Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Halo3-bilden funkar igen! | Main | Mer debatt om jämlikhetsanden »
onsdag
aug182010

Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten

Här kommer mitt längsta inlägg om Jämlikhetsanden hittills. Vi börjar lite nätt med min presentation vid morgonens bokpresentation, som för övrigt kan ses här.

Dessutom har jag satt ihop data över ginikoefficienter, spädbarnsdödlighet och förväntad livslängdett google kalkylark. Eftersom det varit en väldig diskussion rörande källvalet, hämtade jag själv data från Swiid (enligt min mening är den bästa källan för Ginikoefficienter) och FN. Nyaste tillgängliga data användes.

Med dessa data gjorde jag först en replikering av W&P:s samband mellan ojämlikhet och förväntad livslängd:

Notera att Japan har högre ojämlikhet här än enligt Wilkinson och Picket (vilket bland andra Danne Nordling redan påpekat).

Christopher Snowdon, författare till Jämlikhetsbluffen, tycker att Tjeckien, Slovakien och Slovenien borde få vara med, eftersom de är minst lika rika som Portugal. Då blir mönstret följande:

Med måttet spädbarnsdödlighet snarare än förväntad livslängd ser det ut så här när även Snowdons länder tas med:

Slutsats: Det bivariata sambandet är mycket känsligt för val av länder och datakällor. Men skatterplots som dessa bevisar inte så mycket mer än så.

Så hur ska tesen om ojämlikhet och hälsa testas?

Ett enkelt tankeexperiment underlättar diskussionen. Tänk dig ett samhälle med tre personer: Ann, Bart och Clinton, som tjänar 18 000, 20 000 respektive 22 000 kronor i månaden.

 

----------A--------------------B--------------------C----------
Ann: 18 000 kr    Bart: 20 000 kr    Clinton: 22 000 kr.

 

Tänk sedan samma samhälle, men låt Clinton tjäna 30 000 istället för 22 000, och låt Ann tjäna 10 000 istället för 18 000.
----------A-------------------------------------B-------------------------------------C----------
Ann: 10 000 kr    Bart: 20 000 kr     Clinton: 30 000 kr.

 

Vad händer med hälsan i tankeexperimentet? Clinton lär må bättre av att ha mer pengar, Ann lär må sämre av att ha mindre. Om ojämlikhet har en separat effekt, bör Bart må sämre av att inkomstspridningen ökat. För att testa om så är fallet, krävs studier av individdata och ojämlikhet på nationell nivå i flera olika länder.

Dylika studier är mycket sällsynta och har i själva verket alldeles nyligen börjat publiceras. Argumentet att individdata krävs går dock tillbaks åtminstone till Gravelle (1998). Med reservation för att forskningsfronten flyttas snabbt, finns det i skrivande stund endast tre sådana studier publicerade, vilket gör att jag kan kosta på mig en möjligen komplett forskningsöversikt:

  • Hildebrand och Van Kerm (2009) har data från 11 EU-länder och hittar ett statistiskt signifikant men mycket svagt negativt samband mellan landets ojämlikhet och självskattad hälsa.
  • Karlsson et al. (2010) har data från 21 länder och testar två olika hälsomått. De hittar ett negativt samband mellan landets ojämlikhet människors självskattade hälsa. Det andra hälsomåttet är ett index som beskriver vilka dagliga aktiviteter individen klarar av. För detta mått hittas inget samband med ojämlikheten i landet.
  • Jen et al. (2009) har data från 69 länder, varav 38 ligger ovanför den inkomstgräns där inkomst inte längre spelar roll för hälsan enligt Wilkinson. De finner ett signifikant positivt samband mellan ojämlikhet och självskattad hälsa, det vill säga motsatsen till vad Wilkinson och Pickett hävdar. De hittar ingen skillnad i hur detta samband ser ut i rika och i fattiga länder.

Det är således rimligt att säga att bland de studier som faktiskt kan testa effekten av nationell ojämlikhet på individuell hälsa, är resultaten inte entydiga.

Vad säger då Wilkinson om detta? Wilkinson är generellt sett sparsmakad med referenser till studier som använder individdata. I en relativt ny översiktsartikel (Wilkinson och Picket 2006) förklaras varför det enligt W&P är fel (!) att korrigera för individuell inkomst (sid. 1775):

If a person’s income is a marker of their social position, then adjusting inequality effects for individual income may be like controlling measures of class stratification for individual social status differentiation. However, even if this objection to controlling for individual income is ignored, it appears that despite often using small areas, analyses of inequality which use multilevel methods have usually been able to identify inequality effects even after controlling out the effects of individual income (Subramanian & Kawachi, 2004)

Läsaren får själv avgöra hur övertygande detta är. Den som faktiskt läser Subramanian & Kawachi (2004) skulle kunna hänga upp sig på användandet av ordet "usually" ovan.

Subramanian & Kawachi sammanfattar ett 20-tal studier som har individdata inom ett land (endast de tre studierna ovan har data både på individnivå och i flera länder). 8 av 13 studier inom USA hittat ett negativt samband, medan 5 av 6 studier i andra länder inte hittat något samband.

Översiktstabellerna i Subramanian och Kawachi (2004) är mycket matnyttiga och får sista ordet:

Referenser:

Gravelle, H. (1998), "How Much of the Relation between Population Mortality and Unequal Distribution of Income Is a Statistical Artefact?," British Medical Journal, 316, 382-386.

Hildebrand, Vincent and Philippe Van Kerm. 2009. "Income inequality and self-rated health status: evidence from the european community household panel." Demography 46:805-825.

Jen, Min Hua, Kelvis Jones och RonJohnston. 2009. "Global variations in health: Evaluating Wilkinson's income inequality hypothesis using the World Values Survey." Social Science and Medicine 68:643-653.

Karlsson, Martin, Therese Nilsson, Carl-Hanpus Lyttkens, och George Leeson. 2010. "Income inequality and health: Importance of a cross-country perspective." Social Science & Medicine 70:875-885.

Subramanian, S. V., and Kawachi, I. (2004), "Income Inequality and Health: What Have We Learned So Far?," Epidemiologic Reviews, 26, 78-91.

Wilkinson, R. G., and Pickett, K. E. (2006), "Income Inequality and Population Health: A Review and Explanation of the Evidence," Social Science and Medicine, 62, 1768-1784.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (14)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.
  • Response
  • Response
    Response: Konsensusnonsens
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: Experience share
    [...]Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser[...]
  • Response
    Response: test
    test
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: dealdash
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Response: best DWI lawyer DC
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser
  • Response
    Om jämlikhetsanden och jämlikhetsbluffen: Från skatterplots till forskningsfronten - Berghs Betraktelser - Berghs betraktelser

Reader Comments (47)

Varför tar du inte översiktstabeller från Kawachis senaste arbete i British Medical Journal (en tidskrift med betydligt högre impact ? http://goo.gl/d8o4 6 år senare har forskarsamhället kommit till en annan slutsats än Bergh.
Om Bergh tror att det bara skulle finnas 3 studier, då har han verkligen gjort ett riktigt undermåligt research-arbete. Här är några enstaka exempel från ett stort urval som Bergh inte presenterar:
http://goo.gl/BB1K (2008: "Overall, our findings are compatible with harmful effects of income inequality at the national scale on CVD morbidity, mortality, and selected risk factors, particularly BMI/obesity. Future studies should consider income inequality as an independent contributor to variations in CVD burden globally.)
http://goo.gl/sqQX (2008:"State-level income inequality and individual income levels were significant independent predictors of ADL limitations." activities of daily living (ADL))


Andra artiklar som Bergh "missat" är
http://goo.gl/oJ4N (2010 Latinamerika: "Finally, inequality and poverty were found to exert independent, substantial effects on the relationship between national income level and health.")

http://goo.gl/guR2 (2008: "It can be concluded that there is a strong, consistent, statistically significant, non-artifactual correlation between national income inequality and population health...")

http://goo.gl/HBxs (2010 Japan: " We found that individuals who live in areas of high inequality tend to report themselves as both unhappy and unhealthy"..."Notably, those with an unstable occupational status are most affected by inequality when assessing both perceived happiness and health."

http://goo.gl/9r5K (2010 Karies hos barn: "These findings support the income inequality hypothesis that beyond a certain level of national income, the relationship between income and the population's health is weak. Income inequality was correlated more strongly with dental caries than was income in rich countries."

http://goo.gl/cdJD (2009 Mobbning: "Countries with high income inequality have more school bullying among preadolescents than countries with low income inequality."..."Findings suggest that adolescents in areas of wide income inequality-not only those in deprived schools and neighborhoods- should be a focus of anti-bullying campaigns.")

http://goo.gl/gd73 (2009: Health complaints increased significantly by increasing income inequality in the country.)

Har du missat ovanstående axplock av kontemporär forskning eller låtsas du som om den inte existerar? Sambandet är numera klart. De kausala mekanismerna återstår att kartlägga. Men att låtsas som att sambandet inte finns är...Oproffsigt!

Om de resultat som Bergh visar på vore av vetenskaplig kvalitet så kan de publiceras i peer-reviewed tidskrift. Ser fram emot det.
18 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Hej Nymnchen,

jag undrade varför din kommentar dröjde flera timmar, men det visade sig att den fastnat i spamfiltret pga de många länkarna.

Som jag försöker förklara i inlägget, menar jag att en studie som testar ojämlikhetshypotesen som Wilkinson formulerar den, måste ha data över

ojämlikhet i flera länder,
samt data över individuell hälsa
och data över individuell inkomst.

Ingen av de artiklar du länkade till verkar uppfylla samtliga dessa krav (flera kände jag till sedan tidigare). De tre jag tar upp är fortfarande alla artiklar jag känner till som har tillräckligt detaljerade data.

Jag gör heller inte anspråk på att ha kommit på något själv: Behovet av att korrigera för individuell inkomst brukar tillskrivas Gravelle (1998). Skälet till att man behöver data i flera länder är att Wilkinson själv menar att studier inom ett land inte fångar den relevanta mekanismen. Både Jen m fl och Karlsson m fl diskuterar behovet av att ha data från flera olika länder.

Man kan naturligtvis likt Wilkinson hävda att det är fel att korrigera för individuell inkomst (vilket jag inte håller med om), eller att den skadliga effekten av ojämlikhet kan uppträda även på sub-nationell nivå (vilket jag mycket väl kan tänka mig), och då blir urvalet av studier större.

Jag redovisade urvalskriterierna, skälen för dessa kriterier och samtliga studier jag känner till som uppfyller dessa kriterier.

Vet du ytterligare studier som uppfyller kriterierna, eller artiklar som diskuterar varför dessa kriterier är dåliga, är jag idel öra.
18 aug | Registered Commenterbergh
Hej Andreas, du försöker skjuta Jämlikhetsanden i sank här. Jag ser att Nymnchen ger flera exempel som motsäger delar av ditt resonemang. (Vem är Nymnchen, länken går tillbaka hit?) Frågan är naturligtvis inte enkel och själv tycker jag kanske att det mest intressanta är vad i ökande inkomstskillnader som ger lägre hälsa. (För jag tror att det är däråt sambandet oftast hamnar.)


Men en sak som jag tycker är bortglömd är att tidigare hävdades det att större inkomstskillnader var bra för hälsan. Är det inte ganska klart nu (kanske tack vare Jämlikhetsanden) att större inkomstskillnader sällan eller aldrig är bra för hälsoläget i landet?
19 aug | Unregistered CommenterLeoB
Leo,

jag håller med om att mekanismerna och orsakssambanden är det intressanta. Just därför fokuserar jag på studier som kan säga något om detta. Det kräver detaljerade data på en nivå de flesta studier inte har.

Jag vet alltså mycket väl att de tips Nymnchen ger mig finns, och att de visar på ett negativt samband.

Det finns nog lägen då större inkomstskillnader är korrelerade med bättre hälsa, jag tror mycket hänger på hur inkomstskillnaderna uppkommer, och hur stora de är.
19 aug | Unregistered Commenterbergh
My bad. Men om du har godtagit associationen mellan ojämlikhet och ohälsa, då ska vi inte sparka in öppna dörrar här utan gå rakt på proof of principle-artiklarna.


Kapitel 9-11 The Spirit Level tar upp sociala konsekvenser av ojämlikhet. Kapitel 10 tar upp våld som en effekt av ojämlikhet och ger mekanistiska förklaringar till varför det. Mobbning är ett uttryck för våld. Mobbare har också visat sig oftare bli kriminella (Olweus, -93), så där finns också en koppling till kapitel 11 i boken. W&P har själva publicerat en ekologisk studie som visar på att mobbning förekommer oftare i ojämlika samhällen (2007). När det gäller mobbning finns minst en färsk artikel http://goo.gl/cdJD (2009) som uppfyller dina personliga kriterier och som du inte kan bortse från om du ifrågasätter kapitel 10-11 i The Spirit Level. Studien är över 37 länder, inkomstbegreppet redovisas här utifrån HBSC Family Affluence Scale (FAS). (Här är en översikt över forskning som använder FAS http://goo.gl/0r50 )
Slutsatsen om mobbning: (resultat: "...these analyses revealed a significant contribution of income inequality to bullying, even after country and individual wealth were taken into account." Slutsats: "Countries with high income inequality have more school bullying among preadolescents than countries with low income inequality."..."Findings suggest that adolescents in areas of wide income inequality-not only those in deprived schools and neighborhoods- should be a focus of anti-bullying campaigns.")
Liknande resultat hittar du här: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19299676 också här korrigerat för individers materiella status (FAS). En slutsats (diskussionen) är: "We found that societies with larger economic inequality have higher prevalence of bullying victimization but also a stronger social gradient in bullying."
Men du kanske aldrig ifrågasatte kapitel 10-11? Är det i så fall losskopplat från de övriga effekterna av ojämn fördelning.

Visst är det viktigt att titta på individuell inkomst, men det är inte helt avgörande när vi talar om populationer med likvärdiga förhållanden i övrigt. Det är inte så att all litteratur som inte gör det skulle vara poänglös. Att empiriska studier vi många fall visar en verklighet där income inequality-hypotesen förklarar hälsoskillnader, det är i sig en viktig poäng. Själv tycker jag de kausala mekanismerna är långt mer intressanta än det du fiskar efter.

(Jag återkommer med analys av de studierna som jag nämnde på twitter och ett par andra, men det tar lite tid som jag inte har. Jag tänkte också göra en redogörelse för den omfattande kritiken mot Jen et al. 2009 som dels kommer från W&P men som jag tycker är mer uttömmande från annat håll. Jag tycker att det är konstigt att du alls nämner den studien här utan de viktiga reservationer som borde medfölja.)

LeoB
ja är forskarutbildad i ett helt annat ämne (inom medicin), men jag är intresserad av dehär frågorna och jag har tillgång till medicinska artiklar. Dessutom har jag en del doktorandkurser i bagaget, som visat sig vara användbara för att läsa och förstå litteraturen. Jag vill ha en evidensbaserad politik och jag avskyr när folk försöker tolka forskning enligt en opinionsbildningsagenda (någonting som Andreas faktiskt varit betald för att göra under sin tid på Ratio, även om jag ändå har viss respekt för Andreas i det avseendet).
19 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Andreas,
det finns massor med studier med information om individerna, som ger möjlighet att studera kausala mekanismer av income inequality. Men de avfärdar du eftersom de inte är cross-national! I vissa fall kan detta studeras på region-nivå och det innebär då att man jämför förhållanden som i övrigt (kultur, religion, sjukvård) är mycket lika.

Hur du kan konstatera att ojämlikhet spelar roll, samtidigt som du kallar det för bluff, det går helt enkelt inte ihop för mig.
19 aug | Unregistered CommenterNymnchen
De givna studieobjekten för hur mänsklig lycka skapas genom "jämlikhet i utfall" borde ju vara de kommunistiska länderna i världen. Kuba, Nordkorea, Sovjetunionen, Östtyskland, etc, etc.

Jag antar att detta anses som ett argument som inte kan tas på allvar, men egentligen är det ju det som hela debatten handlar om; fungerar socialism i verkligheten?

Historien visar med all önskvärd tydlighet att så inte är fallet. En bra bok som Nymnchen kan läsa är http://www.timbrobokhandel.se/B%F6cker/291/v%E4gen-till-tr%E4ldom.aspx
19 aug | Unregistered CommenterHC
Borde inte man försöka rensa hälsodata från genetiska (att vissa sjukdomar är vanligare i vissa populationer) och klimatrelaterade skillnader?
Kan det vara så att t.ex. svenskar lever länge pga bra gener och brist på extrema väderförhållanden snarare än för att vi är rika och jämlika (om man nu vill påstå nåt sådant)?
19 aug | Unregistered Commenterpavel
För övrigt, borde inte lagen om minskande marginalnytta göra så att Anns hälsa försämras mer än Clintons förbättras? Alltså om medelhälsan är samma så har Barts hälsa förbättrats. Så brist på tydlig samband mellan gini och medelhälsa tyder på positivt samband mellan gini och medelinkomsttagarens hälsa. Eller hittar jag bara på nu?
19 aug | Unregistered Commenterpavel
Nymnchen, du vet inget om vad jag varit betald av Ratio för att göra. Vänligen håll dig till att bemöta argumenten.

Du skriver att jag avfärdar studier som inte är cross-national. Du såg kanske inte att jag skrev att jag mycket väl kan tänka mig att den skadliga effekten av ojämlikhet uppträder på sub-nationell nivå. Det är Wilkinson som menar att effekten uppträder på nationell nivå, och det är därför hans påstående bara kan testas med data från flera länder. (Flera studier på sub-nationell nivå hittar ju ingen effekt, exempelvis den av Gerdtham m fl på svenska kommuner. Däremot hittar många studier i USA en negativ effekt.)

Men nu skriver jag ju samma sak som jag skrivit ovan och i tidigare bloggposter.

Jag har f ö läst flera av de studier du skickat till mig ganska noga, ty i brist på studier som har ideala data tycker jag vissa varit riktigt bra.
19 aug | Unregistered Commenterbergh
kan lägga till att jag är forskarutbildad i ett annat ämne, men jag är intresserad av de här frågorna och jag har tillgång till medicinska artiklar. Dessutom har jag en del doktorandkurser i bagaget, som visat sig vara användbara för att läsa och förstå litteraturen. Jag vill ha en evidensbaserad politik och jag avskyr när folk försöker tolka forskning enligt en opinionsbildningsagenda.
19 aug | Unregistered Commenterbergh
"Det är Wilkinson som menar att effekten uppträder på nationell nivå, och det är därför hans påstående bara kan testas med data från flera länder." Nu pratar du i nattmössan: hälften av de graferna W&P presenterar i The Spirit Level visar ju jämförelser mellan amerikanska stater, inte nationer! Det är samhällen man talar om, samhällen i den aspekten att det är folk som jämför sig med varandra. Att de flesta i Sverige inte har just de övriga kommuninnevånare som sin huvudsakliga refrenspunkt utesluter ju inte att det finns andra regioner i världen som fungerar som samhällen ur den aspekten och är utmärkta studieobjekt. Däremot förkastar man ju inte hela hypotesen om den inte stämmer på regionell data (man förkastar att hypotesen är applicerbar på skillander mellan de regionerna), eftersom det kan finns andra orsaker till det (tex att skillnaderna mellan regionerna är små eller att Gini ligger under en tröskelnivå).
Du får ursäkta om det blir förvirring när du först kräver cross-national och sedan nådigt "godtar" regionell forskning...Ja, men då fick vi ju det klart i alla fall, då finns det genast en saftig mängd litteratur att hugga in på, om man är intresserad av proof of principle och mekanismer.

Här är en från Norge. Skillnaderna är visserligen mycket små, vilket kan vara i linje med en tröskelnivå under vilken ojämlikhet spelar mindre roll, men studien är stor och välgjord.
http://goo.gl/mKgt
For whom is income inequality most harmful? A multi-level analysis of income inequality and mortality in Norway.
"The results indicate that in Norway, neither a comparatively egalitarian income distribution nor generous and comprehensive welfare institutions hindered the emergence of regional-level income inequality effects on mortality, and these effects were particularly marked among socioeconomically disadvantaged groups."

Och du får också ursäkta att jag inte bemödar mig att traggla igenom slutsatser grundade på ett inkomplett och undermåligt urval av referenser. Du läser inte allt jag skriver och jag läser inte allt du skriver, men när vi har gått igenom vad som kvalificerar som underlag, då ser jag fram emot att diskutera slutsatserna.

Pavel
Man har ägnat mycket energi åt att studera olika genetiska prevalenser i olika populationer. När vi har kartlagt människans genom kommer vi kunna studera det mer i detalj. Man är tämligen överens om att genetiska skillnader inte kan förklara totala hälsoskillnader mellan populationer (lite rasbiologi-varning på det). Vi är helt enkelt för lika rent genetiskt för det. Så vitt man vet kan inte heller genetik förklara skillnader inom samhällen. Det finns bla tvillinstudier som visar på det. Det finns faktiskt ingen som tror att klimatskillnader orsakar skillnader i hälsa i den utvecklade världen. På rak arm hittar jag i alla fall ingenting, men om du har någonting får du gärna posta det.
19 aug | Unregistered CommenterNymnchen
''Jag vill ha en evidensbaserad politik och jag avskyr när folk försöker tolka forskning enligt en opinionsbildningsagenda. ''

Om jag får vara lite taskig:

Varför påstod du då i en Reason-intervju att svensk vård var den del av offentlig sektor som kanske fungerade sämst (något i den stilen), när svensk vårdkvalitet tvärtom är hög internationell sett (men med väntetider, såklart) och du dessutom, i samma intervju, påstår att USA:s offentliga sektor inte kan vara effektiv när alla vet att t.ex. amerikanska statliga sjukförsäkringars administrationskostnader (t.ex. hos Medicare) är lägre både procentuellt sett men också PER LEVERERAD TJÄNST än privata alternativ. Detta har Dean Baker och Paul Krugman skrivit mycket om. Krugman har t.ex. svarat på Heritage-foundations ovetenskapliga trams-propagande om att Medicare skulle ha högre absoluta administrationskostnader här:
http://krugman.blogs.nytimes.com/2009/07/06/administrative-costs/

Och Baker påpekar, apropå Heritage text, att ''that's an absurd comparison. Medicare beneficiaries are over age 65 and therefore have expenses that are about 10 times the average for people under age 65. It would be remarkable if Medicare could deliver ten times as many services as the private sector at a lower cost. No one thinks the government is that efficient.''

Var det bara taskigt klippt i intervjun? Jag har frågat det förut men jag tyckte du lät väldigt ideologisk utan att ha någon empirisk grund alls att stå på. Inte för att jag själv skulle vara någon objektiv människa, men ville bara inflika detta.
19 aug | Unregistered CommenterAugust
I "nattmössan"? I översikten från 2006 diskuteras ju varför flera studier på subnationell nivå inte hittat något, och W&P skriver

"the processes which lead to class differences in health are likely to be closely related to those which explain why greater inequality is related to worse health. If that is right, then the question becomes one of the scale of the social units in relation to which one’s class position is defined. The broad impression is that social class stratification establishes itself primarily as a national social structure, though there are perhaps also some more local civic hierarchies—for instance within cities and US states"

"Du läser inte allt jag skriver och jag läser inte allt du skriver" Jo, i samtliga våra utbyten på denna och andra bloggar har jag läst vad du skrivit innan jag svarat. Och jag har svarat utan att använda uttryck som "Oproffsigt!", "Nu pratar du i nattmössan" och utan att antyda att du "tolkar forskning enligt en opinionsbildningsagenda".

Vill du svara något ytterligare, får du sista ordet.
19 aug | Unregistered Commenterbergh
August, jag trodde jag svarat dig tidigare: Svensk vårdkvalitet är hög men tillgängligheten är betydligt sämre.

Att obligatoriska statliga försäkringar kan vara och ofta är billigare än privata, är något jag ofta påpekar. Jag tror du och jag och Krugman är överens på den punkten.

Uppdatering: Japp, vi diskuterade detta här:

http://www.andreasbergh.se/blogg/2010/5/21/nar-amerikaner-hanvisar-till-skandinavien.html#comment8537273

och jag svarade snarlikt då :-) Jag menar alltså att det finns mycket som talar för att smart utformade offentliga socialförsäkringar under ganska rimliga omständigheter kan vara effektivare än marknadsförsäkringar, och att detta är ett ganska bra argument för exempelvis den svenska välfärdsstaten.

Och jag håller det inte för otroligt att Reason-intervjun klipptes så att denna åsikt inte märks särskilt tydligt :-)
19 aug | Unregistered Commenterbergh
Jag har följt Andreas och Nymchens debatt under en period. Jag tycker att det är smått beklagligt att Nymchen inte kan hålla högre nivå. Diskutera frågan istället för att vara otrevlig. Jag är rätt förvånad över att du ansetts mogen nog att motta en doktosgrad. Ännu värre är det när jag inser att du faktiskt verkar ha någonting smart att säga men att jag inte orkar läsa dina texter just på grund av alla fånigheter du ägnar dig åt.
19 aug | Unregistered CommenterPelle
@Andreas

Jag är intresserad av detta med vårdkvalitén, men jag vet väldigt lite om hur man mäter kvalitén. Personligen har jag intrycket att den akuta vården är relativt väl förstådd och har högre kvalité än den mer långsiktiga. Har du några synpunkter om detta? Vet du (eller någon annan här) mer om det?

Det förefaller mig ibland som om den långsiktiga synen på hälsa är bättre i "äldre" samhällssystem. Läs yoga, meditation, äldre matkultur (där sådan finns). Jag tror att det är en relevant faktor i studier av hälsa och jämlikhet (men svår att ta i eftersom man kommer in på kontroversiella områden med mycket dålig forskning bitvis).
20 aug | Unregistered CommenterLeoB
Pelle,
Att du först kritiserar min argumentationsteknink för att sedan slänga mycket grövre förolämpningar i ansiktet på mig än vad jag ens skulle drömma om, det är ett grepp jag är van vi bland högerbloggare, så keep it coming om du känner för det. Tyvärr tror jag inte för att ögonblick att du är det minsta intresserad av vad jag har att säga. Jag är inte här för att övertyga någon utan för att diskutera premisser för kunskap.
Att Andreas sedan låter det passera medan jag läxas upp för att jag påpekar att han jobbar/jobbat på Ratio, det gör att det blir svårt att ta dessa uppläxningar på allvar.

Andreas,
Ja, det var oprofessionellt att så hårt selektera data på de premisserna du gjorde. Men nu har vi ju en diskussion om vad olika studiers tillför och det är i högsta grad professionellt.
Om du fick ditt eget ovanstående citat till att betyda att vi bara kan studera ojämlikhet cross-national, då pratar du i nattmössa. Det kan finnas nationella regioner mellan vilka ojämlikhet kan studeras, i princip exakt det jag skrev, och den forskningen har stora fördelar jämfört med cross-national (eftersom kultur, genetik, eller klimat).
Nu när vi är överens om det och om ni är färdiga med att leka primadonnor, kan vi återgå till att diskutera det vetenskapliga underlaget för income inequality-hypotesen?
Någonting jag är genuint intresserad av. För jag tror nämligen att de hårdaste (seriösa) kritikerna är de med störst potential att förbättra forskningen.

LeoB
Och här kommer vi till LeoBs tanke, lite, för Japan är ett ”äldre” samhällssystem och de äldre har god hälsa.
En sätt att undvika att det är skillnaden mellan ”nyare” och ”äldre” vi studerar är att studera ojämlikhetens effekter INOM samhället, och skillnaden mellan Japans regioner verkar lämpa sig för det.
Här har man studerat friska, gamla japaners uppfattning om sin egen hälsa. http://goo.gl/LqFp Man har också undersökt individers inkomst, ålder, kön, utbildning om de var gifta, osv.
” high social capital and a decreased Gini coefficient were significantly associated with good self-rated health using a multilevel model. The association between social capital and self-rated health was insignificant after adjustment for the Gini coefficient.”
Att socialt kapital och jämlikhet i samhället samvarierar, det är ingen nyhet. Det finns en hel del litteratur på hur de påverkar varandra. En hypotes är att lågt socialt kapital medierar en del av effekten av inkomstskillnader på hälsan. Något som dessa forskare också föreslår: ”the statistically significant linkage between the increased Gini coefficient and low trust observed in this study provides additional evidence to support the social cohesion and collective social pathway between income inequality and health.”

Om man läser artikeln visar det sig att forskarna kört olika ”modeller” för att ta reda på vad det är som påverkar hälsan. I alla dessa modeller fann man att Gini associerade med hälsa och förtroende (socialt kapital). I modellerna 4 och 9 undersöker man hur detta förhållande står sig, när man inkluderar inkomsten, och jag tycker att det framgår klart att ojämlikhet påverkar hälsa och förtroende oberoende av individuell inkomst – någonting som Andreas efterfrågade. Nu vet jag att Andreas har läst artikeln och han förstår dessa analyser mycket bättre än jag, så han kan säkert kommentera på detta.

Att Japan har en lång tradition av att hjälpa varandra noterar författarna: ” there have long been several traditional forms of mutual aid common in Japanese villages, including exchange-labour patterns, reciprocal gift giving, communal house raising and repairing, neighborly assistance in death, illness, and other personal crises. The persistence of such practises indicates the strength of social cohesion in small Japanese communities.” Om detta är en av orsakerna till att äldre i Japan är friskare, då kan ojämlikhet potentiellt ha stora effekter på hälsan, genom att negativt påverka det sociala kapitalet. Den effekten kan vara en orsak till att Japan är en kultur där man kan studera ojämlikhet, trots att den är relativt liten (lågt Gini).
Vad tror Andreas?
20 aug | Unregistered CommenterNymnchen
En meget kort kommentar til Nymnchen: Du nævner en japansk tradition for hjælp i små samfund. Men omkring 2/3 af Japans befolkning bor i større byer, hvor den type mekanisme ikke er relevant. Og den har næppe noget at gøre med ulighed. Du har al mulig ret til at forsvare Wilkinson og Pickett, men for en som mig, der har læst og anmeldt bogen, er det en tabt sag. Deres statistik er aldeles latterlig og for hver påstand de kommer med, kan man finde solide studier der viser det modsatte.
@Christian

Ska man inte vara väldigt försiktig med prata om "solida studier" inom kontroversiella områden? Måste inte studierna snarare kontrolleras en och en? (Även när det verkar finnas konsensus kring dem. Konsensus kan ju bygga på en förhastad tro att tidigare studier är solida.)
20 aug | Unregistered CommenterLeoB
En sak som jag tycker är rätt intressant i den här diskussionen är frågan om magnituder. Min uppfattning är att W&P inte klarat av att visa speciellt mycket med sin forskning. Det betyder dock givetvis inte att vi med säkerhet kan säga att effekten inte finns. Det betyder bara att deras forskning dras med samma metodologiska problem som all samhällsvetenskap. Jag tycker dock att det är lite underligt att frågan bara kretsar kring huruvida effekten finns eller inte. Jag skulle även vilja veta hur stor proponenterna fär hypotesen hävdar att den är. Är effekten försumbar finns det säkert bättre sätt att lösa hälsoproblem på. Min känsla är att W&P överdriver effektens storlek, vilket i sig är en följd av deras enfaldiga användande av enbart en variabel i sin analys.
20 aug | Unregistered CommenterPelle
@Pelle

Du menar att vi behöver inte i enfald stå ut med jämlikhet om den positiva effekten av jämlikhet är liten?
20 aug | Unregistered CommenterLeoB
Nej, jag menar att de räknar fram absurt stora effekter av minskad/ökad jämlikhet eftersom deras modell enbart bygger på en variabel. Se exempelvis från deras hemsida (helt absurt påstående, enligt mig):

"3) If the UK were more equal, we'd be better off as a population. For example, the evidence suggests that if we halved inequality here:


- Murder rates would halve
- Mental illness would reduce by two thirds
- Obesity would halve
- Imprisonment would reduce by 80%
- Teen births would reduce by 80%
- Levels of trust would increase by 85%"


Ökad jämlikhet är trevligt i sig, men inte det enda värdet.
20 aug | Unregistered CommenterPelle
@Pelle

Intressant.

Att räkna med en oberoende variabel är ju något man gör främst för att få statistisk signifikans. Frågan om orsakssamband råkar då lätt på undantag och blir ju lätt mycket problematisk vad det gäller hälsofrågor efter som just sambandet mellan olika saker kan vara det som ger ett visst utfall. Så visst är det risk för att det blir absurpt.

Men du får gärna ta exempel på mer precist varför du anser att det blir det. De nämner ju "mental illness", ett område som intresserar mig. Ta gärna exempel där.
20 aug | Unregistered CommenterLeoB
LeoB: Du får nog en bättre förklaring i en lärobok om statistiska metoder än vad jag kan eller orkar ge dig här.
20 aug | Unregistered CommenterPelle
@Pelle

Tack Pelle, men jag tror nog inte jag behöver den läroboken. Hade du inget mer att tillägga?
20 aug | Unregistered CommenterLeoB
Christian,

Det kan vara en viktig poäng att det kan se annorlunda ut i urbana områden än i landsbygd. Nu är ju befolkningstätheten i provinsen där Chita-halvön ligger nära 1500 personer/km2, så det är ju inte riktigt bonnalandet de undersöker. Jämförelsevis kan man nämna att Stockholms län har en befolkningstäthet på dryga 300 pers/km2. Hur just Chita-halvön har det med populationsdensiteten låter jag vara osagt, men studien omfattar data från 25 kommuner i 10 av totalt 63 municipaliteter i regionen.
Samtidigt kan sägas att man hittade ingen effekt av "neighbourhood income inequality" i Hong Kong http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18995943
Det betyder inte att ojämlikhet inte påverkar hälsan i Hong Kong, utan att ojämlikhet inte verkar i geografiska områden. Istället för att jämföra sig med sina grannar, som kanske villaägarna gör, så jämför man sig i staden kanske med sin åldersgrupp eller yrkesgrupp. Enligt annan hypotes för hur ojämlikhet kan påverka individer kallas "Relative deprivation", och kan mätas genom tex Yitzhaki Index. Iden bakom relative deprivation formulerades 1966 först av Runciman as “the extent of the difference between the desired situation and that of the person desiring it”. För inkomst är det alltså skillnaden mellan en individs inkomst och alla andra individer som har högre inkomst, inom en referensgrupp. Kruxet är att veta vad som är referensgruppen. Enligt denna hypotes verkar ojämlikhet genom psychosocial stress och beteenden relaterade till denna stress. Jag tänkte återkomma till "relative deprivation" eftersom det är ett begrepp som används allt mer för att beskriva ojämlikhet.

Angående W&P's statistik så har de försvarat den en massa gånger själva tex här http://bit.ly/aglbQC och det tänker jag inte göra. Jag är mer intresserad av de vetenskapliga studierna de grundar sina slutsatser på. Om du säger att det finns solida studier som förkastar att income inequality skulle spela roll, då vet du mer än hela forskarsamhället i frågan och du får jättegärna referera till de studierna. Annars blir det ju mest bara snack.
20 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Pelle

Då är det naturligtvis intressant att veta vad du grundar din uppfattning på. För drygt ett halvår sedan kom en så kallad metastudie över alla studier som försökt beskriva "income inequality". Jag refererade till den i min första post, http://goo.gl/d8o4 och den finns att tillgå helt gratis på nätet. En av författarna är Ichiro Kawachi, samma forskare som 6 år tidigare skrev den översiktsartikel Andreas refererar till i sin post, och som alltid är mycket försiktig i sina påståenden. Rapporten sammanfattas "The results suggest a modest adverse effect of income inequality on health, although the population impact might be larger if the association is truly causal." Då har man alltså tagit med det faktum i beräkningarna att det finns studier som inte hittat något samband.
Utifrån detta konstaterar man
"...if the inequality-mortality relation is truly causal then the population attributable fraction suggests that upwards of 1.5 million deaths (9.6% of total adult mortality in the 15-60 age group) could be averted in 30 OECD countries by levelling the Gini coefficient below the threshold value of 0.3"
Alltså, kan minst 10% av all prematur död i länder med ett Gini-index högre än 0,3 (en tröskels som vi snabbt närmar oss) orsakas av ojämlikhet. Inte av fattigdom, inte ens av relativ fattigdom, inte av skillnader i hälsa mellan fattig och rik, utan av ojämlikhet. Som verksam inom medicin tycker jag att det låter mycket, eftersom väldigt många av de som dör så tidigt gör det på grund av ärftliga sjukdomar. Hur mycket morbiditet, sjuklighet, som kan tänkas orsakas av ojämlikhet, det borde också vara en intressant fråga för ekonomer.

Man konstaterar också att en orsak till att vissa tidigare studier inte hittat någon effekt av ojämlikhet kan vara att effekten är mycket liten för Gini under 0,3.

(Apropå den tidigare diskussionen om regioner vs nationer så konstaterar författarna "In addition, between country studies showed significantly higher overall odds ratios (1.11) than within country studies (1.02)." Även om effekten av ojämlikhet på regionnivå inte är representativt för den fulla effekten på nationsnivå, så är studier av regioner viktiga för att förstå mekanismer och kausalitet, eftersom de är lättare att kontrollera)

Andreas
Igen, varför refererade du till en 6 år äldre litteraturöversikt när det finns en sprillans ny, som dessutom är publicerad i en bättre tidskrift? Hade du missat den eller valde du bort den för att några av fältets mest skeptiska och namnkunniga forskare erkänner sambandet mellan ojämlikhet och hälsa? (och det är ju inte riktigt kompatibelt med ordet "bluff")
20 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Nymnchen:

Har du läst artikeln av Gravelle? De kriterier för att undersöka hypotesen som Andreas listar är inga "hemmasnickrade" argument. Tvärtom, de kan vara fundamentala för att kunna separera huruvida det är absolut inkomst eller relativt inkomst som påverkar hälsan för individer starkast. Se figur 1 i Gravelle, som tydligt visar att under antagande om icke-linjäritet, kommer man finna ett samband mellan ojämlikhet och ohälsa på populationsnivå i (1) ett scenario där det framförallt är absolut inkomst som är viktigt, (2) i ett scenario där det framförallt är relativt inkomst och spridningen som är viktig. Utan kontroll för individuell inkomst kan man då inte separera dessa från varandra.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2665558/pdf/9487182.pdf).

För att klippa in lite citat, skriver Gravelle bl.a. "Because studies using population data cannot distinguish between the absolute and relative income hypotheses, the effects of income redistribution policies on population health can only be judged from individual data".

- D v s alla de hundratals studier som inte kontrollerat för detta; kan lika gärna visa en korrelation mellan ojämlikhet och populationens hälsa som förklaras av absolute inkomst (och inte relative). Eller så kan de förstås lika gärna förklaras av någon icke-observerbar faktor som korrelerar med ojämlikheten.

Vidare också:
"Both the absolute income and relative income hypotheses predict that a reduction in inequality of income can improve the health of a population. How­ ever, if policies that alter the distribution of income are to be judged at least partly by their effects on population health, knowing how large these effects are is important. Studies using population level data do not answer this question since they can not distinguish between the absolute income and relative income hypotheses. Individual data are necessary"

I en relaterad diskussion (ekonomistas) har du tidigare skrivit att "relativa fattigdomen är det enda relevanta begrepp som förklarar de stora hälsoeffekterna av socioekonomisk status (SES).”och ”Detta konstaterande har satt punkt för kausalitetsdiskussionen".

Som noteras är det många framstående forskare inom området som knappast noterat vad Nymnchen menar är så tydligt, att det är satt punkt för kausalitetsdiskussionen.

Angående det du refererar till Kawachi är det också förstås intressant. Men han är långt ifrån dina slutsatser i det som skrivs. Noga med att skriva " if the association is truly causal." och "if the inequality-mortality relation is truly causal then ". Många "if" där för en diskussion som det är satt punkt i.

Kawachi skriver för övrigt också t.ex. vidare "Thirdly, we cannot discount the possibility that income inequality is a marker of broader societal characteristics such as political ideology or race relations" (d v s sambandet är styrt av omitted variable bias). För att för en stund strunta i kausalitetsdiskussionen, utan bara bry oss om korrelation skriver de vidare om oklarheter även där: "Dozens of studies have examined the association between income inequality and population health, but consensus remains elusive because of inconsistent findings".
21 aug | Unregistered CommenterKM
KM
Apropå Gravelle
Gravells arbete är ju 12 år gammalt och har delvis blivit inaktuellt två orsaker.
För det första har man konstaterat att i utvecklade länder är absolut inkomst inte den viktigaste faktorn för att förklara hälsa. Däremot är jag övertygad om att Gravelles slutsatser är viktiga för att studera effekten av ojämlikhet i fattigare länder där absolut inkomst är mycket viktigt för folks hälsa.

För det andra, om och om igen visas det att korrigering för inkomst inte påverkar utfallet av studier av ”income inequality”. Hur många gånger måste man konstatera att en variabel är överflödig för att man ska kunna ta till sig information där denna variabel inte finns med?
De studierna som jag i detalj fokuserat på här korrigerar för absolut inkomst eller levnadsstandard. Och där påverkar det inte resultatet. Jag tänkte fortsätta posta studier av den sorten här tills jag börjar jobba den 16 september, så ni får lär få se fler exempel (och det kan ju vara bra för Andreas att känna till litteraturen när han står och berättar för folk att den är fel/icke-existerande).

Inget av detta var känt när Gravelle publicerade sin artikel, utan är kunskap från det senaste årtiondet. Den har varit viktig i hypotesbyggandet rent historiskt, men med de data som kommit senare så har vi kunnat konstatera att scenario 1, inte är ett speciellt relevant i de rikaste länderna. Hade Gravelle försökt publicera sin artikel idag hade detta varit huvudinvändningen och hans arbete hade betraktats som . Time to move on, guys.

Detta för mig ju rakt tillbaka på Ekonomistas-diskussionen. Effekterna av fattigdom, eller låg SES, och effekterna av income inequality är INTE samma sak. Det är en mycket viktig poäng och blandar du ihop dessa förstår jag varför du är så förvirrad. Effekterna av låg SES är studerade helt oberoende av inkomstspridningen i samhället, och där anser forskarsamhället att det finns mycket starka kausala bevis (inte mins som ag skrev i Ekonomistas efter att man visat att barn till föräldrar med låg SES redan mycket tidig har försämrade förutsättningar på en rad områden).
När man studerar income inequality är däremot effekterna av stratifikationen i samhället som man studerar, inkomstspridningen, gini. Man kan tänka sig scenarion där stor inkomstspridning inte alls resulterar i speciellt mycket fattiga människor (tex ett 60/40-samhälle, där spridningen bland de lägsta 60% av befolkningen är mycket låg, medan 40% ligger mycket högre i inkomst. Detta ger ett högt gini, men inte speciellt mycket relativ fattigdom). För income inequality-hypotesen är mekanismerna i stort sett under utredning, även om till och med de mest skeptiska forskarna konstaterar att kopplingen mellan income inequality och hälsa existerar.
Vilket för mig in på http://goo.gl/d8o4
Först vill jag påpeka att jag tycker att det är ohederligt av dig att nämna varifrån slutsatsen ”Dozens of studies have examined the association between income inequality and population health, but consensus remains elusive because of inconsistent findings”. Författarna påpekar att det var vad man visste innan (detta är som sagt några av de mest skeptiska forskarna i fältet och jag tror dessutom att praktiserar den inom forskarvärlden välkända metoden ”förminska betydelsen av tidigare existerande kunskap för att få de egna resultatet att framstå såm ett större framsteg”). Det är tätt följt av rubriken ”What this paper adds”
”Our meta-analysis found that income inequality was associated with a modest excess risk of premature mortality and poor self rated health
The studies reviewed were highly heterogeneous, one potential explanation being the existence of a threshold effect of income inequality (Gini ≥0.3) on population health
If the inequality-mortality relation is truly causal then the population attributable fraction suggests that upwards of 1.5 million deaths (9.6% of adult mortality) could be averted in 30 OECD countries by levelling the Gini coefficient below the threshold value of 0.3”
DET är den NUVARANDE slutsatsen, som man inte eklektiskt kan bortse från i konsekvensens namn. Värt att påpeka är att metastudien omfattar publikationer från juli 2008. Jag kommer framöver att fokusera på de studier som kommit efter det, för som Andreas påpekade, detta är ett mycket vitalt forskningsfält. Men, nu måste jag gå.
21 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Hoppsan, ett misstag; http://goo.gl/d8o4 omfattar studier gjorda 1995- juli 2008 och representerar alltså kunskapsläget som fanns juli 2008.. Efter det har det hänt mycket. De flesta studier som jag presenterar är senare och ligger inte till grund till för metastudiens slutsats, utan är ytterligare förstärkningar av stödet till income inequality hypothesis.
21 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Ja, jag blandade ihop sakerna lite. Men, huvudpoängerna är:

(1) Det spelar givetvis ingen roll att Gravelles studie är 12 år gammal. Om man upptäckte att 1+1=2 för 12 år sedan, vore det fel av den anledningen också? Gravelle gör ingen empirisk studie, utan visar mycket enkelt i en graf och med några enkla matematiska uttryck att korrelation mellan populationens hälsa och ojämlikhet mycket väl kan vara driven av absolut inkomsts effekt på hälsan. Han säger inte att det är så, utan poängterar bara att statistiska studier som inte har individdata inte kan förkasta att det är den mekanismen som styr sambandet. Ett logiskt argument är inte fel för att det har 12 år på nacken, vilket visar att studier utan individdata inte ger oss någon direkt vägledning om mekanismerna mellan inkomstspridningens effekt på hälsa.

(2) Frågan är vad och vem som är ohederlig i i försökt att beskriva "konsensus" inom forskningen. Jag är ingen expert på detta område, men hur någon kan vara så dogmatisk som du i detta när meta-studier från 2009 och 2004 ger ganska skilda tolkningar är mycket märkligt (2004 ger inte stöd för något konsensus). Det ger inte ett allmänt intryck av att detta är ett forsknignsfält med stabila resultat. Det Kawachi et al. skriver är mycket riktigt som du påpekar att de bedömde forskningsläget (innan deras studie) som: "Dozens of studies have examined the association between income inequality and population health, but consensus remains elusive because of inconsistent findings". Sedan skriver de att de visar på en "modest" effekt baserat på deras meta-analys. Menar du att vi efter detta skall se det hela som "avgjort"? Otroligt förhastat i sådana fall. Särskilt med tanke på att det finns många oklarheter, såsom t.ex. att de inte finner en statistiskt säker effekt för länder med Gini<0.30. De vill förklara detta med tröskelfaktorn, vilket man dock inte måste vara helt befängd för att tycka att det hela är rätt ad-hoc och tveksamt.

(3) Framförallt fortfarande stora oklarheter med tanke på vad även Kawachi et al. själva skriver (och som många påpekat) "Thirdly, we cannot discount the possibility that income inequality is a marker of broader societal characteristics such as political ideology or race relations". Detta känns förstås som en inte helt irrelevant brasklapp (GINI kan lika gärna fånga upp massa andra saker, som är vad som facto determinenar den effekt som tas upp av GINI i regressionerna). Framförallt känns detta relevant med tanke på "tröskeleffekten". Det känns som en rimlig spekulation/hypotes att länder med stor ojämlikhet är just sådana som också har en mängd andra karakteristika som leder till skevhet i skattningen. Tröskeleffekten man finner kan lika gärna representera att hög GINI är just i länder som fångar upp många av dessa andra "societal characteristics".

Men ändå...bra att veta att enligt det konsensus som du själv hänvisar till via Kawachi et al. (som säger att det är stor osäkerhet om relationen vid GINI<0.3), finns det inga hälsovinster att hämta i Sverige av minskad inkomstspridning (om jag googlat rätt ligger Sverige på 0,23). Så jämlikhetsandan är ju helt irrelevant för Mona & Co. att ta upp i Sverige då, eller Nymnchen? (angående "evidensbaserad" politik)
21 aug | Unregistered CommenterKM
KM; Vi får dela upp svaren lite.
1)
Jag säger inte att Gravelle har helt fel – som du noterat är jag här ok med att i huvudsak diskutera studier där man har kontrollerat för inkomst om det är så viktigt för er (det finns gott om studier som stödjer income inequality-hypotesen enligt de kriterier som Gravelle och Andreas kräver och jag kan lätt hålla mig sysselsatt här i kommentarsfältet till mitten av september med dem om jag har lust).
Jag tror absolut det finns en poäng i det teoretiska resonemang Gravelle för, och det ansåg forskningsfältet för 10 år sedan också, varpå hans teoretiska resonemang undersöktes empiriskt (det är alltså inte alls så att Gravelle ignorerades). Det var ett logiskt resonemang som visade sig inte ha speciellt mycket med verkligheten att göra. Senare studier har visat rent praktiskt på att resultatet av aggregerade studier inte enkelt kan avfärdas med vad vi kan kalla för Gravelles artefakt. Snabbt ut med att undersöka betydelsen av Gravelles artefakt i USAs stater var http://goo.gl/urDk (Inequality in the distribution of income was associated with an adverse impact on health independent of the effect of household income.) och Wolfson et al. 1999 http://goo.gl/pzxh Båda finns gratis på nätet. Jag tänker inte i detalj gå in på vad den senare artikeln visar, för ärligt talat så är den inte mitt gebit, men Gravelle konstaterar i ett svar på artikeln att ”They concluded that the artifact is not the main reason for the frequently documented correlations between population mortality and income distribution.”
(notera att Gravelle här, redan 1999 refererar till den ofta observerade korrelationen mellan dödlighet och inkomstfördelning. Att förneka korrelationen är att dumförklara sigsjälv, och jag hoppas inte att det är detta vår diskussion går ut på)
Sedan följer studier i mängder med syfte att undersöka hurvida income inequality är en effekt oberoende av hushållets absoluta inkomst:

http://goo.gl/dnXn USA’s stater 2000 (”High income inequality confers an increased risk of poor mental and physical health, particularly among the poorest women. Both income inequality and household income are important for health in this population.”)
http://goo.gl/NaNc Chile 2003 (”Household income does not explain any of the between community differences; neither does it account for the effect of community income inequality on self rated health, with more unequal communities associated with a greater probability of reporting poor health.”)
http://goo.gl/tlVX Kina (åren 1991-97) 2006 (”The analyses show an independent effect of income inequality on self‐reported health after adjusting for individual and household variables…. In China, societal income inequality appears to be an important determinant of population health during 1991–7.”)
http://goo.gl/jAEH cross-national 2006 (”Adolescents in countries with a high dispersion of family affluence were more likely to have self rated poor health even after controlling for individual family level of affluence and family social resources.”)
(det är möjligt att jag får orsak till att återkomma till dessa äldre studier)

Det har också förts en diskussion på ett mer abstrakt plan hurvida Gravelle gjorde ett logisk påpekande eller om det faktiskt handlar om ett cirkelresonemang (som jag förstod det) http://goo.gl/1Ks3 Eller att effekten av income inequality är oberoende av hurvida individens relativa inkomst är avgörande (?) http://goo.gl/DRCz

Det som föreföll logiskt med utgångspunkt från kunskapsläget för 12 år sedan är inte nödvändigtvis logiskt i ljuset av senare data och senare logik. Att framhålla slutsatser för 12 år sedan som state of the art sanningar, utan att ta hänsyn till senare diskussioner, det är någonting som klimatförnekare ägnar sig åt, när de refererar 12 år gamla skeptiska publikationer, trots att dessa av en orsak eller annan förklarats oviktiga. Jag säger inte att Gravelles invändningar är oviktiga, men jag säger att de måste ses i ljuset av senare forskning. Att HELT avfärda aggregerad forskning med ett teoretiskt resonemang, som inte visat sig vara speciellt relevant i realiteten, det, mina herrar, det går inte hem.
21 aug | Unregistered CommenterNymnchen
KM
Nu har jag ju inte alls nämnt "konsensus" i den här debatten Om det skulle föreställa att du citerar mig, då hade det kanske varit läge att kolla om jag faktiskt hävdat något liknande? Det har jag ju inte, utan i detta ämnet har jag hållit med Andreas om att forskningsfronten flyttas snabbt. (är du fortfarande sur över att jag hade underlag för att tala om konsensus på Ekonomista, ang om hur låg SES påverkar hälsa?;-))

Jag tycker inte att den diskussionen du för hör hemma här (eller någon annan stans heller för övrigt), men insisterar du så kan jag tänka mig att diskutera punkterna 2-3 med dig här.
http://nymnchen.blogspot.com/2010/08/konsensusnonsens.html
23 aug | Unregistered CommenterNymnchen
relative deprivation som ett mått på income inequality

Som jag nämnde tidigare finns det två kompletterande teorier om hur ojämlikhet påverkar individers hälsa. Den första hypotesen, som jag refererar tidigare fokuserar på att förtroende mellan människor och ett samhälles sociala kapital eroderar i och med att (socio)ekonomiska skillnader mellan individer och grupper växer. Den andra hypotesen går ut på att vi jämför oss med våra peers, referensgrupper, och vi upplever ångest och stress om vi känner oss ekonomiskt underlägsna. Denna stress är alltså skadlig för hälsan, det har visats på flera olika sätt. Ett sätt att mäta avstånd mellan människor är alltså att mäta individers ekonomiska underlägsenheten i förhållande till andra människor. Detta mått kalla relative deprivation (RD). (RD kan alltså inte översättas till relativ fattigdom, som Santesson tycks tro, utan reflekterar inkomstskillnader)

Som ett första mått på RD tänkte jag beskriva ett arbete där Kawachi är inblandad igen, en personlig favorit - refererar generöst till studier med motsatt resultat, skeptisk och pedagogisk. http://goo.gl/UAUt Har man uppriktigt intresse av att förstå forskningen om income inequality (och har förmåga att hålla i huvudet att artikeln är 2 år gammal samt att forskningsfronten flyttas mycket fort) tycker jag att man ska läsa åtminstone introduktion och diskussion. Detta arbete publicerades efter sammanställningen av litteraturen som ingår i metastudien gjordes http://goo.gl/d8o4

I Kondo et al. 2008 undersöker man alltså hurvida RD är ett mått som beskriver effekten av income inequality på självskattad hälsa i Japan i en studie på nära 50 000 individer i arbetsför ålder. Man kontrollerar för variabler som inkomst, ålder, civiltillstånd och typ av arbete. Till och börja med konstaterar forskarna att fattiga (absolute income) och sjuka har sämre hälsa. Därefter visar de att hälsan korrelerar med RD, oavsett vilken referensgrupp som användes (ålder, yrke eller område, Tabell 2)
I diskussionen konstaterar författarna
"Relative deprivation is closely linked to income inequality to the extent that the Yitzhaki Index would be expected to rise as inequality grows even though individuals’ absolute incomes do not change. Our study may be therefore viewed as a test of the individual-level psychosocial mechanism linking income inequality to health outcomes."
Jag ser inte att detta egentligen testar någon psykosocial mekanism. Eftersom associationen mellan hälsa och income inequality var starkast när referensgruppen var det geografiska området, då skulle detta lika gärna kunna vara ett resultat av att lokala, samhälleliga mekanismer eroderat mer i områden med högre income inequality? Eller?

Jag har funderat mycket på om referensgrupperna i Sverige är mer nationella, pga av centrala löneförhandlingar och relativt få universitet (vilket innebär att stora grupper skaffar sig nationella utbildnings och yrkes-referensgrupper) En orsak till att vi inte hittat ett geografiskt samband mellan ojämlikhet och hälsa kan vara att var man bor spelar mindre roll - tex sjuksköterskor jämför sig med Uskor och läkare och det är den inkomstskillnaden som spelar roll (och den är centralt bestämd och varierar inte mycket mellan regionerna)? Jag ser fram emot att se svenska studier på RD (i denna definitionen) som adresserar denna frågeställning, Det är speciellt viktigt om vi ska ha en politik som syftar till att öka lönedifferentieringen.
24 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Hur ojämlikhet påverkar australienska barns tandhälsa - en jämförelse över tid

Jag tänkte visa på nyare studier som beskriver hur ökande klyftor i samhället kan relateras till ökad ohälsa. Barns tandhälsa är ett känsligt och bra mått på hur folks beteende ändras. En orsak till att det är ett bra mått är att alla barn har samma tillgång till fria tandvård - skillnader i tandhälsa i olika grupper kan alltså inte förklaras med att vissa grupper betalar mer och därmed får en annan vård. Barns tandhälsa är också någonting som är en effekt av beteendet under en relativt kort tidsperiod, och reflekterar alltså beteendeförändringar.
Australien har upplevt en relativt stor ökning av income inequality de senaste 20 åren. I denna studie från september i år undersöker författarna hur skillnader i tandhälsa mellan barn från olika socioekonomiska grupper relaterar till de ökade skillnaderna i inkomst i samhället http://goo.gl/QVTk (Studien korrigerar för hushållens inkomst så Gravelle skulle inte ha några problem med den ur den aspekten)
Tyvärr finns inte studien fritt på nätet, men jag lovar att maila en kopia om någon vill ha .pdf-filen (nymnchen(at)gmail.com)

Man jämför 2 likartade studier på barns tandhälsa (gjorda av samma forskare med samma metoder), den första från 1992-93 och den andra från 2002-03.
Man använder två mått på ojämlikhet, ett för relativ och ett för absolut income inequality. (Detta är inte mitt fält, och jag ska inte påstå att jag förstår skillnaden mellan de två måtten, så om någon kunde förklara det för mig skulla jag vara tacksam)
Relativ effekt (CI): Man beräknar avtåndet mella den fattigaste och den rikaste fjärdedelen av befolkningen enligt vad forskarna beskriver som "a sophisticated regression-based index of effect, which measures the relative difference between the lower levels of socio-economic hierarchy with the highest SES group" http://goo.gl/yxbP Som jag förstår det är detta ett alternativt mått till relative deprivation, som jag beskrev i den tidigare kommentaren.
Absolut effekt (SII): "SII represents the absolute effect on health of moving from the lowest socio-economic level through to the highest."http://goo.gl/cK49

Först konstaterar man att man ser den förväntade gradienten i hälsa - den näst rikaste fjärdedelen barn hade sämre tandhälsa än den rikaste fjärdedelen, osv. När man jämförde över tid visade det sig att "The reduction of caries experience of respective quartiles of equivalized income was larger in the higher income quartiles, whereas there was an increase in caries experience among the lowest income group." Trots att alla grupper i Australien ökar sin absoluta inkomst mellan 1992-2002, så hade de fattigaste barnen ändå fått försämrad tandhälsa.
Studien sammanfattas såhär:
"Overall, our analysis demonstrates that an income-related inequality in oral health existed in the Australian child population. That inequality appeared to widen in the last decade."

Som tröst kan vi konstatera att detta gäller mjölktänder och skadan på de permanenta tänderna inte verkar påverkas av income inequality. Små barns tandhälsa reflekterar småbarnsföräldrars hälsobeteende, och detta är uppenbarligen påverkat at income inequality.
25 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Nymnchen - Det där var ju helt obegripligt. Vad är mekanismen bakom? Att föräldrarna blir så stressade av att andra får det bättre att de helt enkelt glömmer av att skicka sina barn till tandläkaren? Att barnen blir så stressade att de börjar småäta? Eller kan det vara så att det finns alternativa confounding factors som författarna och du avsiktligt undviker att kontrollera för i syfte att nå det politiska resultat ni så gärna vill ha? Jag misstänker detta.

Jag hade kunnat författa hundratals artiklar där jag påvisar ett starkt samband mellan genomsnitts-iq och välstånd. Dessutom hade jag kunnat kopiera dina argument rakt av; kausalitet? va? det finns ju mikrostudier som påvisar att dumma människor är mindre produktiva. Ergo bör all korrelation mellan iq och bnp (eller hdi) tillfalla den kausala relationen mellan samma variabler. Dumma dumma ekonomer som kräver högre bevisföring än så, när sanningen är så enkel och okomplicerad.
26 aug | Unregistered CommenterPontus
Pontus,
De kausala mekanismerna är förstås jätteviktiga att diskutera, och det pågår en massa aktivitet för att reda ut dem.
som jag skrivit tidigare, det finns ju två hypoteser bakom. De är sammanfattade här http://goo.gl/d8o4 . Jag klistrar in den korta beskrivningen här
Income inequality could damage health through two pathways. Firstly, a highly unequal society implies that a substantial segment of the population is impoverished, and poverty is bad for health. Secondly, and more contentiously, income inequality is thought to affect the health of not just the poor, but the better off in society as well. The so called spillover (or contextual) effects of inequality have in turn been attributed to the psychosocial stress resulting from invidious social comparisons(refs) as well as the erosion of social cohesion.(ref) The public health importance and burden of income inequality are obviously broader under the second scenario.(refs)
Referenserna hittas i artikeln, jag kan gå igenom dem lite senare. Men materialet är som sagt tunt och mer forskning behövs.

Vad hur IQ skulle kunna förklara att effekten av income inequality är för mig högst oklart. Menar du att länders vars befolkning är mindre intelligenta samtidigt har sämre hälsa och större inkomstskillnader? Eller att ointelligens skulle orsaka inkomstskillnader? Har du data på detta får du jättegärna referera till den.

När det gäller effekten av IQ på hälsa har man konstaterat är att den är mycket nära sammankopplad till utbildningsnivån.
Här http://goo.gl/oVj2 konstaterar man tex "There is no scientific justification for believing that alleged intelligence differences play any role in explaining international differences in health status. Measures of alleged national IQ scores are highly confounded with differences in literacy."
Även här studerar man IQ och utbildning http://goo.gl/yasX och konstaterar att korrelationen är 0,92 över 67 länder.
Att fattigdom (låg socioekonomisk status) orsakar sämre kognitiv förmåga och förutsättningar hos mycket små barn, det finns det gott om litteratur på, men det är ju en annan sak än income inequality. Detta är för övrigt en bra och mycket ingående review över hur fattigdom påverkar barns utveckling http://goo.gl/Ys9W som tyvärr inte är gratis. Jag kommer inte att gå in mer på det just här, dock, för det har inte riktigt med saken income inequality att göra.
26 aug | Unregistered CommenterNymnchen
Intressant tråd. Läste precis en artikel som refererar till Gravelle (1998), bland andra, där författaren försöker mäta den potentiella storleken på "artefakten", beskriven av Gravelle, som del av den totala relationen mellan ojämlikhet och hälsa (Babones, 2008, se pubmed). Jag tror ingen har refererat till den men är inte säker. Där konstateras att en generös skattning ger maximalt 30 % av relationen mellan ojämlikhet och hälsa (för länder som befinner sig inom rimliga GINI gränser). Enligt författaren finns alltså ett skensamband men det förklarar bara en mindre del.

Jag tror nog annars att bollen är hos Andreas...
31 aug | Unregistered CommenterDanielK
Jag har läst Babones artikel. Den är bra.

I den mån jag har bollen kommer jag att sitta på den ett tag, det händer ganska mycket på fronten så jag tror det är värt att avvakta till i vår typ. Dessutom lovade jag ju ovan att Nymnchen skulle få sista ordet i tråden :-)
1 sep | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.