Effekten på marginaleffekten
För den som fortfarande undrar vad alliansens alla skattesänkningar sammanlagt gjort med incitamenten att arbeta, är följande diagram informativt (saxat ur vårbudgetens fördelningspolitiska redogörelse).
Det är - föga förvånande - en politik för den breda medelklassen som tonar fram. Inget har gjorts åt de 100-procentiga marginaleffekterna i socialbidragssystemet, och det enda som skett med statlig inkomstskatt är att brytpunkten flyttats uppåt. Såldes: för rika och fattiga lönar sig arbete fortfarande ganska dåligt i Sverige.
Fotnot: Marginaleffekt är alltså den andel av en inkomstökning som individen inte får behålla själv pga skatter och bortfallande ersättningar.
Reader Comments (14)
Anledningen till att den är 100% är att för varje krona man tjänar, så får man en krona mindre socialbidrag. Om man slopade den principen, och istället hade t ex principen att för varje krona man tjänar, så får man 50 öre mindre i socialbidrag, så skulle stapeln få höjden 50% istället. En sådan förändring skulle dock förmodligen leda till gnäll från normalbegåvade "det ska löna sig att arbeta"-personer (trots att förändringen alltså skulle innebära just att det skulle löna sig bättre att arbeta).
Motsvarande bild för ett par med inkomster om säg 25 000 och 20 000 kronor blir en annan eftersom ett sådant par inte skulle få bostadsbidrag (gränsen är 307 000 krornor i sammanräknad årsinkomst). För den med 20 000 av dessa två är med andra ord marginaleffekten klart lägre än den som syns i diagramet. (20 procentenehetr om man ska vara exakt).
Att sen påstå att det lönar sig dåligt för rika att arbeta är väl inte heller en rimlig slutsats, deras nettoimkomster har ju vuxit rejält genom den höjda skiktgränsen för statsskatt. Möjligen kan man påstå att det inte lönar sig något vidare att jobba en timme extramen det är ju en annan sak.
Ska medianväljarteoremet ha förklaringskraft måste den ju inte bara levera en "just so-story" för varför skatten sänkts, den måste förklara vad det är som ändrats sen skatten infördes.
Taken i socialförsäkringarna och den statliga inkomstskatten gör att det på marginalen lönar sig betydligt sämre att arbeta för höginkomsttagare än för medelinkomsttagare.
@PB Bilden visar effekterna av kommunalskatt (31 %), bostadsbidrag (20 %) och förskoletaxa för två barn (5 %). Sammantaget före jobbskatteavdrag alltså en marginaleffekt om 56 %. Inklusive jobbskatteavdraget några procentenheter lägre (3-4 %-enheter om jag minns rätt).
Fast nu ser jag ett fel i bilden också. Marginaleffekten sjunker med 5 %-enheter vid 42 000 kronor i månadslön (taket för förskoleavgiften) för en ensamstående, men i bilden händer ingenting vid den inkomsten för samma person. Har de glömt bort taket eller har de aldrig haft med förskoleavgiften i sin bild?
Om det första är fallet överdrivs marginaleffekten ovanför 42 000 i bilden och om det är det andra så underdrivs den under samma inkomst.