Tills vidare

inte mycket bloggaktivitet just nu - har haft fullt upp med att dela in studenterna i grupper...

Två tips: Debatten om Jämlikhetsanden fortsätter i aningen makligare takt för tillfället i kommentarsfältet hos Lena Sommestad.

På ekonomistas har Jonas Vlachos totat ned ett valmanifest på basis av nationalekonomisk klokskap. I kommentarsfältet ställer Robert Östling följande fråga, som dock ingen hittills huggit på

Jag skulle väldigt gärna vilja se ett liknande valmanifest från andra samhällsvetare, till exempel sociologer och statsvetare. Vad skulle dessa innehålla? Gissningsvis är det svårare för dessa discipliner att ”enas” om ett valmanifest.

Jag tror att statsvetare och sociologer mycket väl skulle kunna enas om ett gäng policyrekommendationer. Frågan är väl om de skulle gå att kombinera med de nationalekonomiska rekommendationerna!

Update on 27 sep 2010, kl 12:22 by bergh

Tim Harford intervjuar Kate Picket här.

I text hos Snowdon.

Comments

[Johan]

Vi skulle nog omedelbums kunna enas om det absurda i att föreslå policyrekommendationer utan att ha någon idé om vad politiken syftar till.

Alice: Would you tell me, please, which way I ought to go from here?
The Cat: That depends a good deal on where you want to get to
Alice: I don't much care where.
The Cat: Then it doesn't much matter which way you go.
Alice: …so long as I get somewhere.
The Cat: Oh, you're sure to do that, if only you walk long enough.

[bergh]

ahhh du tänker så ,-)

Men se ekonomer skulle förutsätta att politiken syftar till att tillfredställa männisikors preferenser så effektivt som möjligt.

[Johan]

Jamendåså. Det var ju klargörande.

[pontus]

Johan - Manga ekonomer skulle anta att vi alla kan enas om att pengar inte ska slosas bort. Sa oavsett mal (e.g. en viss mangd skatteintakter), sa kan det finnas effektivitetsvinster i att beskatta pa ratt satt.

Jag antar att de flest epedimiologer skulle enas om parollen "mer jamlikhet"; med det sa verkar allt annat fixa sig ocksa.

[Johan]

Budskapet: 'oavsett mål -- slösa inte bort medel' är ju tämligen trivialt i politiken, som handlar just om målkonflikter och sällan om medelkonflikter. Och 'effektivaste möjliga preferenstillfredsställelse' duger inte mycket till som mål heller. Visst är det intressant att se ett val reduceras till skattefipplande hit och dit, men när det gäller de stora frågorna bör nog nationalekonomerna bliva vid sin läst.

[pontus]

Att inte slosa bort medel ar, som du sager, ett sjalvklart mal - bade i politiken och i det privata naringslivet. Hur man gar tillvaga ar dock inte trivialt, och nar det kommer till det allmanna kan nog nationalekonomer ha nagot att bidra med.

T.ex. som Hassler och Krusell lite skamtsamt har analyserat, sa ar det inte helt fordelningspolitiskt idiotiskt att branna upp 100000 kronor oavsett mal.

[Stefan Fors]

Pontus: Jag är inte helt på det klara med varför du tror att de flesta epidemiologerna skulle uppfatta ”mer jämlikhet” som sitt huvudsakliga politiska mål. Jag trodde i min enfald att epidemiologerna ägnade sig åt studier av hälsa på befolkningsnivå (men så är jag ju inte heller epidemiolog).

För det kan väl inte gärna vara så att du förväxlar den lilla skara socialepidemiologer som rusat ut till Wilkinson och Picketts försvar med hela kåren av epidemiologer? Det vore ju mer än lovligt arrogant och insinuant.

[pontus]

Stefan - Oj, tar vi i ifran tarna nu?

[Stefan]

Pontus: Imponerad? Då skulle du se när jag överreagerar på riktigt! Jag noterar dock att du undviker min fråga.

[pontus]

Stefan - Syftet var att skoja lite om signaturen Nymnchens ganska vanligt forekommande pastaenden att hela det epidemiologiska forskningssamfundet stodjer Wilkinson och Picketts hypoteser.

Ar detta noterat?

[Stefan]

Pontus: Noterat. Jag ber genuint om ursäkt om jag misstolkade och överreagerade på ett internt skämt.

[Stefan]

Och för att återvända till den ursprungliga frågan. Här får jag väl försöka spekulera i egenskap av sociolog. Jag har mycket svårt att se att sociologer skulle kunna enas om en uppsättning policyförslag. Detta av flera skäl. Det första är att så liten del av den sociologiska forskningen ägnar sig åt systematiska studier av effekterna av praktisk politik och policy. Ett annat skäl är att det sociologiska forskningsfältet är så heterogent. Även om du inom flera ’sub-fält’ skulle kunna uppnå konsensus kring vissa policy-förslag så tror jag att de olika ’sub-fältens’ politiska mål och åtgärdspaket ofta skulle stå i motsatsförhållande till varandra. Det är helt enkelt alltför svårt att enas om vad som bör prioriteras i jakten på ”det goda samhället”.