Lunchdiskussion om jämlikhet - funderingar efteråt.
21 apr 2010, kl 1:35 | Samhälle och politik Dagens lunchdiskussion blev småtrevlig, och Markus Jäntti var en trevlig bekantskap. I den mån någon åsiktsskillnad mellan oss blev tydlig, var det nog att Jäntti verkade tycka att disponibel årsinkomst per konsumtionsenhet är ett bra jämlikhetsmått, eftersom det visats korrelera ganska högt med exempelvis inkomst summerad under längre tidsperioder.
Han menade också att det fanns gott om annan statistik, och jag blir gärna korrigerad på den punkten. Var hittar man exempelvis spädbarnsdödlighet, förväntad livslängd och boendeyta per decil, och hur långt tillbaks sträcker sig dessa tidsserier?
Problemet med den ensidiga fokuseringen på årsinkomster är att detta mått signalerar ökade klyftor även vid förändringar som sannolikt lämnar konsumtionsojämlikheten oförändrad, exempelvis brantare karriärlöneprofil.
Däremot var Jäntti och jag eniga om att Sverige även med andra mått än disponibel årsinkomst är ett mer jämlikt samhälle än USA.
Dick Erixon plockade upp min kritik mot ekvivalensskalorna. Vore kul om någon plockar upp den diskussionen.
Diskussionen kan ses här, men ljudet är ingen njutning.
Det mesta jag sade, står förmodligen i den här boken. Återvinning är ju en trend!
Reader Comments (3)
En tanke som slog mig för några veckor sedan är att det skulle vara uppfriskande att kunna prata jämlikhet och inte alls utgå från inkomsterna. När jag har velat titta djupare än inkomster har jag hittills letat efter sådant som hur utbildning eller läkarbesök fördelas mellan inkomstgrupper. Men i stället skulle man kunna göra en deciluppdelning utifrån den variabel man faktiskt vill undersöka, t.ex. dela upp befolkningen i tiondelar utifrån deras bostadsyta, utbildningslängd eller liknande. Och sedan undersöka vilka egenskaper personerna i t.ex. decil 2 och 8 har. Det är kanske så du menar, och sådan statistik du efterfrågar? Det har i alla fall jag aldrig sett.