Tips 1 till alla som ogillar hushållsnära tjänster
28 feb 2010, kl 23:25 | Samhälle och politik Mycket debatt om RUT-avdraget för hushållsnära tjänster nu. Jag har ett antal tips i all välvilja till de som instinktivt ogillar RUT-avdraget, men jag hinner bara plita ned det första nu:
Häng inte upp argumentationen på att avdraget är dyrt och tar resurser från mer angelägna delar av den offentliga sektorn. Sådan argumentation kommer sannolikt att slå tillbaka.
Förr eller senare kommer det att göras en rejäl utvärdering av kostnaden för denna skattereduktion (Maud har tydligen redan bett RUT skriva en pm...) Vad kommer en sådan att visa?
Det rör sig alltså om en minskad total skattebelastning på sysslor som
Man behöver inte ha någon övertro på dynamiska effekter för att inse att det är ganska troligt att avdraget ökar de totala skatteintäkterna.
Och jag anar att de flesta som ogillar avdraget gör det oavsett om effekten på skatteintäkterna är plus eller minus 100 miljoner.
Reader Comments (21)
Detta alltså med avseende på jobbskapareffekten. Vad gäller efterfrågesidan har jag lite svårare att se vad det är alla gnäller om då jag själv sedan ett år tillbaka betalar en oavdragen professionell städhjälp alldeles vitt för att varannan vecka städa min lägenhet. Kostnaden är fullt rimlig för ett hushåll med två heltidsarbetande.
För övrigt tycker jag att man måste ifrågasätta moralen hos dem som anlitar svart städhjälp med hänvisning till höga skatter. Jag har vissa problem med en pragmatism som ursäktar fenomenet att folk anställs utan diverse olika försäkringar och utan anställningstrygghet etc bara för att det vore dyrt att garantera dem dessa lagstadgade förmåner. Frågan är alltså om punkt (c) ovan ska beaktas, och i så fall hur (kanske är/var det bättre kontroller som behövs?)
Jag vet inte vem som "anses skola utföra" tjänsterna eller vems humankapitalambitioner som åsyftas så svaret på den första frågan blir nog nej tills vidare :-)
Angående den andra punkten: Som jag har uppfattat det är argumentet att rut-joxet förväntas skapa jobb åt dem som har så låg produktivitet att de måste subventioneras (eller vad man nu ska kalla det). En uppenbar alternativ åtgärd vore att istället satsa på att höja deras produktivitet. För den som gillar jämlikhet torde detta alternativ vara att föredra. Och arbetsmarknadsekonomin har ju en ett antal exempel på att det med utbildningssatstningar finns en hel del att hämta i form av produktivitetsvinster i just denna grupp.
vad Bergh menar är rimligtvis att man måste ta i beaktning hur människor faktiskt är, fastän man skulle önska att de hade en högre moral. Vidare kan man konstatera att det med all sannolikhet är bättre för svensk ekonomi att människor köper svart städhjälp än att de åker iväg till Thailand. Men det är ju ett sidospår.
Angående att höja produktivitet: toppen! Kommer du på sätt att höja de svagaste gruppernas produktivitet så blir vi ju av med problemen vi har idag, dvs att de minst produktiva är systemetiskt arbetslösa. Men tills du kommit med denna lösning är det väl bättre att de har lågproduktiva jobb? De flesta utvecklas trots allt mer av att städa än att vara arbetslösa.
Vad gäller de "lågproduktiva" så finns det som nämnts i föregående kommentar ganska omfattande empiriska studier att falla tillbaka på vad gäller utbildningssatsningars effekter -- framför allt för de "lågproduktiva" vi talar om. Detta är väl etablerat så jag förstår verkligen inte vad du menar med "tills du kommit med din lösning". Lösningen finns, och den funkar. Det är politiska ambitioner som saknas.
Att städning är utvecklande var något nytt för mig. Jag gissar att det underliggande antagandet är att vederbörande annars bara slår ihjäl tid. Men premissen för hela mitt resonemang är ju att en "lågproduktiv" arbetslös kan ägna sig åt betydligt bättre saker än att slå ihjäl tid.
jag tror du missförstått forskares roll om du menar att de ska sätta normer. De analyserar.
Det finns inget som hindrar kompetensutveckling kombinerat med RUT. Det finns nämligen (tyvärr) gott om långtidsarbetslösa. Varför ta bort RUT, även om det nu enligt dig finns säkra metoder att öka produktivitet hos de mest sämst förutsättning? Jag ser inga skäl. Är dock nyfiken på vilken lösning du åsyftar och var man lyckats eliminera arbetslösheten genom att lyfta produktiviteten bland de arbetslösa.
Jag har träffat gott om arbetslösa människor. De flesta tenderar att knäckas av att gå länge utan jobb. Känner exempelvis en ekonom som fick jobb inom hemtjänsten, vilket lyfte hennes tillvaro rejält. Hon lärde sig inte mer ekonomi, men blev ändå mer attraktiv på arbetsmarknaden genom att få igång sitt liv igen och till sist fick hon ett skrivbordsjobb. Så, ja, jag är övertygad om att det även finns en social faktor i att fler får jobb. Har träffat relativt få människor som önskar att de vore arbetslösa med ersättning.
Det är ju redan idag kraftigt subventionerat (avgiftsfritt upp till doktorshatt i Sverige faktiskt) och väldigt omfattande. Nästa alla går 12 år i skolan. Men du menar att om vi höjde ambitionerna ytterligare kan vi lösa problemet att... ja vad är problemet enligt dig?
"Vad gäller efterfrågesidan har jag lite svårare att se vad det är alla gnäller om då jag själv sedan ett år tillbaka betalar en oavdragen professionell städhjälp alldeles vitt för att varannan vecka städa min lägenhet."
Jag antar att skattesystemt i det land du befinner dig ar identiskt med Sveriges ex ante rutavdrag?
Även om RUT-avdraget ger lika eller ökade inkomster till statskassan borde inte det innebära att de pengar man satsar på subvention av hushållsnära tjänster inte kan satsas på tex vård och skola?
Dvs säg att 100 pengar satsas på subventioner och man får 120 tillbaka i statskassan. Visst kan vi satsa de extra 20 på vård-skola men vi inte 120 eftersom 100 måste gå till subventioner.
Om vi istället skulle satsa 100 direkt på vård-skola så skulle ju 100 direkt gått till vård-skola medan med RUT-enbart 20?
Dvs mindre pengar till vård-skola med RUT-avdrag även om det ger plus i statskassan?
Tänker jag helt fel? Om det är så rätta mig gärna, förändrar mig gärna...
Staten kan ju alltid låna pengar. Det handlar inte om brist på kontanter, utan om hur påverkan på budgeten blir. Om staten betalar ut 100 i subventioner och får 120 extra i ökad skatt är resultatet +20. Om staten lägger ut 100 på offentlig sektor får staten tillbaka en hel del också. Säg att man får så mycket som 80 för viss offentlig verksam. Påverkan på budget är då 120-100=+20 respektive 80-100=-20.
I längden är det förstås ohållbart att gå med stora underskott. Om ovanstående siffror stämmer har staten råd att subventionera städning i obegränsad mängd, men har inte råd med offentlig verksamhet i obegränsad mängd. Och man har ju inte råd med mindre offentlig verksamhet pga städsubventionen heller, utan tvärtom har man råd att lägga 100 extra på vård/skola för varje 100 man lägger på subventioner.
Nu bör dock påpekas att man troligtvis inte går så mycket plus på städsubventionerna. Men att utmåla en konflikt mellan offentlig sektor och städjobben är litet knepigt. Skulle vi nå "full sysselsättning" m h a städjobb kommer offentlig sektor vara starkare tack vare obefintliga utlägg för socialibidrag och a-kassa.
Detta handlar dock om en filosofisk fråga. Varför gör vi jämförelsen mellan etn situation där ett system missbrukas och lagbrott begås, med vår teoretiska föreställning av alternativet? Låt oss säga att det visar sig att RUT-avdraget används för avancerat skattefusk och kriminella organisationer börjar sälja fejkade fakturor till privatpersoner. Är detta då en nackdel med det systemet, eller handlar det om att polisen inte gör rätt prioriteringar?
@Pontus: Vad gäller empiriska stöd för utbildning så finns ett massivt underlag, kolla till exempel in Oreopoulus och Salvanes NBER-papper för en juste översikt från i höstas. Litteraturen tycks visa att det framför allt är de från ogynnsam social bakgrund som vinner på utbildningssatsningar. Och notera att många studier skattar lokala effekter just för de som är allra minst motiverade att gå i skolan.
Och effekten tycks öka med tiden. Således finns det skäl att öka satsningarna på utbildning över tiden.
@ Andreas: Vad problemet är? Jag vet inte. Vilket problem är RUT-avdraget avsett att lösa?
Personligen tycker jag problemet i denna diskussion är policyrekommendationer som baserar sig på en jämförelse av två snävt definierade alternativ.
Ett annat problem är den endimensionella fokusering på aggregerade siffror som utanförskapsretoriken gett upphov till. Detta gör att man missar andra centrala dimensioner för ett lands välstånd (och andra policymål) som exempelvis humankapital, kvaliteten på arbetsmarknadens matchning, osv.
kan inte riktigt hålla med dig. Vi får skilja på forskare och deras forskning. Andreas Bergh är så vitt jag vet relativt öppen med att han har politiska åsikter. Det hindrar honom inte från att också bedriva intressant forskning, även om han givetvis kan misstänkliggöras baserat på politiska ståndpunkter.
Problemet infinner sig när man blandar ihop uppgifterna. Att forskare har politiska åsikter är dock relativt oproblematiskt i sig. Men i detta fall väljer ju Bergh just att analysera istället för att tycka, så han tar på sig forskarhatten.
"Detta handlar dock om en filosofisk fråga. Varför gör vi jämförelsen mellan etn situation där ett system missbrukas och lagbrott begås, med vår teoretiska föreställning av alternativet? "
För att all empiri tyder på att svartarbete var mer omfattande innan avdraget fanns. Vidare kan man diskutera dina förslag om att öka polisinsatser kring svartarbete utifrån praktiska aspekter. Det skulle kosta pengar och sannolikt kränka integritet. Jämför med övervakningen av fildelare.
"Låt oss säga att det visar sig att RUT-avdraget används för avancerat skattefusk och kriminella organisationer börjar sälja fejkade fakturor till privatpersoner."
En hypotes. Vi har idag RUT-avdrag och ser inget av detta. Ser inte så stort intresse av att diskutera den frågan. Dock gäller ju generellt sett att avdragssystem inte ska kunna utnyttjas till fusk. I fallet med hushållsnära tjänster kan man svårligen tjäna pengar på att sälja falska fakturor. Dels går ju avdraget till köparen och dels måste du betala moms och skatt på löner. Problemen har varit större vad gäller ROT-avdraget pga dess konstruktion.
"För att all empiri tyder på att svartarbete var mer omfattande innan avdraget fanns."
Du verkar missa poängen. Frågan är varför illegetimt missbruk av ett system räknas i samma valuta som dess legitima verkningar. På denna punkt kommer man såvitt jag kan se inte särskilt långt med nationalekonomins analysapparat.
Jag vet inte vad du förväntar dig av forskningen. Empiriska analyser inom nationalekonomi är inte avsedda att sortera ut moraliskt tvivelaktiga handlingar. Man observerar och konstaterar. I detta fall kan vi se att människor förr köpte städhjälp svart av diverse skäl. Nu köper fler städhjälp vitt.
Tanken är att se vilka effekter systemet faktiskt ger. Att fördöma svartarbete kommer man ingenvart med på den punkten.
Däremot vore det ju intressant att se konsekvenser på dina förslag om ökade polisiära ingrepp mot svartarbete. Jag är benägen att tro att det vore ett samhällsekonomiskt fiasko, men likväl vore det intressant att se forskning på ämnet.
Jag undrade vad du syftade på när du skrev "Lösningen finns, och den funkar. Det är politiska ambitioner som saknas" angående utbildning. Och jag bad dig utveckla ditt vurmande för utbildning som alternativ till RUT-avdrag (om det är så du menar).
om detta konflikterar med din ambition att som forskare inte uttrycka politiska åsikter, får du gärna använda ett alias.
Den centrala premissen i resonemang kring utbudssidan tycks vara att det finns en grupp lågproduktiva arbetslösa vars produktivitet inte kan höjas med politiska ingrepp.
Forskningen visar med stor samstämmighet att så inte är fallet.
Denna föreställning -- att det finns en betydande grupp som helt enkelt inte har kapacitet att hänga med in i kunskapssamhället -- tycks vara högerns idiotiska svar på vänsterns "jobben är slut"-fallacy. Samma tongångar kunde säkerligen höras 1950, 1900 och vid valfri annan tidpunkt i historien. Historien har gång på gång visat att detta är fel.
Vad som däremot är nytt, såvitt jag kan se, är att regeringen väljer att sänka ambitionerna. Vi tummar lite på jämlikheten för att de här människorna ska slippa gå och driva: de kan ju ändå inte bli något. Mig veterligen byggde den "kapitalistiska välfärdsstaten" på värderingen att Sverige ska ha höga ambitioner både beträffande produktivitet och jämlikhet.
Sedan skall RUT-avdragets betydelse naturligtvis inte överskattas åt vare sig ena eller andra hållet.
återigen, det finns ingen motsättning mellan att arbetslösa med låg produktivitet får jobb och att de kan utvecklas.
För det första: de som är duktiga inom ett akademiskt eller praktiskt ämne ges redan idag möjlighet att utbilda sig. Städarskan som inser att hon är ett mattegeni får exempelvis gå på högskola. Möjligheterna till utbildning och annan utveckling begränsas inte av RUT, om du nu inte menar att arbetslösa ska sitta hemma och läsa böcker tillls de är kloka nog att vara högproduktiva?
För det andra: man kan även utveckla sin produktivitet inom området. Framtidens entreprenörer inom städning kan mycket väl ha börjat som enkla städare.
Det är alltså inte alls centralt att de med låg produktivitet inte kan utvecklas. Det centrala är däremot att de faktiskt finns, och att de är överrepresenterade bland arbetslösa. Jag tycker fortfarande inte du gett trovärda svar på hur deras produktivitet ska höjas. Och jag ser inte på vilket sätt det är mindre ambitiöst att satsa på att människor ska få jobb genom sänkta kostnader än att rulla tummarna i väntan på att de ska bli mer produktiva.
Tycker du alltid att det ar lampligt att extrapolera pa det sattet? Eller ar det endast nar det passar dina forutbestamda asikter.
En skattesänkning måste väl inte syfta till att lösa ett konkret problem? Tanken med marknader är väl att det uppstår transaktioner som folk själva finner motiverade?
Ang ditt argument att det inte är dyrt utan RUT-avdrag: Om du har glömt hur det svenska skattesystemet fungerar, har johan n en liten påminnelse:
http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=03&year=2010#3443
Jag vet heller inte vad du menar med att "hänga med in i kunskapssamhället" - även i detta kommer väl någon att behöva städa?
Observera att jag tycker värderingen folk ska städa själva, och att skattesystemet ska uppmuntra stordriftsfördelar och göra anställningar från privatperson till privatperson dyra, vara ett fullt legitimt motargument.