte säker på var i lagen detta står. Och som sagt: jag kommer inte att protestera om något parti vill utesluta mig.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (7)

Andreas: du säger att "Eric Erfors i Expressen skriver: 'Politisk polygami är förbjudet då det hotar hela idén med ett partiväsende' Verkligen? Jag är inte säker på var i lagen detta står."

Men jag tror Erfors menar att det är i de olika partistadgarna det är förbjudet. Här är ett lite längre citat som inkluderar en mening till: "Visserligen strider medlemskap i ett annat parti mot standardstadgarna i varje politiskt parti. Politisk polygami är förbjudet då det hotar hela idén med ett partiväsende."

Hur som helst, jag har själv svårt att känna mig lika upprörd som Eric Erfors verkar vara ("det hotar hela idén..."). Jag tycker ditt multipla medlemsskap är rätt underhållande.
jo, så menar han nog.

på tal om annat: ditt senaste papper gör vad jag skrev om i en uppsats på en pedogikkurs engång. Fast ni gör det ordentligt:

"the level of and performance in secondary-school mathematics have strong predictive power on students’ performance at university-level economics. However, they found relatively little evidence for a positive effect of remedial mathematics on student performance."
25 feb | Unregistered Commenterbergh
Tro det eller ej, men upprinnelsen till mitt och Andy Seltzers papper (”The Effects of Remedial Mathematics on the Learning of Economics: Evidence from a Natural Experiment”) var också en pedagogikkurs – jag var tvungen att gå den när jag kom som nyanställd till Royal Holloway. Examinationen bestod bland annat i en 5000-ords uppsats. Det jag tänkte var att om jag ändå måste skriva en lång uppsats så kunde jag lika gärna vara lite mer ambitiös och göra någonting publicerbart. Jag berättade det för Andy som hade den specifika idén.

En kort populärversion av papperet ifråga finns tillgänglig på VoxEU [om du nu nämner papperet får jag väl lov att göra lite reklam :-) ]:

http://www.voxeu.org/index.php?q=node/1526
Johan: Skall man tolka ditt paper som att det är för sent att göra något åt att vi studenter är för dåliga i matematik när vi väl gått ut gymnasiet? D.v.s. alla resurser bör läggas så tidigt som möjligt (grundskola/gymnasium) och vi bör strunta i de som idag kan för lite matematik för att klara sin general equilibrium micro?
Anders: Din tolkning går nog lite för långt. En möjlighet är ju att en matte-uppfriskningskurs som var mer omfattande än den vi studerade skulle ha en större effekt. En annan möjlighet är att man i alla fall på de mer grundläggande nationalekonomikurserna anpassade undervisningen så att de tekniska färdigheterna inte behövdes (det finns ju massa insikter och resonemang inom nationalekonomi som man kan, eller i alla fall borde kunna, ta del av och förstå utan att kunna särskilt avancerad matte).

Men om jag skulle (på grundlag av mina erfarenheter i allmänhet, inte just det här papperet) ge något råd till en gymnasieelev eller någon som var i början av sina universitetsstudier och gillade nationalekonomi/samhällsvetenskap, då skulle jag rekommendera honom/henne att investera i matte och statistik. Dessa tekniska ämnen är kraftfulla redskap och hjälper oss att göra massa viktiga och kul saker. Dessutom tror jag att studier i den typen av ämnen hjälper en att träna upp en god analytisk förmåga (alltså: att rent allmänt vara skicklig på att tänka i abstrakta termer, inte bara ha praktiska färdigheter som att kunna derivera eller lösa differentialekvationer). De analytiska färdigheterna är nog så viktiga.
Aha! Min fråga kom på basis av erfarenhet, studerar sista terminen nationalekonomi i Lund och är väl inte sådär jättevass på mina hyperplan och Euler-ekvationer, trots att jag tagit mattekurser på EC här nere. :)

Men, givet att de första mikro och makrokurserna innehåller förhållandevis lite matematik, borde ni inte studerat hur de klarade sig den allra sista tiden? I alla fall här nere i Lund är det först sista året som vi får, IMHO, riktigt jävlig matematik som jag och mina kursare har problem med. Vet att britterna börjar med dylika saker tidigare, men ändå.
Anders: Ja, om du redan läser sista terminen nationalekonomi och fortfarande har problem med matte, då är det nog kört for dig! ;-)

Om att studera hur studenterna klarade sig allra sista tiden: Vi gjorde det. Nationalekonomi-programmet vid Royal Holloway är treårigt, och denna ”remedial” mattekurs som vi studerade togs under första året. Vi undersökte om det faktum att en student tagit denna kurs hade effekt på resultaten för kurser inte bara under år 1, utan även för kurser under andra och tredje året – men utan att hitta någon effekt.

Jag förstår på ditt resonemang att det du tror borde skapa verkligt stora problem är nationalekonomikurser som kräver väldigt avancerad matematik. Så är det säkert, men det som man ser med hjälp av regressionerna både i mitt och Andys papper och i andra artiklarna i den här litteraturen är att en stark mattebakgrud (till exempel höga gymnasiebetyg i det ämnet) är starkt korrelerat med goda resultat ÄVEN i nationalekonomikurser som är tämligen grundläggande och som inte kräver så svår matte. Och den typ av matte som studenterna tränades i under vår ”remedial” mattekurs (liksom i andra liknande kurser som undersökts i litteraturen) var verkligen bara en repetition av gymnasiematerial: vanliga deriveringsregler, manipulera enkla ekvationer osv. Vi snackar alltså inte alls om separerande hyperplan, Brouwer’s fixed point theorem eller Lipschitz continuity – utan snarare om att kunna läsa en linjär ekvation för variabeln x.

Lycka till med pluggandet – trots den där eländiga matten!

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.