Senaste poster
Populära
Google Scholar
« En liten titt på Grekland med OECDs ögon | Main | Institutionell ekonomi med Selma Lagerlöf »
fredag
maj212010

När amerikaner hänvisar till skandinavien...

Den där Reason-intervjun spreds fort bland amerikanska högerbloggar. Man kan ana att argumentet Sverige ofta dyker upp i den amreikanska debatten.

I den här diskussionstråden hittade jag ett mycket träffande citat om den amerikanska debatten, tillskrivet Bjørn Stærk.

Usually, any mention of Scandinavia is not actually about Scandinavia, it's about a local American issue on which Scandinavia can serve as a remote and non-factcheckable source of rhetorical ammunition

Mer här.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (16)

det är härligt när iakttagelser är symmetriska; jag har länge tyckt att...
...any mention of the US is not actually about the US, it's about a local Swedish issue on which the US can serve as a remote and non-factcheckable source of rhetorical ammunition
21 maj | Unregistered Commenterhojo
Hej!

Intressant intervju. Anser du att de höga marginalskattesatserna på arbete var en betydelsefull hämmande faktor på svensk ekonomisk utveckling? Vad har du för bevis för det? Vad grundar du det på?
21 maj | Unregistered CommenterMartin
Kul! Här är en länk från en Venezolansk blogg, som handlar lite om hur solidaritets/aktivist journalister i väst gärna använder sig av långtborta uländer för att på liknande sätt spela ut sina egna agendor.
21 maj | Unregistered CommenterJens
@Martin Att marginalskatterna var en av de faktorer som hämmade Sveriges ekonomiska utveckling under den tid då det gick mindre bra, är i min värld okontroversiellt. Jag försöker i DKV sammanfatta samsynen kring vad Sverige gjorde för misstag: Makro, skatter, välfärdspolitik och arbetsmarlnadspolitik. Mycket av detta finns också sammanfattat i och av Assar Lindbeck (exempelvis The Swedish Experiment).
23 maj | Unregistered Commenterbergh
@Berg, ok får kolla på det. Det finns inte ett korn av sanning i det att de hämmande arbetsutbudseffekterna har överdrivits iom inkomsteffekter och att oron för utflyttning av arbetskraft har överdrivits iom transaktionskostnader (som nu kanske minskar något så klart men fortf är väldigt viktiga) och att andra incitament än ekonomiska är viktigare samt att expertskatt för utländsk expertis fungerat som mött andra utgifter i hemlandet och således haft giltiga skäl?

Det har inte överhuvudtaget rört sig om en liberal ideologisk agende påhejad av liberala nationalekonomer och annan maktelit som ville betala mindre i skatt och få mer ekonomisk frihet?

Jag kan tänka mig att det finns negativa effekter av höga marginalskattesatser på arbete och att kanske mer och mer ju mer rörlig arbetskraften blir men visst är det också frågan om vilken människosyn man har, där nationalekonomer ofta fäster sig för mkt på de privatekonomiska drivkrafterna för mänsklig kreativitet.
23 maj | Unregistered CommenterMartin
Oron för utflyttning av arbetskraft tror jag har varit överdriven hela tiden, vilket jag bl a skriver om här:

Bergh, A. (2008), "A Race to the Bottom for the Big Welfare State?," in Institutional Competition, eds. A. Bergh and R. Höijer, Cheltenham/Northampton: Edward Elgar.

i övrigt verkar du tro att jag inte tänkt på de andra effekter du nämner i din kommentar, men det har jag. och anser trots detta att det finns fog för att säga som jag skrev ovan.
23 maj | Unregistered Commenterbergh
Ok! Du har säkert tänkt på alla möjliga effekter :-) Jag misstror dig inte på den punkten!

Men efterson högutbildades och höginkomsttagares arbetsutbud är så komplext iom inkomst o substitutionseffekter kan man inte säga mkt med särskilt stor säkerhet där.

Kanske att incitamenten att räkna matte på chalmers från kl 8-20 vore lägre med höga marginalskatter dock, det kan jag faktiskt köpa, även om det bästa så klart vore ett genuint intresse att göra det men så funkar det nog inte alltid och ingenjörer är ju extremt samhällsviktiga.

Jag skall kolla upp dina referenser, särskilt din sistnämnda artikel, verkar intressant! Jag kommer nog läsa Lindbeck kritiskt, var han inte liberal höger kring 97? Vet inte var han står nu. Men samtidigt är det så klart bra att du går i god för hans vetenskaplighet trots potentiell bias.
23 maj | Unregistered CommenterMartin
Hej!

Jag antar att de klippt en el i intervjun. Men är inte den svenska sjukvården ganska bra internationellt sett när man väl får vård? Alltså köer och sånt existerar förstås, men när man väl är inne på sjukhusen är väl kvaliten bra?

Sen ställer jag mig lite undrande till detta med att USA inte kan ta efter Sverige för att deras public sector är ineffektiv. Jag menar du har ju själv skrivit att tex. Medicares administrationskostnader är lägre än de privata försäkringsbolagen, så exempelvis inom sjukvårdsförsäkringssektprn borde de väl ta efter Sverige i USA? Samma sak borde väl även gälla en del andra sektorer? USA har ju också en vad jag vet effektiv offentlig finansierad forskning via National Institutes of health och Pentagon som skapat en hel del forskningsgenombrott. All amerikansk stat och offentlig sektor är väl inte dömd att förbli ineffektiv? Eller menar du att den svenska offentliga sektorn bara är (relativt) effektiv av kulturella skäl och därför inom alla områden omöjliga att försöka efterrrapa i ett land som USA?

Mvh
August
26 maj | Unregistered CommenterAugust
korrekt, man brukar säga att den svenska vården främst har tillgänglighetsproblem snarare än kvalitetsproblem.

Det jag skrivit är att svenska socialförsäkringar i regel har lägre administrationskostnader än privata amerikanska.

Naturligtvis skulle USA teoretiskt sett kunna införa effektiva socialförsäkringar, och det vore förmodligen en bra idé. Men det som hände när Obama skulle säkra röster för sin sjukvårdsreform är illustrativt för USA. Kulturella skillnader är naturligtvis inte opåverkbara, så jag tycker absolut att båda länder ska lära sig av varandra, men jag anar att det kommer att gå ganska sakta...
26 maj | Unregistered Commenterbergh
Gäller de lägre svenska kostnaderna även när man tagit hänsyn till de "snedvridningar" skatter ger upphov till?
Ok. Lät på intervjun som att det enligt dig var praktiskt taget omöjligt pga. bland annat dina ''personliga erfarenheter'' av den otroligt ineffektiva amerkanska offentliga sektorn. Men jag antar att de bara klippte lite taskigt i intervjun. Att Obama var tvungen att mesa med sin sjukvårdsreform berodde ju till stpr del på sjukförsäkringsbolag och andra som lobbar som galningar, eller?
27 maj | Unregistered CommenterAugust
Ps. En majoritet av amerikanarna var för övrigt vad jag vet för en public option. Men oavsett detta, du har faktiskt skrivit om Medicares administrationskostnader tidigare (inte bara svenska administrationskostnader):

http://www.andreasbergh.se/blogg/2008/4/3/west-wing-adverse-selection-och-medicares-administrationskos.html

''Påståendet att Medicares administration bara är 2 procent har naturligtvis ifrågasatts, men den kanske mest citerade rapporten kommer ändå bara upp i 5-8 procent.''

Men det kanske du hade glömt bort.

Ds.
23 jun | Unregistered CommenterAugust
Tack August, det var ingalunda bortglömt, och jag anser absolut inte att USA är något Sverige borde ta efter när det gäller sjukvårdsorganisation och finansiering.

Min kommentar rörande Obama gällde inte bara att han var tvungen att "mesa till" den, utan det oerhörda motstrånd som finns i USA mot federala (kostnadskrävande) reformer, vilket paradoxalt nog gör de ännu mer kostnadskrävande eftersom röster mer eller mindre måste köpas.

dokument utifrån hade ett intressant reporatage om detta (som dock inte kan ses på nätet längre...)
http://svt.se/2.123493/1.2001794/nar_usa_fick_vard?lid=puff_2006342&lpos=lasMer
29 jun | Unregistered Commenterbergh
Ok, tyckte mest att det lät lite så i intervjun (om jag minns allt rätt). Att svensk sjukvård är kass och att USA med sin ineffektiva offentliga sektor inte bore lära av Sverige på denna punkt.
29 jun | Unregistered CommenterAugust
Jag tror det var rätt uppfattat också: USA och Sverige har valt väldigt olika sätt att hantera det svårlösta sjukvårdsorganiserings- och finansieringsproblemet, och båda systemen har tydliga avigsidor. Till skillnad från många andra politikområden tror jag inte man kan lösa detta genom att ta det bästa från det svenska systemet och det bästa från det amerikanska och få ett bra system, det är svårare än så.
29 jun | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.