Snart utesluten även ur miljöpartiet?

Efter uteslutningen ur moderaterna, gör tidningen Riksdag och Departement en uppföljning av sin förra artikel om mina multipla partimedlemskap. Här är artikel nummer 2.

Miljöpartiet låter nu inte alls så nytänkande som tidigare har hävdats.

Miljöpartiets partisekreterare Agneta Börjesson är tveksam till att han kan fortsätta vara medlem.

- Man ska ju jobba för partiet. Jag har väldigt svårt att se hur man kan göra det om man är medlem i olika partier, säger hon och jämför med att vara med i flera fotbollslag samtidigt.

Folkpartiet, de liberala fritänkarna måste ha haft mycket att göra när journalisten ringde:

ingen i Folkpartiet vill diskutera frågan - ens på ett principiellt plan

Utesluten ur moderaterna

Kan meddela att jag numera bara är med i tre partier: Detta brev från moderaterna låg och lurade i lådan i Stockholm...

Uppdatering om multipla partimedlemskap

Krönikan i Neo i somras ledde till en notis på DNs ledarsida, men när Riksdag & Departement skriver om mina multipla partimedlemskap (ej på nätet vad jag kan se) vaknar tydligen både Sydsvenskan (ej heller på nätet?) och Expressen.

Här finns flera bloggposter om mina multipla partimedlemskap. Inte särskilt mycket nytt har hänt, förutom att miljöpartiet skickade ett kandidatkontrakt till alla som ville kandidera till riksdagen för mp. I detta skulle man lova att stå bakom hela mp:s politik, vilket jag självfallet inte kunde göra (och jag undrar om de som skriver under verkligen delar sitt partis åsikter fullt ut, men det är en annan sak).

Eric Erfors i Expressen skriver:

Politisk polygami är förbjudet då det hotar hela idén med ett partiväsende

Verkligen? Jag är inte säker på var i lagen detta står. Och som sagt: jag kommer inte att protestera om något parti vill utesluta mig.

Provval i mp klart

Tomas Melin har hela listan. Min kärnfulla kandidatur renderade 9 poäng, plats 59 av 70. Tyvärr verkar jag ha missat provvalet i övriga partier, så möjligheten att kandidera för flera partier ser skral ut...

Till piratpartiets försvar

Rick Falkvinge meddelar idag att Piratpartiet kommer att ställa upp i flera kommuner 2010. Intressant.

Å ena sidan är piratpartiet än så länge ett enfrågeparti.

Å andra sidan: Jag vet inte hur många gånger jag sagt att den klassiska konflikten mellan höger och vänster är överspelad i Sverige. Det råder sedan länge de facto enighet kring att Sverige ska ha en universell välfärdsstat på kapitalistisk grund. De skiljelinjer mellan marknadsekonomi och planekonomi som präglade 1900-talet är inte särskilt heta längre. Vi behöver knappast sju partier för att täcka in åsiktsspektrat mellan 75 och 90 procents ersättning i socialförsäkringarna.

Socialdemokraterna och de borgerliga har i praktiken länge varit eniga om ett konkurrenskraftigt näringsliv, universella trygghetssystem och skatter och bidrag som ger trygghet och arbetsincitament i en rimlig kombination. Den exakta utformningen är en fråga för teknokrater och sociala ingenjörer. Den engagerar inte väljarna i någon större utsträckning, så länge systemen funkar som de ska.

Därför är det oklokt att kritisera piratpartiet för att det saknar exempelvis skatte- och välfärdspolitik. Det bästa Piratpartiet kan göra är förmodligen att ansluta sig till den utredningsdrivna konsensus som i praktiken redan råder.

Samtidigt är det uppenbart att tekniska förändringar aktualiserat frågor som får de etablerade partierna att framstå som minst sagt omoderna. Och då är det väl utmärkt att de får konkurrens?

Om mina multipla partimedlemskap (5 - sista delen)

Nåväl, med detta resonemang skulle jag ju kunna gå med i alla partier, invänder någon. Då bortser man från signalerings och identifikationseffekten av som gäller alla organisationsmedlemskap. Jag är allmänborgerlig med en dragning åt det kulturradikala. I den mån kristdemokraterna står för något som de andra allianspartierna inte står för, är det just sådant jag inte vill identifiera mig med. Miljöpartiet känns bättre för mig, jag är något av en bohem. Eller vill åtminstone vara det.

Jag har inte på något sätt dolt att jag är med i fyra partier. Tvärtom har jag påtalat det i en rad fora, internet inkluderat. Detta har stundom föranlett hypotetiska uteslutningsdiskussioner. Partierna ser tydligen helst att jag inte är samtidig medlem i andra organisationer som motverkar deras syften.

Jag ser fram emot en sådan diskussion: Anser moderaterna att medlemskap i folkpartiet är grund för uteslutning? På vilken grund då? Värnskatten? Arbetsrätten? Viljan att Sverige ska införa Euron? Flera av folkpartiets åsikter var moderaternas på 1990-talet. Mycket av vad folkpartiet talade om på 90-talet finns i centerpartiet idag. Som allmänborgerlig väljare är det inte lätt att hänga med i svängarna, det ska jag villigt erkänna.

Men som sagt, jag välkomnar diskussionen. Och noterar att det parti som utesluter mig sist är det där jag kommer att vara kvar.

-------------

En kortad version finns i Neo, men inte på nätet. Men i och med detta inlägg är hela den oklippta versionen tillgänglig.

Om mina multipla partimedlemskap (4)

Så till miljöpartiet. De är ju helgalna, hävdar vissa. Det håller jag delvis med om. Så mycket större skäl att vara med.

Går det illa i nästa val kan de sitta med ganska betydande makt. Miljöpartiet är dock ett förmånligt parti att vara med i. Inget bullbakande där inte! Miljöpartiet hade exempelvis medlemsomröstning som ledde till att de slopade sitt stolliga krav på svenskt EU-utträde.

I mån av tid ska jag som mp-medlem verka för att det blir medlemsomröstningar också om kärnkraften, samarbetet med socialdemokraterna, värnskatten, LAS-regler i företag med 11 till 15 anställda och den något naiva övertron på ekologisk odling. I grunden uppfattar jag dock miljöpartiet som ett påverkbart parti med många sympatiska grundvärderingar.

Om mina multipla partimedlemskap (3)

Pengar är för övrigt inget problem, det är väldigt billigt att gå med i de politiska partierna. De skriker efter medlemmar. En femtiolapp hit, ett betal-sms dit, och hux flux fylls min brevlåda av allahanda utskick.

Utskicken är däremot ett problem. Min brevlåda blir full i ett nafs numera. Det är inte enbart intressanta trycksaker som skickas ut. Moderaterna – Fredrik själv faktiskt – välkomnade mig som ny medlem och föreslog två sätt på vilka jag kunde bidra: Baka bullar och bygga hemsidor. Det säger en del om vilka medlemmar de vill ha. Lydiga bullbakare. Det kan hända att de blir besvikna.

Jag bakar inte bullar. Däremot har jag skissat lite löst på en ny inkomstskattereform. Jag har faktiskt långt framskridna planer på att lägga hela min akademiska tyngd i en kraftfull kritik av regeringens skattepolitik. Den är bra, men den trasslar till skattesystemet. Det behövs en ny genomgripande skattereform, anser jag.

Om mina multipla partimedlemskap (2)

Alla partier är naturilgtvis inte värda att vara med i. ”Du tycker ju inte som centern”, säger mina gamla partikamrater från ett av de andra partierna. Det har hänvisats till center-dokument där icke-liberala värderingar kan anas.

Jag betvivlar inte detta. Men de flesta centerpartister jag känner är trevliga och liberala. Detsamma gäller de flesta moderater i min vänkrets, för att inte tala om alla kompisar från den tid jag var aktiv i Liberala ungdomsförbundet. Men mina före detta partikamrater har då och då pikat mig för att jag inte är med i partiet längre.

Jag gick ur med buller och bång när folkpartiet för några år sedan helt ändrade profil. Plötsligt varnades för bidragstörstande polacker som ville profitera på svenska bidragssystem. Jag blev sur och gick ur. Men jag är inte långsint. Nu har jag gått med igen, och nominerat flera av mina vänner till olika demokratiska församlingar i partiets provval.

Om mina multipla partimedlemskap (1)

I senaste Neo finns en krönika om det faktum att jag gått med i fyra partier. Den är en smula kortad jämfört med den text jag skrev. Så likt en sommarföljetong kommer den att läggas ut här.

Del ett följer nedan:

---------------------

Jag gick för några månader sedan med i moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och miljöpartiet. Det har orsakat visst rabalder. Inte i dessa fyra partier, utan bland mina vänner. Varför är du med i fyra partier? Hur kan du vara med i centerpartiet? Och miljöpartiet sen! De är väl helgalna?

Sådana frågor får jag. Men skälet till mina medlemskap är enkelt: Jag bor i Sverige och är intresserad av politik. Tanken att man bara kan vara med i ett parti känns lika föråldrad som tanken att man bara kan ha en bank. Olika partier – och banker – är bra på olika saker.

Uppföljning av mitt medlemskap i fyra partier

Gick för en tid sedan med i m, c, fp och mp.

Hittills har ingen klagat. Två partier är väldigt aktiva med inbjudningar till möten och aktiviteter (mp och fp). Moderaterna är tystast. Centern har tydligen haft datorhaveri, men har bett om ursäkt för detta.

Mina aktiviteter för att påverka kommer nog främst att inskränka sig till att rösta i eventuella provval på folk som är duktiga och gärna tycker ungefär som jag.

Partier

Har idag gått med i moderaterna och miljöpartiet, ansökt om medlemskap i folkpartiet, samt fyllt i mina uppgifter så att centern ska kunna kontakta mig (för säkerhets skull skrev jag önskar bli bli medlem i rutan för särskilda upplysningar).

På det hela taget är det ganska billigt att vara med i ett parti:

• Mp: 50 kr, betalas via SMS.
• M: 100 kr, betalas via telefonsamtal där man uppmanas tala in sin adress. Om min grötiga skånska gick fram kommer snart ett medlemspaket.
• Fp: 50 kr, dock kan man bara fylla in ansökan om att få bli medlem. Får se om jag blir godkänd.
• C: "Fyll i dina uppgifter nedan så kontaktar vi dig". Stod inte ens vad medlemsavgiften är. Däremot stod följande, vilket verkar lovande:

Som medlem bestämmer du helt själv på vilken nivå du vill bidra till Centerpartiets framgång. Centerpartiet sätter inga gränser för hur människor får växa.

FAQ för alla undrande:

Varför gå med i parti? pja, politik är ju strikt sett både kul och viktigt.
Varför dessa fyra? Det är partier jag på ett eller annat sätt kan sympatisera med, och som jag tror är möjliga att påverka med goda argument.
Varför fyra? Det ligger ingen tanke bakom att det blev just fyra.

Se även Att dricka liberalt och wikin där det görs ett liberalt partiprogram

Update on 23 mar 2009, kl 10:18 by bergh

Nu har jag fått välkomstbrev av både Mohammad Noori och Lotta Edholm, i folkpartiet.