Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten

Här kommer mitt längsta inlägg om Jämlikhetsanden hittills. Vi börjar lite nätt med min presentation vid morgonens bokpresentation, som för övrigt kan ses här.

Dessutom har jag satt ihop data över ginikoefficienter, spädbarnsdödlighet och förväntad livslängd i ett google kalkylark. Eftersom det varit en väldig diskussion rörande källvalet, hämtade jag själv data från Swiid (enligt min mening är den bästa källan för Ginikoefficienter) och FN. Nyaste tillgängliga data användes.

Med dessa data gjorde jag först en replikering av W&P:s samband mellan ojämlikhet och förväntad livslängd:

Notera att Japan har högre ojämlikhet här än enligt Wilkinson och Picket (vilket bland andra Danne Nordling redan påpekat).

Christopher Snowdon, författare till Jämlikhetsbluffen, tycker att Tjeckien, Slovakien och Slovenien borde få vara med, eftersom de är minst lika rika som Portugal. Då blir mönstret följande:

Med måttet spädbarnsdödlighet snarare än förväntad livslängd ser det ut så här när även Snowdons länder tas med:

Slutsats: Det bivariata sambandet är mycket känsligt för val av länder och datakällor. Men skatterplots som dessa bevisar inte så mycket mer än så.

Så hur ska tesen om ojämlikhet och hälsa testas?

Ett enkelt tankeexperiment underlättar diskussionen. Tänk dig ett samhälle med tre personer: Ann, Bart och Clinton, som tjänar 18 000, 20 000 respektive 22 000 kronor i månaden.

----------A--------------------B--------------------C----------

Ann: 18 000 kr    Bart: 20 000 kr    Clinton: 22 000 kr.

Tänk sedan samma samhälle, men låt Clinton tjäna 30 000 istället för 22 000, och låt Ann tjäna 10 000 istället för 18 000.

----------A-------------------------------------B-------------------------------------C----------

Ann: 10 000 kr    Bart: 20 000 kr     Clinton: 30 000 kr.

Vad händer med hälsan i tankeexperimentet? Clinton lär må bättre av att ha mer pengar, Ann lär må sämre av att ha mindre. Om ojämlikhet har en separat effekt, bör Bart må sämre av att inkomstspridningen ökat. För att testa om så är fallet, krävs studier av individdata och ojämlikhet på nationell nivå i flera olika länder.

Dylika studier är mycket sällsynta och har i själva verket alldeles nyligen börjat publiceras. Argumentet att individdata krävs går dock tillbaks åtminstone till Gravelle (1998). Med reservation för att forskningsfronten flyttas snabbt, finns det i skrivande stund endast tre sådana studier publicerade, vilket gör att jag kan kosta på mig en möjligen komplett forskningsöversikt:

• Hildebrand och Van Kerm (2009) har data från 11 EU-länder och hittar ett statistiskt signifikant men mycket svagt negativt samband mellan landets ojämlikhet och självskattad hälsa.
• Karlsson et al. (2010) har data från 21 länder och testar två olika hälsomått. De hittar ett negativt samband mellan landets ojämlikhet människors självskattade hälsa. Det andra hälsomåttet är ett index som beskriver vilka dagliga aktiviteter individen klarar av. För detta mått hittas inget samband med ojämlikheten i landet.
• Jen et al. (2009) har data från 69 länder, varav 38 ligger ovanför den inkomstgräns där inkomst inte längre spelar roll för hälsan enligt Wilkinson. De finner ett signifikant positivt samband mellan ojämlikhet och självskattad hälsa, det vill säga motsatsen till vad Wilkinson och Pickett hävdar. De hittar ingen skillnad i hur detta samband ser ut i rika och i fattiga länder.

Det är således rimligt att säga att bland de studier som faktiskt kan testa effekten av nationell ojämlikhet på individuell hälsa, är resultaten inte entydiga.

Vad säger då Wilkinson om detta? Wilkinson är generellt sett sparsmakad med referenser till studier som använder individdata. I en relativt ny översiktsartikel (Wilkinson och Picket 2006) förklaras varför det enligt W&P är fel (!) att korrigera för individuell inkomst (sid. 1775):

If a person’s income is a marker of their social position, then adjusting inequality effects for individual income may be like controlling measures of class stratification for individual social status differentiation. However, even if this objection to controlling for individual income is ignored, it appears that despite often using small areas, analyses of inequality which use multilevel methods have usually been able to identify inequality effects even after controlling out the effects of individual income (Subramanian & Kawachi, 2004)

Läsaren får själv avgöra hur övertygande detta är. Den som faktiskt läser Subramanian & Kawachi (2004) skulle kunna hänga upp sig på användandet av ordet "usually" ovan.

Subramanian & Kawachi sammanfattar ett 20-tal studier som har individdata inom ett land (endast de tre studierna ovan har data både på individnivå och i flera länder). 8 av 13 studier inom USA hittat ett negativt samband, medan 5 av 6 studier i andra länder inte hittat något samband.

Översiktstabellerna i Subramanian och Kawachi (2004) är mycket matnyttiga och får sista ordet:

Referenser:

Gravelle, H. (1998), "How Much of the Relation between Population Mortality and Unequal Distribution of Income Is a Statistical Artefact?," British Medical Journal, 316, 382-386.

Hildebrand, Vincent and Philippe Van Kerm. 2009. "Income inequality and self-rated health status: evidence from the european community household panel." Demography 46:805-825.

Jen, Min Hua, Kelvis Jones och RonJohnston. 2009. "Global variations in health: Evaluating Wilkinson's income inequality hypothesis using the World Values Survey." Social Science and Medicine 68:643-653.

Karlsson, Martin, Therese Nilsson, Carl-Hanpus Lyttkens, och George Leeson. 2010. "Income inequality and health: Importance of a cross-country perspective." Social Science & Medicine 70:875-885.

Subramanian, S. V., and Kawachi, I. (2004), "Income Inequality and Health: What Have We Learned So Far?," Epidemiologic Reviews, 26, 78-91.

Wilkinson, R. G., and Pickett, K. E. (2006), "Income Inequality and Population Health: A Review and Explanation of the Evidence," Social Science and Medicine, 62, 1768-1784.

Update on 2 sep 2010, kl 20:06 by bergh

Tänkte samla lite mer om debatten här.

Börjar med en enkel diskussion om nivåer och förstadifferenser av Andrew Leigh på hans blogg.

Comments

[Nymnchen]

Andreas, lovade du det, det missade jag!
Nu blir jag lite rörd. Jag ska inte göra dig besviken.

Jag har inte glömt er, inte alls, bara att jag har flyttat och det visar sig att internetleverantörer är lika pålitliga här i Heidelberg som i resten av världen. (jag föreslår ett internationellt tvångsförstatligande och så kan svenska skatteverket driva servicen - den enda instans som aldrig sviker på den punkten)

[Nymnchen]

Det finns ytterligare ett argument som tigs ihjäl av kritikerna mot income inequality-hypotesens motståndare, och det är att law of diminishing returns (LDR kan vi kalla den eftersom jag inte vet hur man bäst översätter den till svenska). Om man som Gravelle och Bergh tror/trodde, att vissa befolkningars sämre hälsa kan förklaras av de har en större andel människor med absolut låga inkomster, och att det är de låga inkomsterna i sig som innebär att folk inte har råd att bo bra, konsumera sjukvård och bra mat, då gäller LDR, lagen om avtagande nytta. Dvs, man får större hälso-effekt för pengarna om de hamnar hos en fattig istället för hos en rik. Den logiska konsekvensen av samhällen där större delen av resurserna (inkomst/sjukvård) hamnar hos en välbärgad minioritet (där de gör mindre nytta) istället för hos en mindre välbärgad majoritet innebär automatiskt att ojämlika samhällen sammantaget är mindre hälsosamma. Detta är en enkel, tämligen glasklar. Stefan Fors tar upp det i kommentarsfältet här http://www.andreasbergh.se/blogg/2010/7/30/canning-bowser-om-marmot.html

Så varför används (väldigt sällan) detta förklaringssamband när man diskuterar orsaker till effekten av income inequality? Därför att forskare inom fältet har, som jag nämnt tidigare, andra hypoteser om vad som orsakar skillnader i hälsa vid ojämlikhet, bla för att ohälsa uppträder som en gradient inom hela samhällen och drabbar långt många fler än de absolut fattiga, samt att ohälsa i välfärdssamhällen snarare korrelerar med hälsobeteenden än förmåga till konsumtion.
Om man nu tror detta, som Andreas och många andra ekonomer (på Ekonomista tex) tror att ”Högre inkomst är viktigt inte i sig, utan för att den möjliggör högre näringsintag och mer sjukvård, vilka båda är robust relaterade till längre liv.” http://www.andreasbergh.se/download/Blir%2520vi%2520sjuka%2520av%2520inkomstklyftor%2520v1.1.pdf
så är LDR är alltså en direkt och logisk konsekvens av ojämlikhet det resonemang (utan att ens gå in på hurvida det är rätt eller fel), men det är en konsekvens som de själva inte verkar ha förmågan eller hederligheten att dra.
Nu undrar jag hur Andreas ser på möjligheten att ojämlikhet i inkomster är en logisk konsekvens av LDR. Skulle du säga att jag har fel eller vad är orsaken till att du inte alls diskuterar effekterna av LDR när du ifrågasätter income inequality-hypotesen med de argumenten du gör?

Du kan svara, du behöver lite lämna walk-over redan, jag lovar att ta erbjudandet om att få sista ordet ändå.

Och förresten, om du nu tänker sitta på bollen och avvakta med att dra slutsatser om ojämlikhetens effekter på hälsa, då kanske du ska upplysa Timbro och Svenskt Näringsliv om din ändrade inställning. För senast jag såg videon från ditt anförande på Svenskt Näringsliv, då var du ju inte direkt avvaktande i ditt avfärdande av Jämlikhetsanden...
Dessutom kanske du ska göra det lite tydligare för de som läser din blogg och din analys av Jämlikhetsanden att du numera anser att juryn fortfarande är ute, för dina Alliansen-polare refererar nämligen till din lilla skrift som bevis för att income inequality-hypotesen är fel.

[Nymnchen]

Förresten ber jag verkligen om ursäkt för att jag är så usel på att korrekturläsa mina inlägg. Det är inte respektlöshet det är konstaterad korrekturläsningsinkompetens. Hoppas ni förstod ändå.

[bergh]

Nymnchen: Jag har inte svängt, jag anser att Jämlikhetsanden är mycket dålig på att redovisa vad forskningen säger och vad den kan säga i frågan. Jag skulle inte rekommendera den till någon som är seriöst intresserad av sambandet ojämlikhet - hälsa.

[bergh]

Vidare: Jag gissar jag att citatet av Stefan Fors du syftar på är följande:

"Eftersom sambandet mellan ekonomi och hälsa är kurvlinjärt (det vill säga marginalnyttan av ytterligare ekonomiskt tillskott avtar desto högre upp på skalan du kommer) så är det sannolikt så att de största hälsovinsterna per investerad krona kan göras bland de som har minst. Detta är sannolikt en av huvudanledningarna till att hälsan, i genomsnitt, är bättre i mer egalitära samhällen."

I detta har Stefan naturligtvis helt rätt, och jag har aldrig påstått något annat.

[Yvonne]

Hej, alla!
Boken "Jämlikhetsanden" skulle ha tagits på större allvar i högerkretsar om författarna/forskarna gett boken det namn de först funderade på: "Evidensbaserad politik". I min vänskapskrets är det INGEN som vill läsa en bok som har ordet "jämlikhet" i titeln, och då menar jag de av mina vänner som är hårdnackat blåa.
/ Yvonne

[bergh]

"Andreas
Igen, varför refererade du till en 6 år äldre litteraturöversikt när det finns en sprillans ny, som dessutom är publicerad i en bättre tidskrift?"

Som jag framgick av inlägget, jag kikade närmare på den studie Wilkinson hänvisar till i The Spirit Level som stöd för sin hypotes.