Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Är euron problemet? | Main | Google data explorer »
lördag
nov052011

Sysselsättningsgrad bland infödda och utlandsfödda – vad förklarar skillnaderna?

[Förtydligande: Employment för natives är på Y-axeln, utlandsfödda på x-axeln]

Sverige klarar sig inte så bra när man jämför sysselsättningsgrad bland infödda svenskar och utlandsfödda – men Danmark är ännu sämre, trots en mer flexibel arbetsmarknad.

Här har vi således en tänkbar uppsatsidé: Skapa ett mått på “integration”, dvs skillnaden i sysselsättningsgrad. Förklaras skillnader mellan länder främst av arbetsmarknadsflexibilitet (OECD har ett index för detta), rasism/främlingsfientlighet (finns flera användbara mått på detta i world value surveys), eller något annat (skatter, socialförsäkringar, hemspråkslagstifting…)?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (8)

När jag tittar på statistiken slår det mig att det vore intressant att se hur kvoten mellan sysselsättningsgraden för immigrerade och infödingar korrelerad med statsskulden. Alla PIIGS-länder hamnar över 1. Sen finns det iofs välskötta ekonomier där också, men ändå?
En uppenbar infallsvinkel är väl kvoten flyktingar/arbetskraftsinvandrare.
5 nov | Unregistered Commenterjörgen
Ett annat givet uppslag torde väl vara de utlandsföddas utbildningsnivå.
6 nov | Unregistered CommenterX
Många bra förslag på x-variabler! Men vem skriver uppsatsen?
6 nov | Unregistered Commenterbergh
Jag tror det kan vara klokt att förpassa de inrikes föddas sysselsättningsgrad till x-variablerna och försöka förklara utlandsföddas sysselsättningsgrad. Annars får man en beroendevariabel vars support varierar med sysselsättningsgraden i landet.
7 nov | Unregistered CommenterMartin
Minimilöner!
Finns ju klara skillnader beroende på utbildningsnivån för de utlandsfödda, som X var inne på ovan. Samtliga OECD-länder verkar vara ungefär lika bra (dåliga?) på att integrera medel- och högutbildade individer, medan skillnaderna i sysselsättningen för lågutbildade varierar oerhört mellan länder.

Jag läser för närvarande en master i Ekonomisk Historia, men hade tankar på att gå tillbaka och ta en kandidat i NEK nån gång också. Saknar bara C-uppsatsen i NEK och ämnet är ju helt klart intressant, så vem vet...
Bergh: är det just det vi vanliga löneslavar har er akademiker till (att skriva uppsatser alltså)? =)
10 nov | Unregistered CommenterX

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.