Ny forskning om akassan från Umeås sociologer

Madelene Nordlunds avhandling refereras i DN:

Sänkt a-kassa är ingen bra metod att snabbt få arbetslösa att söka jobb. ... Tvärtom ökar en relativt hög nivå på a-kassan möjligheterna att söka jobb under en längre tid och på så sätt hitta ett lämpligare och mera välavlönat jobb

"Tvärtom"? På vad sätt är hög akassa och möjlighet att söka jobb under lång tid "tvärtom" mot låg akassa för att snabbt få arbetslösa att söka jobb?

Oklart om det är TT eller Umeå universitets informationsavdelning som ska klandras för denna underlighet.

(Tack till noggrann DN-läsare för detta tips)

Comments

[Dennis]

http://www.samfak.umu.se/nyhet//.cid128999

"I arbetsmarknadsdebatten hörs ofta politiker som vill göra det kostsamt att vara arbetslös genom att sänka a-kassan. Man menar att det är ett sätt att korta individers tid i arbetslöshet, eftersom den ekonomiska pressen antas öka arbetslösas motivation att söka jobb. I avhandlingen återfinns dock inte något samband mellan ersättningsnivå och jobbchanser. Istället visar resultaten att en relativt hög nivå på a-kassan ökar chansen för höga återanställningsinkomster. Detta samband förklaras med att en generös a-kassa hjälper arbetslösa att hitta tillbaka till ett arbete där deras tidigare kunskaper och erfarenheter kan tillvaratas och bidrar därmed till att inkomstnivån kan bevaras."

[Marcus L]

Noterade följande kommentar till artikeln på DN. Har förvisso inte läst avhandlingen själv så det kanske är felaktig kritik. Dock låter det som om det skulle kunna vara fallet (även om så vore pinsamt dåligt).

"Avhandlingen finns på http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?parent Record=diva2:150811&pid=diva2:310269
Verkar tyvärr bara vara ett typfall av ihopmixande av kausalitet och korrelation. Hon fick ett stort dataset av scb och fann att de med hög a-kassa fick välavlönande jobb. Suprise, det finns dolda variabler (utbildning) som hon struntat i. Doktoranden"

[bengt]

Känns spontant som rätt ointressant forskning. Hon har alltså kommit fram till att de med hög a-kassa, dvs de som tidigare haft hög lön och som nyligen haft jobb, har lättare att komma ut i nytt arbete de med låg a-kassa, t ex långtidsarbetslösa icke-akademiker.

Goddag yxskaft.

Jag tycker visserligen att det är kul om sociologer gör forskning på allt möjligt, men jag ser inte hur just detta skulle tillföra värst mycket. Det stora skämtet är dock att TT hoppar på.

[Pontus]

1, Jag maste saga att det ar upplyftande att se att sociologer borjat anamma kvantitativ metod (Cox-regressions).
2, Jag ar osaker pa vilken typ av exogen variation som hon anvander. Det brukar ju vara prio ett i ett abstract, men ar aningen dolt har.
3, Iden ar inte ny. Acemoglu & Shimer har ett papper i JPE 1998 om just det har.

[Sven Json]

På http://erixon.com/blogg/2010/04/pr-folk-media-och-alliansen/ redogörs för hur seriös nämnda forskning var. Så där skulle jag kanske säga. Ganska lite för att dra på en sådan rubrik!

[Torun]

Vad yrar Pontus om? Sociologer har använt kvantitativ metod i över hundra år (Durkheim, du vet...), och om det är någon disciplin som varit sen att anamma densamma, så är det snarare nationalekonomin.

Kanske dags för Pontus att ta en kurs i vetenskapshistoria?

[bergh]

Har letat upp avhandlingen (länken ovan behöver kopieras och klistras in så funkar den). Den är en kappa på 52 sidor som diskuterar de i avhandlingen ingående artiklarna, samtliga publicerade. Sympatiskt.

Artikeln i fråga är publicerad i Sociologisk forskning 3-2008, där fulltextaxess kräver regoistrerar som för tillfället inte fungerade, men artikeln beskrivs där så här:

"Studien visar att reservationslöner har en humankapitalbevarande effekt i Sverige, det vill säga den arbetslöse tillåts vänta längre på ”rätt” jobb snarare än anta det första erbjudandet, och han eller hon kan därmed få högre lön efter arbetslösheten."

Detta verkar fortfarande rimma väl med idén att man med försämrad akassa gör folk mindre kräsna med vilket jobb de tar.

http://joomla.sociologforbundet.se/index.php?option=com_content&view=article&id=82:sociologisk-forskning-nr-3-2008&catid=27:socforsktidigarenummer&Itemid=57

[Pontus]

Torun - Det verkar finnas ratt mycket lokal variation. De sociologer jag kanner (vilket faktiskt ar ratt manga - bade i Europa och USA) har inte fatt nagon utbildning inom statistisk metod och skyr den som pesten. Sa pa det sattet tyckte jag det var positivt!

[Leffe]

Jo, Torun har faktiskt väldigt rätt. Mitt intryck är sociologer över lag är ganska väldrillade i kvantitativ metod, och att de som är specialiserade på detta är mycket duktiga. Dessutom: de skriver bra läroböcker i detta -- i synnerhet i "praktisk" kvantitativ metod (se t ex Djurfeldt et al., "Statistisk verktygslåda", 2003) -- till skillnad från mycket annan smörja i statistisk analys som kommer ut varje år.

[David S]

när jag tog mig tid att sätta mig in i vad hon faktiskt skrivit istället för att lita på andra och tredje hands information så blev bilden väldigt annorlunda än den som kommit fram i media.

I Nordlunds artikel i ”journal of social policy 37:3 2008” som ingår i hennes avhandling har hon jämfört öppet arbetslösa med arbetslösa som medverkat i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hon har kontrollerat för faktorer som kön ålder etnisk bakgrund och även utbildning.

Resultatet är att individer som varit med i arbetsmarknadspolitiska åtgärder fortare kommit tillbaka till långvarig anställning och även att de kommit upp i sin tidigare lön fortare än arbetslösa som inte varit med i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte speciellt överraskande även om arbetsmarknadspolitiska åtgärder har diskuterats länge och den här avhandlingen knappast är det sista som sägs i ämnet.

[Mounir]

Någon som vet om hon faktiskt har använt någon metod för att undvika selektionsproblem? I den sammanfattande "avhandlingen" som finns på UMUs sida kan man läsa om spexiga metoder som Heckman two step, men det nämns inte att just a-kasseartikeln använde någon sådan metod. Kan man verkligen få igenom en artikel utan identifikation i en avhandling? *oroad*

[Mounir]

Kan meddela att det numera går att registrera sig för att ladda ned numret av Sociologisk forskning som Nordlunds artikel är publicerad i.

http://joomla.sociologforbundet.se/index.php?option=com_user&task=edit