Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Politikerstarcraft | Main | Sommestad i Aftonbladet »
tisdag
aug312010

Socialdemokrater, moderater och människor från andra länder

Kort efter att jag inser att socialdemokraterna vill återinföra fackligt veto mot utländsk arbetskraft, kommer jag hem endast för att finna att Malmö-moderaternas 10-punktsprogram för staden har som första punkt införandet av ett tillfälligt flyktingstopp.

Menar inte dessa partier att det är en tillgång för ett land (eller en stad) att människor från andra länder söker sig dit?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (23)

Givet arbetslösheten för första generationens invandrare (har hört att det tar 10 år för invandrande kvinnor från ankomst till första jobbet, men har ingen källa så kan såklart vara rejält fel), anser du det?
Det beror väl rimligen på vilka människor det är som söker sig dit och hur diverse institutioner så som tex sociala skyddsnät och minimilöner ser ut i det mottagande landet.

De flesta länder skulle förmodligen ha nytta av driftiga entreprenörer och högutbildade experter. De flesta människor skulle säkerligen hitta en plats i en laissez-faire-ekonomi. Men i fallen du nämner rör det sig om betydligt mindre självklara situationer, i alla fall snävt utifrån frågan om "tillgång för ett land" som du ställer.
31 aug | Unregistered Commenteranonym
Här verkar som vi har ett moment 22 för invandrare.
Får de jobb, så tar de jobben för oss hederliga svenskar.
Får de inte jobb, så lever de på hederliga svenskars skattepengar.

Inte lätt å va invandrare...
2 sep | Unregistered CommenterHans
Ja, visst är det tragiskt Hans! Att folk tror att antalet jobb är konstant alltså.

Om folk försökte analysera vad som vore bra för en grupp om 10 personer på en öde ö skulle samtliga lätt förstå att värdeskapande är det enda som spelar någon roll för huruvida nya personer är belastningar eller till nytta för övriga individer på ön. Men så fort folk försöker analysera större grupper - tex länder - så tappar man bort sådana självklara insikter på något märkligt vis och börjar tro att jobben i sig själva är det värdefulla och något som det finns ett konstant utbud av.
Nej naturligtvis är inte jobb en konstant faktor. De minskar enligt enligt alla tillgängliga fakta i en modern ekonomi och det trots att innevånarantalet ökar.
5 sep | Unregistered Commenterg
g - har du nagon fakta over huvudtaget som stodjer den hypotesen. Sa vitt jag vet har arbetskraften okat kraftigt (pga befolkningstillvaxt samt kvinnors deltagande) sen t.ex. 50-talet, och arbetslosheten har inte gatt upp namnvart. Sjalvklart innebar det att mangden jobb kraftigt har okat. Och det i alla moderna ekonomier.

Sa hosta upp bevisen nu, g.
5 sep | Unregistered Commenterpontus
I arbete var lika många 1990 som nu ca 4.5 miljoner, men under denna tiden hade antalet i arbetsför ålder ökat med ca 600 000 individer.
Att jämföra 1950 talet med modern ekonomi låter inte sig göras, se bara hur lite utbyggd den offentliga sektorn var.
5 sep | Unregistered Commenterg
En välfärdsstat är mindre tåligt för en relativt snabb befolkningsutveckling, utan fungerar bättre med en oförändrad eller svagt minskad befolkning. För övrigt något som gäller alla stater om jorden skall klara miljön och ett bättre liv för dess befolkningar.
En mogen välfärdsstat som snabbt ökar antalen i arbete, bygger endera en bubbla eller rör sig från det som gäller för en sådan stat, genom öppna upp för t.ex låglönejobb.
Sedan finns det ett väldigt glapp i vårt utbildningssystem mellan utbildning till de yrken som behövs/kommer att behövas i framtiden (se antalet sökande till utbildningar till jobb inom långvården och medieprogram).
Att lösa dessa felsatsningar genom arbetskraftsinvandring är inte hållbart. Bättre då att höja lön och status för de arbeten som verkligen behövs.
6 sep | Unregistered Commenterg
Ok, nu har jag tittat pa era grafer och hittar ingenting som stodjer att "De [Jobben] minskar enligt alla tillgängliga fakta i en modern ekonomi och det trots att innevånarantalet ökar."

Sen forstar jag inte, g, borde inte med din argument arbetslosheten vara oerhort mycket storre i lander som USA med en stor befolkning an i t.ex. Sverige med liten befolkning? Antalet, jobb, verkar du argumentera, borde vara ungefar lika.

Om man kollar pa USA t.ex., som far nog anses vara en "modern" ekonomi, sa har befolkningen stabilt okat kring 1% de senaste 50 aren, medan "employment-population" ration har stadigt okat den med. Saledes okar mangden jobb i USA med mer an 1% per ar.

Se t.ex. http://delong.typepad.com/sdj/2009/08/employment-to-population-ratio.html
6 sep | Unregistered Commenterpontus
http://www.sweden.gov.se/sb/d/6507
Att utvecklingen i USA är så entydig som du menar är inte helt klar, tvärtemot har den tydligen minskat i tolv är.
Glöm inte heller att USA byggde en bubbla av billiga lånade pengar från Kina.
6 sep | Unregistered Commenterg
g, aterigen, de grafer du visar, visar ett ganska stabilt samband av sysselsattningsgraden over tid. Med en vaxande befolkning innebar det en kontinuerlig okning av mangden jobb. Jag far aterigen fraga hur det rimmar med ditt pastaende att "jobben minskar enligt alla tillgängliga fakta i en modern ekonomi och det trots att innevånarantalet ökar."???

I ovrigt vill jag papeka att lanar du yuan, sa kan du endast kopa varor som prissatts i yuan, alltsa kinesiska varor. USA skuldsattning till Kina har darfor okat Kina's export (och USA:s import), och formodligen okat sysselsattningen i Kina, men knappast i USA. Sa har undrar jag aterigen vad problemet ar?

Till sist vill jag fraga om du har nagot som helst teoretiskt argument for varfor "moderna" ekonomier inte kan skapa jobb? For mig verkar det ganska rimligt att ha som grundhypotes att en x% befolkningsokning leder till x% mer entreprenorer, x% mer efterfragan, och saledes x% mer arbeten.
7 sep | Unregistered Commenterpontus
@ponutus: När det gäller USA har du säkerligen rätt, likaså rent teoretiskt varför det skapas nya jobb i moderna ekonomier. Min poäng, baserat på artikeln i Ekonomisk Debatt, var att den svenska ekonomin, med dess höga skatter, höga minimilöner etc etc inte verkar ha skapat flera jobb i privat sektor. Jag är helt övertygad om att det finns reformer man skulle kunna genomföra som skulle ändra på detta, men just nu verkar inget av riksdagspartierna förespråka sådana. Därför är det problematiskt med befolkningstillväxt, vilket är sorgligt.
Pontus Om du läser graferna ser du att nya jobb skapas i ungefär i den den takt som gamla försvinner. Samtidigt ökar antalet i arbetskraften vilket gör att den totala sysselsättningsgraden minskar. Detta visar graferna tydligt.
Sedan skapar naturligtvis ökad invandring en hel del jobb. Hade befolkningen stått kvar på ex 1990 års befolkning hade antalet jobb varit färre men sysselsättningskvoten i procent betydligt högre.
Jag är såpass gammal att jag minns när man köpte konsumtionsvaror stod det ofta "made in sweden" på dem, sällan nuförtiden.
Att tjänstesamhället skall skapa alla nya jobb är kanske inte förenligt med nuvarande generella välfärden. Att på amerikanskt sätt ha ett låglöneproletariat inom tjänstesektorn är svårt att förena med vad svensken menar med välfärd. Ingen tror väl att ett jobb på callcenter är lika värdefullt för samhället som ett jobb på ex.vis SAAB.
Tjänstesamhället kommer också indirekt att konkurrera med staten om ett befintligt skatteutrymme, se rut och delvis rotavdragen.
7 sep | Unregistered Commenterg
Sedan är det väl så att problemen har dolts genom ett högt antal sjukpensioner, långtidssjuka och ett ständigt ökat antal platser på högskolor.
Arbetslinjen som gäller för dagen kommer att visa hur svårt det är skapa fler arbeten och de åtgärder som kommer, blir slag mot den generella välfärden.
Är det inte dags att börja titta på något som verkligen ökar välfärd och livskvalite--minskad arbetstid?
7 sep | Unregistered Commenterg
g,

Jag tror inte du forstar siffrorna du refererar till: Hade befolkningen stannat pa 1990 ars niva, och sysselsattningsgraden okat, sa MASTE mangden nettojobb ocksa ha okat. Ditt argument att en konstant befolkning och ett minskat antal jobb ar forenligt med en okad sysselsattningsgrad ar helt enkelt inte sant.

Nar jag laser dina grafer sa ser det ut som om sysselsattningen har mer eller mindre varit konstant sedan 2001 (mellan 80 och 75%). Med en okande befolkning sa innebar det att det, netto, skapas jobb.

Saledes vill jag dra slutsatsen att det varken finns teoretiska eller empiriska belagg for att moderna ekonomier inte kan skapa jobb.

"Ingen tror väl att ett jobb på callcenter är lika värdefullt för samhället som ett jobb på ex.vis SAAB."

Jo, jag tror det.
7 sep | Unregistered Commenterpontus
När jag säger att sysselsättningsgraden hade ökat menar jag mot nuvarande siffror. Sysselsättningsgraden är nästan tio procent lägre nu jämfört med 1990 års siffror tack vare en ökad befolkning.
Vilka värden tillför jobbet på SAAB. Jobbet producerar en exportvara, ger arbeten utanför själva SAAB ger högre skatter till stat och kommun genom högre löner och momsintäkter och allt detta betalat från utlandet. Säljs bilen i Sverige minskar importbehovet. ( ja, jag vet att många delar importeras).
En annan sak är väl att de som jobbar på SAAB inser att de tillför något, medan det enda en anställd på ett callcenter vet är att han har ett skitjobb.
7 sep | Unregistered Commenterg
Sedan får jag vända mig emot Bergh åsikt att invandring alltid skulle vara en tillgång.
Detta häftar väl vid den föreställningen att nya ideer kräver stor invandring. Detta är väl ett feltänk.
Det bästa är väl en kultur som lätt tar till sig nya intryck utifrån och förvaltar dessa väl, som den svenska. Se på Japan, ingen invandring men världsledande inom teknologi och tillockmed exportör av sin kultur utan någon större utvandring.
8 sep | Unregistered Commenterg
Marcus Linders diskussion om värdeskapande var intressant med exemplet 10 personer på en ö och så kom en till (invandrare). Jämför situationen i dagens Södertälje eller Borlänge.

Om 3000 invandrare typ x kommer till "ön" södertälje och det tar sju år i genomsnitt för dem innan de kan börja försörja sig själva och betala lite skatt, vilket värde är då skapat?

Jämför om 3000 invandrare typ y kommer till ön södertälje och alla direkt börjar arbeta i höglönejobb och starta företag och uppfinna nya produkter (läkemedel? bilar?). vilket värde är då skapat?

I bästa fall skulle det räcka med en toppforskare/företagande invandrare (eller svensk) som uppfinner och tar patent på ett nytt superbatteri för bilar mm och lägger företaget i Sverige och svenska staten får sina 26 % av vinsten. Några prototypfabriker kan byggas också för att ge jobb här i Sverige. Det kanske mest extrema exemplet på värdeskapande.

Frågan är då varför Alliansen och Anders Borg, som står för arbetslinjen, importerar ännu mer arbetslöshet när vi redan har brist på lågkvalificerade arbeten eller för stort utbud av lågkvalificerad arbetskraft?
Utan att förfäkta någon särskilld åsikt angående flyktinginvandringen vill jag passa på att instämma i den delen av Anders Bladhs kommentar som tycks förespråka att Sverige förmodligen borde försöka skapa en större kvalificerad arbetskraftsinvandring. Även om enskillda särintressen eventuellt skulle drabbas negativt av en sådan (exvis byggarbetare, läkare och andra lågkonkurrensyrken) skulle nettonyttan förmodligen bli positiv för genomsnittsmedborgaren.

Huruvida Sveriges flyktinginvandring, specfikt, netto skapar eller konsumerar värde eller i enskillda kommuner har jag ingen som helst aning eller åsikt om. Jag vill även poängtera att det finns andra goda skäl än självintresse att vilja ha en viss nivå av flyktinginvandring, t.ex. altruistiska skäl. Få människor lär trivas med att se sig själva som homo economicus förkroppsligade. Jag gör det i alla fall inte.

Det följer också, tycks det mig, som att IFALL man förespråkar en högre grad av en potentiellt kostsam sorts invandring, t.ex. av altruistiska skäl, bör man SAMTIDIGT förespråka en hög grad av kvalificerad arbetskraftsinvandring för att kompensera. Detta förefaller saknas i debatten, där många snarare verkar se den totala graden av invandring som konstant - och når därför felslutet att ska man ha mer av någon sorts invandring måste man ha mindre av andra sorters invandring. Det mest rimliga synsättet vore alltså precis tvärtom - mer potentiellt kostsam invandring borde kombineras med en större arbetskraftsinvandring. I det ljuset förefaller exvis Fps hårt kritiserade förslag om att utomeuropeiska universitetsstudenter i Sverige ska få sin utbildning betald om de stannar och arbetar i Sverige ett visst antal år efter studierna tämligen rimligt.

Slutligen vill jag även poängtera att gränserna mellan kvalificerad arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring är svåra att dra. Exempelvis skulle en iransk läkare under vissa förutsättningar kunna klassificeras som båda sorter. Det är naturligtvis under alla omständigheter viktigt att skapa fungerande institutioner i landet för att ta till vara på de invandrade människornas förmåga till värdeskapande. Detta verkar inte fungera så bra idag, i alla fall om man dömmer av alla dessa historier om tex före detta forskare som numera kör taxi i Sverige...
Marcus börjar prata om altruism och då är vi inne på politik. Jag kan driva företag och anställa lågproducerande och ge dem normala löner, då kommer jag att göra en lägre vinst än andra företag som anställer normalproducerande.

Om vi ser ekonomsikt på saker så kan det bara bli en slutsats. Om folk inte jobbar och skapar värde så är det negativt för ekonomin (kanske tom begår brott), om folk är effektiva, skapar saker och betalar skatt så är det positivt för ekonomin. (ekonomin = samhället)

Historierna om invandrade forskare som kör taxi känns tveksamma. Det finns många svenskar som är överkvalificerade också. Sannolikt är det svårare för en invandrare att få jobb, pga dålig svenska, dåligt kontaktnät. Kanske är lättare i England/USA.

Som ekonomer, vad tycker ni om att enligt "Läkare utan gränser" så kan 150 kr rädda 10 människor från att dö i kolera, samtidigt så kostar en ensamkommande 1900 kr per dag som staten betalar. Dvs om pengarna lagts direkt på kolerabekämpnning så kan 126 människor klara sig från kolera varje dag för samma pengar.

Menar välfärdsforskande herr Bergh att det alltid är en tillgång att folk flyttar till en stad? T ex till Borlänge där det är hög arbetslöshet och de som flyttar dit inte jobbar ens efter 10 år eller kan svenska hyfsat? Se föregående inlägg om värdeskapande.
Invandring är totalt sett väldigt kostsam, det finns lite forskning på, Jan Ekberg och Kjetil Storesletten tex.

Det mesta av invandringen utgörs inte av flyktingar, dom är en liten minoritet, nånstans 6-11% av dom som släpps in. Den stora majoriteten verkar vara folk som huvudsakligen är här för att dom vill ha det bättre ekonomiskt. Eftersom det visat sig vara väldigt kostsamt och socialt destruktivt så har jag svårt att se hur det skulle vara möjligt att försvara den, annat än genom dom obligatoriska fördömandena av dom onda människor som tycker annorlunda...

Som Bladh påpekar så bör man nog utifrån en altruistisk ståndpunkt faktiskt vara emot dagens flyktingpolitik, man kan hjälpa långt fler människor på plats för samma kostnad. Det handlar om en symbolpolitik, man ska visa att man är en god människa genom att vara för invandringspolitiken, snarare än att faktiskt göra gott.
23 nov | Unregistered CommenterKarl

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.