Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Varför har vi inte medborgarlön? | Main | Lunchdiskussion om statliga bolag »
torsdag
apr152010

Effekten på marginaleffekten

För den som fortfarande undrar vad alliansens alla skattesänkningar sammanlagt gjort med incitamenten att arbeta, är följande diagram informativt (saxat ur vårbudgetens fördelningspolitiska redogörelse).

Det är - föga förvånande - en politik för den breda medelklassen som tonar fram. Inget har gjorts åt de 100-procentiga marginaleffekterna i socialbidragssystemet, och det enda som skett med statlig inkomstskatt är att brytpunkten flyttats uppåt. Såldes: för rika och fattiga lönar sig arbete fortfarande ganska dåligt i Sverige.


Fotnot: Marginaleffekt är alltså den andel av en inkomstökning som individen inte får behålla själv pga skatter och bortfallande ersättningar.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (14)

Ehm, jag har hört talas om någon teori som kunde förklara det, public choice och medianväljareteoremet tror jag bestämt den hette! :-D
Antar att för att minska marginaleffekten i socialbidragssystem må socialbidragen minska? Låter som politiskt självmord..
16 apr | Unregistered CommenterHebbe
Hebbe: Minskade socialbidrag skulle bara leda till att 100%-marginaleffektstapeln blev smalare. Den skulle dock fortfarande ha höjden 100%.

Anledningen till att den är 100% är att för varje krona man tjänar, så får man en krona mindre socialbidrag. Om man slopade den principen, och istället hade t ex principen att för varje krona man tjänar, så får man 50 öre mindre i socialbidrag, så skulle stapeln få höjden 50% istället. En sådan förändring skulle dock förmodligen leda till gnäll från normalbegåvade "det ska löna sig att arbeta"-personer (trots att förändringen alltså skulle innebära just att det skulle löna sig bättre att arbeta).
Hur kan medianväljarteoremet förklara förändringar i marginalskattekurvan? Har medianväljaren blivit mer medelklass under senaste mandatperioden?
Men det där är ju marginaleffekten för en ensamstående med två barn som redovisas.

Motsvarande bild för ett par med inkomster om säg 25 000 och 20 000 kronor blir en annan eftersom ett sådant par inte skulle få bostadsbidrag (gränsen är 307 000 krornor i sammanräknad årsinkomst). För den med 20 000 av dessa två är med andra ord marginaleffekten klart lägre än den som syns i diagramet. (20 procentenehetr om man ska vara exakt).

Att sen påstå att det lönar sig dåligt för rika att arbeta är väl inte heller en rimlig slutsats, deras nettoimkomster har ju vuxit rejält genom den höjda skiktgränsen för statsskatt. Möjligen kan man påstå att det inte lönar sig något vidare att jobba en timme extramen det är ju en annan sak.
16 apr | Unregistered CommenterJFE
Kurt: Det är väl ganska rimligt att anta att medianväljaren varken uppbär socialbidrag eller betalar värnskatt (eller statlig inkomstskatt nu när brytpunkten har flyttats upp), såldes finns det ingen anledning att förbättra situationen för fattiga eller rika.
Jo, det förstod vi. Men Kurt påpekade att medianväljaren inte betalat värnskatt eller uppburit socialbidrag tidigare heller.

Ska medianväljarteoremet ha förklaringskraft måste den ju inte bara levera en "just so-story" för varför skatten sänkts, den måste förklara vad det är som ändrats sen skatten infördes.
Ah, ursäkta den dåliga förklaringen. Men, kan inte en tänkbar version vara att Moderaterna är (numera) mera ideologilösa än andra partier och därför har lättare att anpassa sin politik för att passa just medianväljarna. Det är inte medianväljaren som ändrats utan partierna, typ
@JFE

Taken i socialförsäkringarna och den statliga inkomstskatten gör att det på marginalen lönar sig betydligt sämre att arbeta för höginkomsttagare än för medelinkomsttagare.
19 apr | Unregistered Commenterbergh
Att marginaleffekten skulle vara 50% vid inkomster på 11 000 kr i månaden tvivlar jag på. Vilken enhet är det på X-axeln?
19 apr | Unregistered CommenterPB
Bruttoinkomst. Beräkningen är inte helt transparent, men det kan nog vara bostadsbidrag och/eller daghemstaxa som spökar.
19 apr | Unregistered Commenterbergh
@Bergh. Då är vi helt överens. Dety lönar sig för höginkomsttagare att arbeta, men på marginaqlen (mao en extra timme, som jag skrev) är det inte lika lönsamt. Fö visar ju inte bilden löner inklusive sociala avgifter (eller rena löneskatter ovanför 10 PBB) så bilden ger ju sken av att det är klart lönsammare för den som tjänar över 10 PBB än vad det egentligen är.

@PB Bilden visar effekterna av kommunalskatt (31 %), bostadsbidrag (20 %) och förskoletaxa för två barn (5 %). Sammantaget före jobbskatteavdrag alltså en marginaleffekt om 56 %. Inklusive jobbskatteavdraget några procentenheter lägre (3-4 %-enheter om jag minns rätt).
20 apr | Unregistered CommenterJFE
bra att du har koll på procentsatserna johan. Men är inte snittkommunalskatten 32% snarare? ;-)
20 apr | Unregistered Commenterbergh
Det kanske den är. Med korrekt avrundning så är det 32 % (i år är den i genomsnitt 31,56 %).

Fast nu ser jag ett fel i bilden också. Marginaleffekten sjunker med 5 %-enheter vid 42 000 kronor i månadslön (taket för förskoleavgiften) för en ensamstående, men i bilden händer ingenting vid den inkomsten för samma person. Har de glömt bort taket eller har de aldrig haft med förskoleavgiften i sin bild?

Om det första är fallet överdrivs marginaleffekten ovanför 42 000 i bilden och om det är det andra så underdrivs den under samma inkomst.
20 apr | Unregistered CommenterJFE

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.