Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Tips 3, angående argumentet "Varför ska just den här typen av tjänster subventioneras/skattegynnas" | Main | Tips 1 till alla som ogillar hushållsnära tjänster »
tisdag
mar022010

Tips 2 till alla som ogillar (skatteavdrag för /subvention av) hushållsnära tjänster

Ett vanligt argument mot RUT-avdraget för hushållsnära tjänster är att dylika särlösningar krånglar till skattesystemet.

Argumentet var tveklöst korrekt. Men även detta argument kan numera slå tillbaka: Efter ett riksdagsbeslut förra våren är RUT- och ROT-avdrag samordnade till ett och samma avdrag: Hus-avdraget. Från skatteverkets hemsida:

Följande räknas som husarbete:

  • reparation och underhåll, ombyggnad, tillbyggnad (ROT-arbete)
  • hushållsarbete som städning, klädvård, enklare trädgårdsarbete samt barnpassning och annan tillsyn

Jämfört med situationen när det fanns separata ROT och RUT-avdrag, är alltså Hus-avdraget en marginell förenkling av skattesystemet, och det är knappast krångligare än när det bara fanns ett ROT-avdrag.

Jag misstänker även på denna punkt att de flesta som ogillar tanken på skatteavdrag för hushållsnära tjänster gör detta oavsett om avdragets konstruktion krånglar till eller förenklar skattesystemet en smula.

Skattesystemet är redan förhållandevis krångligt, och på marginalen gör detta avdrag faktiskt inte särskilt stor skillnad. Det finns argument som biter betydligt bättre...

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (32)

Men det finns ju en viktig skillnad. Som jag har förstått det har ROT-avdraget åtminstone historiskt sett varit en tillfällig åtgärd för att hjälpa byggbranchen under lågkonjunkturer. Att rätta till marknadsmisslyckanden så att vi har en fungerande byggsektor när nästa högkonjunktur kommer, alltså. RUT-avdraget däremot är väl tänkt att vara för gott?

Jag övertygad ganska mycket av Storstad-Åsbrinks argumentation, faktiskt. RUT har blivit en viktig symbolfråga, men i verkligheten är det en ganska marginell företeelse med en fördelningspolitisk profil som onektligen sticker i ögonen.

Janne Josefssons gamla intervju med Marian Radetzki är väl inte helt relevant i sammanhanget, men rätt kul är den ändå, särskilt när han börjar dilla om sin svarta polska städhjälp. http://stardustsblogg.blogspot.com/2010/03/hungriga-lejon-jagar-bast.html
ROT har använts som stabiliseringspolitik, helt riktigt (vilket inte är att korrigera marknadsmisslyckande enligt den gängse innebörden av ordet, men låt gå ;-) HUS-avdraget är vad jag kan se inte tänkt att användas som stabiliseringspolitik.

Ang. marginell företeelse: Visst. Men växande!

Ang fördelningspolitisk profil: långt ifrån självklart hur den ser ut, och en värderingsfråga vad som "sticker i ögonen". Sannolikt ökade inkomstskillnader, men inte självklart att de sämst ställda får det sämre.
2 mar | Unregistered Commenterbergh
Självklart värderingsfråga. Finns ekonomiskt politik (eller någon politik) som är oberoende av sådana frågor? ;-)
Nej. Men ibland misstänker jag att folk låter sina värderingar påverka vad de tror om förslagets effekter på de totala skatteintäkterna (jfr. diskussionen på Storstadsbloggen).

Och trots att jag är ekonom, ser jag hellre att vi diskuterar värdreingarna ;-)
2 mar | Unregistered Commenterbergh
Frågan är vad det egentligen är som sticker i ögonen, och på vem? Ingen blir ju rikare av att anlita städhjälp (och nära noll gör det vitt om det inte finns avdrag). Även om höginkomsttagare får en skattelättnad går ju en ström av pengar från högavlönade till människor som eventuellt skulle saknat arbete om avdraget inte fanns..

Debatten tycks istället ta avstamp i att det skulle vara ovärdigt att städa i andras hem, samtidigt som städerskorna tycks vara nöjda med avdraget. Jag förstår faktiskt inte riktigt varför avdraget ses som ett så stort problem.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Aftonbladet (Ingvar Persson) haller inte med. De anser att de stadjobb som skapas endast "skapas" och "måste subventioneras fram med pengar som skulle ha kunnat användas bättre".

Analysen utgar ifran att alla kop av hushallsnara tjanster hade ocksa skett under de hogre skatterna, samt att en nagot lagre skatt ar en subvention. Ibland tycker jag vansterns retorik ar direkt ohederlig.
3 mar | Unregistered Commenterpontus
Jag tycker att vänstern sköter den här frågan snyggade nu än tidigare; inget snack från sossetoppar om att det handlar om "pigor" och ovärdiga jobb - det är hedervärt med hushållsnära tjänster, men det är fel att subventionera den typen av arbeten framför andra arbeten. Antalet nyskapade jobb är inte så många. Man säger också - som jag sa ovan - att avdraget har en fördelningsprofil som man inte tycker om av rättviseskäl. Det är en giltig och logisk argumentationslinje, oavsett om man instämmer eller inte.

En spännande ideologisk fråga är det onekligen, även om den sakligt sett är ganska uppblåst.
Det vore för övrigt fantastiskt skönt med lite städhjälp hemma. Och självklar är kostnaden - 15000 eller 3000 kr i månaden - en mycket betydelsefull faktor i ekvationen. Fast jag säljer inte ut mina principer så billigt, vet ni. :-)
Bjorn: "Antalet nyskapade jobb är inte så många" Exakt hur manga ar doim? Du som i alla fall verkar veta att "dom inte ar sa manga".

Och Bjorn, Rune pa 86 ar forstar sjalv inte varfor debatten handlar om att avdraget tillfaller de rika. 369kr betalar han per manad. Saljer du dig sa billigt, da?
3 mar | Unregistered Commenterpontus
Ta det lugnt, Pontus, det finns ingen anledning att börja gorma.

Efter vad jag har förstått av debatten handlar det om max 5000 jobb. I hela sektorn jobbar ju ungefär dubbelt så många.

Sen har jag inte påstått att avdraget "tillfaller de rika". Jag skrev att det hade en oattraktiv fördelningsprofil. Det tycker jag att Storstads-Åsbrink har visat alldeles tydligt, oavsett vad Almega, Ekot och Peter Wolodarski inbillar sig, eller vilka anekdoter Expressen publicerar.

Du är väl nationalekonom, Pontus? Jag inbillade mig att ni nationalekonomer inte tyckte om skattesatser som snedvrider marknadens funktionssätt, men jag hade tydligen fel, eller?
Björn,

håll i sär argumenten. Ang. totalkostnaden vet vi inte vad nettot blir för statskassan, men det är hur som helt inga stora summor det rör sig om.

Ang. att nationalekonomer inte tycker om "skattesatser som snedvrider marknadens funktionssätt" är svaret njae:

Nästan skattesatser snedvrider mer eller mindre. Men fördelarna av skatter kan uppväga detta med råge.

De totala snedvridningarna minimeras hursomhelst *inte* av att alla skattesatser är lika, de minimeras av hög skatt på okänsliga skattebaser och låg skatt på känsliga baser. (jfr diskussionen om fastighetsskatt vs förmögenhetsskatt).
3 mar | Unregistered Commenterbergh
Tack, det har du såklart rätt i, Andreas. Fast jag förstår inte riktigt hur det påverkar mina argument.
Björn:
Vari ligger den "oattraktiva fördelningsprofilen"? Höginkomsttagare som anlitar städhjälp blir ju knappast rikare av detta jämfört med att de dammsuger själva (vilket man kan göra skattefritt).

Handlar problemet om att alla inte har råd med städhjälp, eller vadå? Att vissa får mer städhjälp än andra?

De som fått vita jobb - uppskattningsvis 10 000 personer - tycks vara nöjda. De som driver företag i branschen tycks vara nöjda. De som får billigare städning - främst äldre kvinnor - tycks vara nöjda. Övriga människor drabbas på intet sätt, eftersom RUT inte kostar statskassan något.

De som är missnöjda med RUT tycks uteslutande finnas i andra grupper än de som påverkas av RUT. Det säger ju en del.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Låt mig kontra med några motfrågor: varför ska just städtjänster vara särskilt skattegynnade? Finns det några andra områden där vi ska möta problemet med skattefusk (svartjobb) genom att införa avdragsrätt? Var fick du siffran 10 000 jobb ifrån? Städsektorn existerade faktiskt redan före RUT-avdraget, glöm inte det.

Själv torde jag höra till den grupp i samhället som vore mest gynnat av RUT-avdraget: akademiker som tjänar bra och jobbar mycket, med fru av samma sort och små barn. Ditt sista argument är en version av ad hominem - kan vi inte enas om att undvika sådana?
Bjorn - Inte meningen att gorma.

Som Bergh sager bor skattesatsen vara lag pa kansliga skattebaser (darfor ska stadtjanster vara sarskilt skattegynnade). Om jag har forstatt det hela ratt sa ar i alla fall oppositionen for ROT-avdraget, men inte RUT. Haller du med om det? Varfor skall i sa fall de tjanster som ROT-avdraget omfattar "vara sarskilt skattegynnade"?

Sa 5000 jobb ar inte sa manga? Hade du samma bekymmersfria ton till SAAB:s 3500 jobb? Manga i oppositionen hade det inte.
3 mar | Unregistered Commenterpontus
Björn,
Siffran på ca 10 000 har jag fått från Almega. De påstår att 11500 jobbar vitt i branschen nu och att "några hundra" jobbade i branschen före reformen.

Om du inte köper hushållsnära tjänster gynnas du ju inte av avdraget. Du måste ha missförstått något. - du påverkas helt enkelt inte alls. Ändå är du emot det. Vem ser du som förlorare på reformen? Som jag ser det gynnas alla som påverkas av RUT, medan såna som du och jag inte påverkas alls och därför varken vinner eller förlorar. Jag förstår inte varför motståndet är så hårdnackat när de svagaste i ekvationen (städerskor) faktiskt vill ha kvar avdraget och vi utomstående inte påverkas.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Ingen fara, Pontus :)

Oppositionen är väl för ROT-avdraget som en stabiliseringsåtgärd, inte som ett permanent avdrag? (Det var där jag började diskussionen ovan.)

Jonas: jag har sannerligen funderat på att använda avdraget, men inte kommit till skott ännu. Det vore himla skönt att leja ut veckostädningen. Men jag förstår ändå inte varför just denna typen av tjänster ska vara skattegynnade. Det är däri min skepsis grundar sig.

Isobel har ett rätt tänkvärt inlägg om samma fråga: http://isobelsverkstad.blogspot.com/2010/03/rent-hus.html

Att lita på Almega i den här frågan verkar inte helt tillrådligt...
Björn:
Jag noterar att du betvivlar faktauppgiften baserat på avsändare, men har du ingen egen alternativ källa kommer vi inte värst mycket längre på den punkten.

Orsaken till att just hushållsarbete ska skattesubventioneras är bland annat att man som regel utför detta oavlönat. Ofta talar man ju om svartarbete, men det mesta är ju inte arbete alls. Ett heltidsarbetande par har större ekonomiska incitament att låta ena parten gå ned i arbetstid och sköta städning jämfört med att båda fortsätter att jobba heltid och anställer städhjälp. Samhällsekonomiskt är det dock som regel mer gynnsamt om båda fortsätter jobba heltid och anställer någon som städar.

Enkelt uttryckt bör skatten vara låg på tjänster man kan uträtta själv. Annars avstår människor från att anställa andra för att hjälpa dem - även i de fall det "egentligen" vore fullt rimligt. Tanken är inte att vi ska få ett hypereffektivt samhälle där städning och matlagning alltid utförs av proffs, men är det verkligen rimligt att det ska kosta 800 kr i timmen att anställa någon som ska få ut 200 kr i timmen? Jag ser hellre att kostnaden sänks och att vi kan få ett samhälle där fler arbetar med att hjälpa andra.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Jag betvivlar inte faktauppgiften pga avsändaren; jag betvivlar faktauppgiften för att det redan visats att avsändaren vinklat informationen. Se Storstad respektive Isobel.

I övrigt kan vi väl enas om att vi inte kan enas. Det är väl gott så :-)
Björn,
ser inget i Isobels text som motsäger Almegas uppgift om antalet skapade jobb. Noterar därför än en gång att du betvivlar faktauppgiften baserat på avsändare. :)
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Björn skriver "Men jag förstår ändå inte varför just denna typen av tjänster ska vara skattegynnade. Det är däri min skepsis grundar sig."

Verkligen? Vi har redan ett skattesystem nästan alla anställningar är "skattegynnade" i varierande utsträckning jämfört med de anställningar som är hårdast beskattade. Se nytt inlägg!
3 mar | Registered Commenterbergh
Sant! En del ter sig märkligt, medan annat är ren fördelningspolitik. Detaljer kan alltid diskuteras i praktiskt politik. Det är förvisso det vi gör just nu.

För mig är frågan om RUT-avdraget en ganska oviktig politisk fråga. Sannolikt för många politiker i det rödgröna blocket också. Men den sätter onekligen fingret på några viktiga ideologiska skillnader blocken emellan. Jag kan tänka mig att många rödgröna lätt kan acceptera RUT-avdraget. Frågan är dock: var ska gränsen dras? Är det några fler sektorer som bör skattegynnas eftersom det skapar jobb och minskar svartjobb? Vilka i så fall?

Det som slår mig med din lista i det nya inlägget, Andreas, är att samtliga exempel du tar upp har varit kontroversiella politiska frågor. Skatte- och fördelningspolitik är kontroversiellt, helt enkelt.
"För mig är frågan om RUT-avdraget en ganska oviktig politisk fråga."

Detta förklarar ju på intet sätt (ert) motstånd, men jag har hört flera motståndare till RUT ta upp sin måttliga bryddhet kring systemet. Det får mig i än högre grad att undra varför an då ställer sig bakom en borttagandet av ett system som helt uppenbart skapat en del jobb och inte tycks kosta något.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Har du inte läst mina tidigare inlägg? Till exempel det du citerade ur?
@Björn Exakt min poäng.

Då tror jag debatten gynnas av att motståndarna talar om värderingar kring varför vi inte bör ha den här typen av anställningar, snarare än att hänvisa till påstådda hål i statsfinanserna eller principer om skattesystemets neutralitet.
3 mar | Registered Commenterbergh
Björn,
jo absolut, jag tycker bara det styrker min poäng om att RUT-motståndare huvudsakligen är människor som varken köper tjänsterna eller jobbar inom städ. Istället möts RUT främst av diffust ideologiskt motstånd.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
Det blev långt det här. :)

Jonas - jag kan inte tänka mig att du menar att bara de närmast berörda - köparna och säljarna av städtjänster - har rätt att tycka till om politiken. Men det lät lite så, faktiskt.
Björn,
jag tycker absolut dessa människor har mest att säga till om. Givetvis har alla rätt att tycka saker. Men när förslaget inte kostar övriga människor något och de flesta motståndare egentligen inte verkar bry sig blir jag något perplex.
3 mar | Unregistered CommenterJonas
I debatten om RUT/ROT = HUS avdragen så finns en signal dimension som jag tycker är angelägen.

Jag störs av att vi har så mycket, mycket högre skatt på tjänster för privatpersoner än prylar för privatpersoner.

Vi borde ju egentligen konsumera mera tjänster och lite mindre prylar har jag en känsla av.

HUS avdragen är finurliga. Utan att störa det stora systemet så neutraliserar det för en del av vårt skatte/sociala försäkrings system avigsidor i en tid då vi faktiskt bör svänga från prylkonsumtion till annan konsumtion.
6 mar | Unregistered CommenterLeif
Jag tror du är helt rätt ute Leif.

Jämför den totala faktiska beskattningen när en privatperson i Sverige köper en platt-TV och när samma person anställer en annan människa, och det är inte uppenbart att de som vurmar för "neutral" beskattning bör motsätta sig RUT-avdrag och liknande.

Gissningsvis ligger resonemang av detta slag bakom miljöpartiets ambivalenta hållning: de är ju för en skatteväxling, och det är väl bara en tidsfråga innan detta argument också kommer att användas för RUT...
6 mar | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.