En liten titt på Grekland med OECDs ögon

Fallet Grekland skulle faktiskt kunna beskrivas som en kris som förutsetts men som inträffade ändå. Genom en liten specialdatabas jag råkar ha tillgång till, har jag kollat upp vad OECD sagt i sina Economic Surveys om Grekland sedan tidigt 80-tal. Några exempel:

1983-84

Redan i början av 1980-talet varnades för "major economic imbalances". Statsskulden var bara 40 % av BNP, men budgetunderskottet 1982 var 11% och inflationen var 20%. Båda på tok för höga, enligt OECD.

1985-87

Nu konstateras att "imbalances have worsened" och att "modest efforts to remove structural impediments to growth were unsuccessful".

Pensionssystemet beskrivs som "actuarially unsound" och det efterlyses "better linkage between lifetime contributions and benefit in pension system".

Statsskuld 60%, underskott 10%, inflation 19%.

1995

Nu rekommenderas Grekland att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen: Den är så låg att rörligheten på arbetsmarknaden hämmas, och många förlitar sig på de generösa pensionerna istället.

Statsskuld: 110%, budgetunderskott 10%, inflation 9%.

2001-02

Kritiken mot det generösa pensionssystemet upprepas, och konkreta råd ges: "raise statutory retirement age, reduce replacement rate, implement stricter eligibility criteria".

Vidare konsteras att Greklands  komplexa och starkt progressiva inkomstskattesystem gör det svårt att driva in skatt. Det konstateras att fallande budgetunderskott och inflation gjorde det möjligt för Grekland att kvala in i EMU.

Statsskuld: 117%, budgetunderskott 4%, inflation 3%.

2006-07

Nu talas om "substantial fiscal consolidation since 2004" och "good growth performance". Kritiken av bl a skatte- och pensionssystemet upprepas dock. 

Källa: OECD, economic surveys, diverse årgångar. Se även Bergh & Dackehag, 2010. "OECD Recommends: A Consensus For Or Against Welfare States? Evidence From a New Database", presented at American Public Choice Society 2010 Meeting, Monterey, USA.

Comments

[hans]

Nämen, det där, det där handlar ju bara om att grekerna inte gillar att betala skatt. Det har jag läst i en debattartikel i svenskan.

[bergh]

ah, du tänker på professor Rothsteins artikel:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/social-misstro-orsakar-kriser_4732593.svd

[hans]

Ja, precis den. Behövs liksom inga fler analyser. Allt är redan sagt. Ämnet uttömt. Case closed.

[Attila]

Mkt intressant. Men det handlar inte bara om att grekerna inte vill betala skatt, de har väldigt lågt förtroende för statsmakten, om det är ett arv från den osmanska ockupationen eller något annat kan diskuteras.

[hans]

Det beror på att de inte är såssar, Attila. Gör om gör rätt, läs Rothstein.

[Attila]

Rothstein är knappast en auktoritet på området.

[Mary Oconnell]

If only I had a quarter for each time I came to www.andreasbergh.se.. Incredible post!

[Christian Bjørnskov]

Med hensyn til Rothstein er det vel værd at bemærke, at han_ikke_mener at de græske regeringer brugte for mange penge, eller at den offentlige sektor er for stor. Hvis man læser mellem linjerne, er det den græske befolkning, den er gal med! Hvad er Rothsteins sædvanlige anbefaling? Omfordeling, dvs. en større offentlig sektor. Der er et eller andet logisk galt.

[Martin]

Det verkar som att en del har svårt att skilja på normativa och positiva resonemang. Rothstein söker en förklaring till Greklands statsfinansiella situation. Han noterar att det råder brist på tillit och att staten är ineffektiv. Dessutom konstaterar han att dessa problem tycks vara vanligare i länder med lågt skattetryck.

Det krävs ganska rejäla ideologiska skygglappar samt en förväxling av korrelation och kausalitet för att få detta till en plädering för en större offentlig sektor.

[Marcus]

Vad Rothstein efterlyser är väl inte större offentlig sektor, utan högre kvalitet på den offentliga sektorn:

"En hög kvalitet i den offentliga förvaltningen skulle i så fall vara nyckeln [] till en hög social tillit"

Dock undrar jag om kausaliteten som beskrivs ovan verkligen är belagd? Är det (1) hög kvalitet i den offentliga förvaltningen som leder till hög social tillit, eller är det (2) hög social tillit som leder till hög kvalitet i den offentliga förvaltningen, eller (3) är kausaliteten dubbelriktad?

[bergh]

finge jag gissa, blir svaret att tillit förklarar kvalitet och storlek på offentlig sektor, snarare än tvärtom:

http://www.pubchoicesoc.org/papers_2010/Bergh_Bjoernskov.pdf

[Marcus]

Ok, tack!

[Madelyn Vinson]

You've done it once again. Amazing post!

[Forrest Quintana]

If I had a dollar for every time I came to www.andreasbergh.se.. Superb post!

[Kristy Hodges]

Very awesome writing! Honest..