Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Nudge | Main | Nationell konferens i nationalekonomi - på tiden! »
tisdag
mar092010

Gissningar om RUT-avdragets framtid

Vad kan tänkas hända med RUT-avdraget efter ett regeringsskifte i höst? Tre tänkbara alternativ, modellerade efter tre helt andra frågor: A. Turordningsreglerna i LAS; B. kärnkraften eller C. friskolorna.

Vad menas?

Alternativ A innebär att RUT avskaffas omedelbart efter en rödgrön valseger, så resolut att framtida borgerliga regeringar inte ens kommer att bry sig om att försöka återinföra avdraget.

B innebär att de rödgröna enas om att avskaffa avdraget i en takt förenlig med målet om full sysselsättning dock senast 2020.

Jag gissar att båda ovanstående är ganska osannolika, och satsar mina slantar på alternativ C, att hus-avdraget är den nya skolpengen. Jag tillåter mig att brodera ut lite...

C. Avdraget avskaffas under mandatperioden, men återinförs omedelbart under annat, mer socialdemokratiskt klingande, namn.

Det nya avdraget är riktat mot låginkomsttagare och äldre, men efter några år har gränserna glidit så att de flesta kvinnor räknas som låginkomsttagare, och alla över 55 räknas som äldre. 

Historien skrivs om så att utländska statsvetare kommer att hävda att socialdemokraterna införde avdraget (jfr skolpengen).

Daniel Lind utvärderar avdraget och kommer fram till att den höga sociala rörligheten i Sverige gör att avdraget inte blivit en fattigdomsfälla, utan snarare en väg in på arbetsmarknaden.

Mona Sahlin påpekar stolt att hon redan 1996 insåg att detta var framtidens melodi för socialdemokratin.

Frågan är väl bara vad det kommer att heta.

Hushållsstöd för arbetarklassen, kanske? Förkortat: Husa.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (20)

En indikation redan nu? http://tinyurl.com/yhfaa68
9 mar | Unregistered CommenterDennis
Gosh, här gäller det att vara snabb med prognoserna ser jag...

LIka bra att gissa vidare: Alliansen torde vinna på diskussionen kring RUT. Att mycket få använder avdraget idag säger inget om hur många som hoppas kunna nyttja det i framtiden.
9 mar | Registered Commenterbergh
Briljant skrivet Bergh.
9 mar | Unregistered CommenterM. Mörck
Angående att få använder det: Om man gissar att det är två i varje familj som använder det, och att de talar om det i positiva ordalag för vänner etc, samt att varje person jobbar i sektorn har en partner som också gillar avdraget (eftersom det ger ens partner jobb) så blir det väl inte så få? Visst, lite knäpp antagande, men ändå. Har för mig att om 60k personer hade bytt sida 2006 hade vi haft en annorlunda regering, så det kanske kan ha effekt...
jag tror att det blir alternativ o
Anders, intressant poäng angående att fler tar del av RUT. En del av avdragen gäller säkert ensamstående, men de flesta borde svara mot hushåll med minst två personer där endast en gör avdraget. Om alla hushåll i Sverige köpte RUT skulle individsiffran ändå inte vara mer än 70% eller så och vi kan nog räkna med att många som ligger utanför statistiken tar del av RUT.
9 mar | Unregistered CommenterJonas
Haha, mycket cyniskt Dr Bergh. Jag gillar det! :-)
10 mar | Unregistered CommenterMarcus
Hehe, ni är verkligen en hoper nationalekonomer som kommenterar här, på gott och ont.

Själv tror jag att det är ganska få som avgör sitt partival på en så banal plånboksfråga som RUT-avdraget. Men den som lever får se - eller rättare sagt, vi får se vad göteborgsstatsvetarna säger efter valet ;-)
Björn,

du har väl sett denna:

http://www.henrikoscarsson.com/2010/03/om-rut-och-blockbyten.html

"Av femtiotvå undersökta sakfrågor i Valundersökningen 2006 hamnade hushållsnära tjänster på tredje plats när det gäller sambandet mellan åsikt och blockbyte ..."
10 mar | Unregistered Commenterbergh
har en äldre släkting som alltid röstat rött, som kommer att rösta blått i höst - bara pga. Rut. en pensionerad låginkomsttagare, som tycker att det är jävligt skönt att kunna lägga undan 1500 spänn i månaden och få huset ordentligt rengjort två gånger.

så, björn, banala plånboksfrågor tenderar att få folk att rösta på ett visst sätt. och visst finns fosskningsstöd för det, och vi behöver inte ens gå till göteborgarna - bara surra med Henrik!

http://www.ifn.se/BinaryLoader.axd?OwnerID=44eef23b-57ce-4b1f-93bb-986fb2ee5ee9&OwnerType=0&PropertyName=File1&FileName=Elinder-Jordahl-Poutvaara+Ekonomisk+Debatt+nr+2+2009.pdf
10 mar | Unregistered Commentergummo
hehe, där här kommer att sluta med att Björn skaffar butler, monokel och börjar rösta moderat ;-)
10 mar | Unregistered Commenterbergh
Har naturligtvis ingen siffra över hur stor andel av alla "RUT-städerskor" som röstade rött 2006, men en gissning är väldigt många av dessa 900-11 000 personer kommer att rösta blått för första gången. ;)

Andelen som byter sida bland köparna lär vara mindre, samtidigt som de i absoluta tal är fler.
10 mar | Unregistered CommenterJonas
Jag avfärdar naturligtvis inte plånboksröstning. Men det är inte det enda som spelar roll, vänner. Vi får väl avvakta och se efter valet!
Ha ha! Klockrent! :)
10 mar | Unregistered CommenterOlle
Bra journalistik om RUT-avdraget. Grafiken finns på slutet av artikeln. http://sydsvenskan.se/sverige/article637606/Halften-av-rutpengarna-gick-till-rika.html
den artikeln var helt ok, utom att de inte kan förklara elementär procenträkning. De får det att låta som om Almega trixat med statistiken, och SCB hävdar att en annan bild är "riktigare".

Det är helt enkelt sant att tre av fyra har "vanliga inkomster" och det är helt sant att det är mycket vanligare bland höginkomsttagare att använda avdraget. Förklaringen är att det finns mycket fler vanliga inkomster än höginkomsttagare. Båda påståenden är alltså riktiga.
16 mar | Unregistered Commenterbergh
Självklart är båda påståendena formellt korrekta. Och ändå ger de så olika bild av statistiken. Jag tycker nog att Almegas sätt att beskriva det är rejält hårdvinklat och designat för att vilseleda. Men det är ju bara min humbla uppfattning. Joel Best har skrivit två intressanta böcker om denna typ av fenomen, Damned Lies and Statistics (2001) och More Damned Lies and Statistics (2004).
Frågan som ställts tycks vara om RUT har använts av i stort sett bara höginkomsttagare. Och svaret tycks vara nej om frågeställaren menar i absoluta termer (ty 75% av användarna är låg- eller normalinkomsttagare) och ja om man menar i relativa termer (för höginkomstagare är kraftigt överrepresenterade). Jag begriper inte riktigt hur Björn och SCB resonerar när de hävdar att det är den andra tolkningen som är den enda riktiga. Vilken tolkning som gäller får vi väl fråga väljaren eller andra som ska fatta beslut på grundval av informationen? Jag skulle kunna tänka mig att folk lägger viss vikt vid både det absoluta och relativa antalet. Om man som neutral åskådare och statistikinsamlare vill presentera informationen på ett intellektuellt hederligt sätt får man väl helt enkelt lov att säga att svaret beror på tolkningen av frågan. Må så vara att det låter trist. Jag tycker artikeln är bra, förutom det faktum att artikelförfattaren gömmer sig bakom SCB och vad de sagt istället för att tänka själv.
Väl formulerat Johan!
17 mar | Unregistered Commenterbergh
Väl skrivet, gillar verkligen klämmen på slutet :)

"Hushållsstöd för arbetarklassen, kanske? Förkortat: Husa.", Stort garv!
20 mar | Unregistered CommenterBo

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.