Är euron problemet?
Mycket kritik mot den gemensamma EU-valutan i dessa tider. Men det är inte uppenbart att situationen utan euron hade varit att föredra - detta är budskapet i en artikel jag fått ur mig på SVTs debattsida.
Ett utdrag:
När Sverige diskuterade euron inför folkomröstningen 2003, hävdades på nej-sidan att kriterierna i stabilitetspakten tvingar fram en nyliberal ekonomisk politik med nedskärningar i den offentliga sektorn. Idag är det istället de länder som under lång tid brutit mot reglerna som tvingas göra kraftiga nedskärningar. På så sätt var alltså valutaunionen varken felkonstruerad eller nyliberal. Problemet var bara att länderna inte höll sig till reglerna.
Följer upp resonemangen med ytterligare en artikel, denna gång i Svenska Dagbladet.
Reader Comments (6)
Att hävda att problemet inte är en eurokris, utan en skuldkris skapad av att enskilda länder inte följt de regler som instiftats, är som att hävda att problemet inte är en felaktig teori, utan att verkligheten vägrar anpassa sig till teorin. Hade alla länder efterlevt regler om skuldsättning och sett till att hålla sin lönebildning i styr, så hade inte dessa problem funnits i samma grad, men det faktum att de inte gjorde det berodde på att EMU var en felkonstruktion där inga i praktiken tvingande mekanismer till efterlevnad fanns. Att snällt be andra länder om att sköta sig var inte tillräckligt.
Gemensam penningpolitik utan gemensam finanspolitik med folkligt mandat fungerar inte.
Något folkligt mandat för en sådan utveckling verkar inte finnas hos Europas medborgare.
Sorry...dags att släppa sladden nu Andreas.
Men tanken att det självklart hade varit bättre om exempelvis Grekland haft rörlig kurs köper jag inte. Kursen sannolikt fallit och Grekerna varit fattigare. Kanske hade detta blivit en signal om att Grekland borde åtgärda de fundamentala problemen, men kanske hade det istället gjort det lättare att fortsätta utan att göra detta.
Det saknas ju inte exempel på länder som genom fallande växelkurs skjutit jobbiga reformer på framtiden.
Att fast växelkurs är skulle vara bättre förutsätter också att det är möjligt att genomföra reformer i relativ närtid. Och även om det finns vilja hos den grekiska politiska eliten är åtminstone inte jag helt övertygad att de har sådan kontroll över sina insttitioner att sådana reformer är möjliga
Och det är inte heller säkert att fallande valuta ökar sannolikheten för reformer. Jag utvecklar resonemangen en smula i Svenska Dagbladet på söndag!