Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« IFN | Main | Internrevisorerna arbetar »
tisdag
maj112010

Fördelningspolitisk analys av stimulanserna efterlyses

Skrev om Johan Norbergs film Överdos i svenskan i söndags. En förklaring till slutklämmen är möjligen påkallad, eftersom vissa lyckats göra väl långtgående tolkningar:

Hela Berghs recept har använts, och används, i full skala i till exempel Zimbabwe

Ok. Vad jag skriver är följande:

Politiker kan använda sin makt för att stödja företag som inte är konkurrenskraftiga. De kan rädda banker och finansinstitut som gjort dåliga affärer, och möjligen också hela länder. Men det betyder inte att världen kommer närmare en oundviklig finansiell kollaps. Det betyder att kostnaderna för dåliga beslut och dålig politik späs ut på nuvarande och kommande skattebetalare. Det är knappast tillväxtfrämjande, och det är definitivt inte god fördelningspolitik

Detta är inte avsett att vara lugnande, det är deskriptivt. Det talar som jag ser det emot tesen att nuvarande politik leder till en oundviklig jättekris, större än den vi nyss haft. Men det betyder inte att jag tycker att politiken är bra.

Det är också ett argument för att analysera de fördelningspolitiska effekterna av räddningspaketen och stimulansåtgärderna:

  • Man tar från nuvarande och kommande skattebetalare och ger till banker och finansinstitut som gjort dåliga affärer.
  • Man tar från länder som skött sin ekonomi och ger till länder som inte gjort det.
  • Man tar från konkurrenskraftiga företag och ger till icke-konkurrenskraftiga företag (exempelvis tysk bilindustri), vilket dessutom snedvrider konkurrensen till nackdel för fattigare länder vars produktion konkurrerar med exempelvis den tyska bilindustrin.

Kanske var dessa åtgärder nödvändiga för att stoppa krisen, men det är långt ifrån uppenbart. Kanske hade krisen utan stimulanser gått över ändå? Kanske hade det varit jobbigare eftersom en del verksamheter hade fått lägga ned helt, men kanske hade det på lång sikt varit att föredra framför nuvarande situation?

Något för den fördelningspolitiska bilagan till nästa budgetprop kanske?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (12)

Hej,

Ja, jag missuppfattade tydligen kraftigt vad du menade. Skönt! På det hela taget ser vi ut att vara överens om att fördelning enligt principen "Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov" är omoralisk? Där vi kanske skiljer i uppfattning är att jag inte tror en sekund på att omfördelningen ens har en chans att ha den effekt politikerna avser. Det kommer inte, kan inte, fungera i längden. “You cannot resolve the debt crisis by issuing more debt or putting up guarantees.” som Christian Blaabjerg uttrycker saken: http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20601010&sid=aA19.6X.iJGY

Antingen byter vi kurs och tar de smällar vi måste ta för att ha festat på lånade pengar. Annars bryter hela systemet samman i en kris av aldrig tidigare skådad omfattning. Eller så får du rätt om maktmonopolets betydelse och helvetet bryter lös med regeringar som "måste" nyttja sina maktmedel med full kraft och folk som inte tar mer skit.

Du har väl sätt Fear the Boom and the Bust? http://econstories.tv/home.html
11 maj | Unregistered CommenterPEZ
Visst Andreas, det vore bra med mer fördelningsmässig analys mer allmänt, t ex av borttagandet av fastighetsskatten.

PEZ, om man tycker att principen "Från var och en efter förmåga, till var och en efter behov" är omoralisk beror så klart på vilken mer grundläggande etisk princip man lutar sig emot.
Olof, jag vet inte varför du nämner just fastighetsskatten, den är ganska liten jämfört med stimulanserna, och fastighetsskattens fördelningspolitiska fördelar är knappast bortglömda i debatten.

En tänkbar förklaring är att du bara vill markera att du tycker det var dumt att ta bort fastighetsskatten. Då tar jag gärna tillfället i akt och håller med dig. Jag har också svårt att se vad som är så häpnadsväckande med idén att man kan belåna sin villa för att betala skatten. Även efter skatt har ju villaägaren blivit betydligt rikare av värdestegringen.

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/rodgrona-skatteskolan-betala-fastighetsskatt-med-mikaela-valtersson_4674031.svd

Heder åt miljöpartiets Mikaela Valtersson som försvarar denna skatt!
16 maj | Registered Commenterbergh
Andreas och Olof: I Ekonomiklubben noterade ju Anders Borg att vi idag får lika mycket pengar av fastighetsskatten nu som när den fortfarande fanns. Och ser ni verkligen inget problem med att ha ett system som (vissa) nationalekonomer tycker är acceptabelt (dvs att man skall belåna för att betala skatten) men som hela övriga befolkningen tycker är vidrigt?

Olof: Om du gillar den principen tycker jag du bör fundera över dess konsekvenser: http://tjuvtittat.se/tidningar/you-dickheads/ *kufvarning*
Och det blev helt, helt fel länk ovan: http://www.timbro.se/rand/utdrag.html Denna skall det givetvis vara.
Hela övriga befolkningen? Vidrigt? Nu tar du i ;-)

Systemet är inte att man "ska" belåna för att betala skatten. Men man kan. Man kan belåna sitt värdestegrade hus för att höja sin konsumtion också, det är inget konstigt med det (utan en ren följd av välfungerande finansiella marknader).
17 maj | Unregistered Commenterbergh
Visst, en viss överdrift, men vidhåller att många inte går med på den definitionen.

Jo, jag är fullt medveten om det och det är ju trevligt att kapitalmarknaderna fungerar bra. Men, är det inte rimligt att skattesystemet tar hänsyn till att de flesta människor inte vill belåna för att betala skatten, givet att fastighetskatten kan drabba människor med dyra hus och låga inkomster? Samt att många anser det vara märkligt att de får betala mera i skatt bara för att deras hus ökat i värde, inte deras inkomst (även om de givetvis i viss mån har objektivt fel). Sedan när går statens välfärd före medborgarnas?
En smart utformad fastighetsskatt tror jag visst att man kan få gehör för. Antag till exempel att fastighetsskatten höjs samtidigt som värnskatten avskaffas. På några års sikt skulle en sådan reform förmodligen göra alla till vinnare.

Vad folk tycker är vidrigt eller rimligt är inget bra argument för mig - jfr vad "folk" tycker om dödstraff, invandring, övervakning med mera...
17 maj | Unregistered Commenterbergh
Jag är inte per automatik motståndare till fastighetskatt, menade mest att bara för ekonomer tycker att det är rimligt att man kan låna till att betala skatten är det inte rimligt att ha ett sådant system, eftersom icke-ekonomer inte upplever det som att det är så man bör agera.

Inget fel på elitism, men då får man acceptera att inte få igenom sina åsikter :)
Delar oftast Andreas åsikt eftersom "folk" kan vara emot saker som är bra för dem och sedan klaga på att det går dåligt (anti-market bias). Alltså värt att diskontera vanligt folks åsikter. Här, å andra sidan, kanske betalning av fastighetsskatten är en så (omotiverat) framträdande börda att även om man inför skatten och andra, mindre smärtsamma skatter kan sänkas, så minskar nettonyttan hos skattebetalaren. Behavioral optimal taxation, finns något sådant?
17 maj | Unregistered CommenterMounir
@Mounir: Instämmer med din skepticism emot vanligt folks åsikter, men att inte belåna huset för att betala löpande konsumtion tycker jag är något som vi bör uppmuntra, givet de problem vi sett i USA och som man för den delen ser på ett vanligt avsnitt av "Lyxfällan". Tycker det är bra med ett skattesystem som inte minskar folks frihet (i den mån att den som är satt i skuld aldrig är fri)
Vad är problemet?
Det funkade 06 varför då inte 11!
Kan det vara så att 'husreformens' enda uppgift varit att höja priset?
Det var ju nåt ex. där tax. stigit från 3,5 till 6,3-miljoner och verkar naturligtvis bli en katastrof.
MEN:
2006 betalade dom då runt 39-tusen i fastighetsskatt.
2011 ska dom betala 24-tusen, OM dom har en inkomst över 600-tusen.
Alltså MINDRE än 2006 och det verkar vara katastrof !
En ’fattigpensionär’ verkar hamna på 5- 6000.

Att man inte ska låna till skatt o mat, löpande utgifter är ju naturligtvis självklart.

MEN Reinfeldts fastighetsreform (sextusen kronan) gav ingenting MER i börsen till dom flesta.
Maud:an kom väl på detta och ’rusade då ut’ med sänkningen till 0,75%
Reinfeldt t.o.m. hade i sina ’prat’, som återgavs i TV24, att ALLA skulle betala 6 000:- i fastighetsavgift!!
Det råkade vara så att medel var 6000:-
Men dom flesta fick inget av 6 000:- grejen.
Han hade tydligen ingen aaaning om att dom flesta låg på taxering med skatt 6000 o lägre.

Vad är problemet?
Skatten verkar i dom flesta lägen bli lägre än 06.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.