Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Intressant granskning av Mankiws lärobok | Main | Sysselsättningsgrad bland infödda och utlandsfödda – vad förklarar skillnaderna? »
tisdag
nov082011

Är euron problemet?

Mycket kritik mot den gemensamma EU-valutan i dessa tider. Men det är inte uppenbart att situationen utan euron hade varit att föredra - detta är budskapet i en artikel jag fått ur mig på SVTs debattsida.

Ett utdrag:

När Sverige diskuterade euron inför folkomröstningen 2003, hävdades på nej-sidan att kriterierna i stabilitetspakten tvingar fram en nyliberal ekonomisk politik med nedskärningar i den offentliga sektorn. Idag är det istället de länder som under lång tid brutit mot reglerna som tvingas göra kraftiga nedskärningar. På så sätt var alltså valutaunionen varken felkonstruerad eller nyliberal. Problemet var bara att länderna inte höll sig till reglerna.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (6)

Andreas, det är en skuldkris OCH en kostnadskris. Kostnadskrisen är i grunden en eurokris. Det är ofrånkomligt. På samma sätt är den lettiska skuldkrisen en fastkurskris (proxy-eurokris). Svenska bankaktieägare och skattebetalare kan vara tacksamma för att letterna genomled - och fortfarande lider av - en depression i klass med den amerikanska under 1930-talet. Den stora majoritet av letter utan banklån är knappast lyckligare.

Att hävda att problemet inte är en eurokris, utan en skuldkris skapad av att enskilda länder inte följt de regler som instiftats, är som att hävda att problemet inte är en felaktig teori, utan att verkligheten vägrar anpassa sig till teorin. Hade alla länder efterlevt regler om skuldsättning och sett till att hålla sin lönebildning i styr, så hade inte dessa problem funnits i samma grad, men det faktum att de inte gjorde det berodde på att EMU var en felkonstruktion där inga i praktiken tvingande mekanismer till efterlevnad fanns. Att snällt be andra länder om att sköta sig var inte tillräckligt.

Gemensam penningpolitik utan gemensam finanspolitik med folkligt mandat fungerar inte.

Något folkligt mandat för en sådan utveckling verkar inte finnas hos Europas medborgare.

Sorry...dags att släppa sladden nu Andreas.
9 nov | Unregistered CommenterKrolben
Vidare, det är ju faktiskt inte bara Grekland och de andra problemländerna som brutit mot reglerna, det har även Tyskland, Frankerike mfl gjort. Principiellt är de alltså lika klandervärda.
10 nov | Unregistered CommenterX
Håller helt med om att stabilitetspaktens bristenade trovärdighet varit ett stort problem. Kanske var den aldrig trovärdig, kanske blev den mindre trovärdig när Tyskland och Frankrike fick bryta mot reglerna utan att särskilt mycket hände.

Men tanken att det självklart hade varit bättre om exempelvis Grekland haft rörlig kurs köper jag inte. Kursen sannolikt fallit och Grekerna varit fattigare. Kanske hade detta blivit en signal om att Grekland borde åtgärda de fundamentala problemen, men kanske hade det istället gjort det lättare att fortsätta utan att göra detta.

Det saknas ju inte exempel på länder som genom fallande växelkurs skjutit jobbiga reformer på framtiden.
10 nov | Unregistered Commenterbergh
Bergh: jag instämmer helt i att Greklands problem hade sannolikt varit stora även utan Euron. Dock, hade de inte varit mindre av flera skäl? 1. Med egen valuta och rörlig växelkurs hade problemen inte kommit så snabbt och varit så politiska, utan vi hade sett en långsamt kontinuerlig försvagning av valutan? 2. Detta gör också att banker i omgivande länder får möjlighet att tidigare hantera riskerna, istället för att som nu ställas inför ultimatum om skuldavskrivning a la osthyvel. 3. Det hade varit trist för grekerna om de gått ner i en recession, men påverkan på resten av Europa hade väl varit marginell?

Att fast växelkurs är skulle vara bättre förutsätter också att det är möjligt att genomföra reformer i relativ närtid. Och även om det finns vilja hos den grekiska politiska eliten är åtminstone inte jag helt övertygad att de har sådan kontroll över sina insttitioner att sådana reformer är möjliga
10 nov | Unregistered CommenterX
X: Absolut - men med egen och fallande valuta skulle andra problem dyka upp, inte bara för Grekerna utan också för EU (debatt kring företagsutflyttning till lågkostnadslandet Grekland).

Och det är inte heller säkert att fallande valuta ökar sannolikheten för reformer. Jag utvecklar resonemangen en smula i Svenska Dagbladet på söndag!
11 nov | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.