Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Undersök hur bostadspolitiken påverkar makroekonomin | Main | En trevlig artikel om revolutioner »
torsdag
maj192011

Utred hyresregleringens konsekvenser!

Prolog: Dags för första policyrekommendationen. Någon kanske blir besviken: Jag kommer inte att tillämpa NEK-A rakt av och föreslå “inför marknadshyror” eller “tillåt organhandel”. Snarare kommer jag att beakta de lärdomar man får när man systematiskt försöker förstå reformer och politisk förändring (Se Ratios forskningsprojekt i frågan) och föreslå ganska små steg – men som i gengäld skulle vara fullt möjliga att genomföra.

Nog med ursäktande.

Starta en SOU-serie för att utvärdera hyresregleringens konsekvenser.

Hyresergleringen infördes 1942, och existerar numera i form av bruksvärdessystemet. Då var syftet att förhindra kraftiga och inflationsdrivande hyreshöjningar under andra världskriget, idag försvaras den oftast med argument rörande social rörlighet och segregation – men de argumenten har ifrågasatts.

Ungefär där står debatten. Det finns en magisteruppsats i frågan (som även blivit artikel i Ekonomisk Debatt) en partsinlaga från Fastighetsägarna, samt ytterligare några funderingar i Ekonomisk Debatt (Roland Andersson, 2001; Eriksson & Lind, 2005). Detta är knappat tillräckligt, varken för att ge frågan en allsidig belysning eller för att resultaten ska få genomslag i debatten.

Konkret finns ett skäl att tillsätta utredningen nu, med ett smalt och konkret uppdrag: Kochs utredning (SOU 2008:38) innebar att de kommunala bostadsföretagens hyresnormerande roll avskaffas och ska agera “affärsmässigt” (prop som gäller fr o m i år). Om systemet tidigare är viktigt för att motverka segregation finns det skäl att undersöka vad de senaste förändringarna betyder för just segregationen. Eftersom hyresregleringen och segregationen inte är något välutrett område, skulle denna relativt smala utredningsuppgift kunna kompletteras med ett bredare uppdrag.

I ett sådant kan ingå att jämföra hyres- och bostadsrättsmarknaden ur olika sociekonomiska perspektiv, studera hur kösystemet fungerar, göra forskningsöversikter när det gäller hyresregleringar och olika typer av segregation.

Det är inte givet var en sådan utredning kommer att landa: Eriksson och Lind (länk ovan) menar exempelvis att “många föreställningar om hyresregleringens negativa såväl som positiva effekter är överdrivna”, medan Andersson & Söderberg menar att fakta är så entydiga att det är motiverat att i en ledare i Ekonomisk Debatt fråga “Vad tänker Mona Sahlin göra åt den orättvisa hyresregleringen?”

Oavsett vem som har rätt är det uppenbart att hyresregleringen har potentiellt stora samhällsekonomiska konsekvenser, konsekvenser för människors privatekonomi och att den påstås ha det på segregationen i samhället.

Frågor av betydligt mindre vikt har förärats rejäla utredningar, så varför inte denna?

ScreenClip

OBS: 54 sidor!

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (13)

Andreas,

Vad har du för åsikter om slutsatserna i SOU 2011:39 Översyn av den kommunala utjämningen, som går ut på att inkomstutjämningen saknar inverkan på tillväxten?
19 maj | Unregistered CommenterMichael
Andreas,

Kul med bostadspolitiskt inlägg! Särskilt kul med din ansats: Att du inte dundrar på med yxiga argument om marknadshyra som strösslas med populistiska ddr-referenser. Heder där.

Men jag halkar till när du beskriver nuvarande hyressättning som en segregationsdämpande åtgärd. Bruksvärdesystemet motiveras främst utifrån den enskilde hyresgästens besittningsskydd. Så har det väl alltid varit?
19 maj | Unregistered CommenterAndré
André, i "många" länder (jag känner till ett och gissar på fler) så får hyresvärden inte höja hyran hur som helst medan hyrgesgästen bor kvar. Men innan den tar in en ny hyresgäst kan den sätta vilken hyra den vill. Skulle inte det räcka för att skydda hyresgästens besittningsrätt?

För övrigt så tycker jag att du ska gå hela vägen Andreas och föreslå marknadshyror och organhandel. Det finns alltid gott om politiker som kan komma med kompromissförslag när opinionen är mogen för en ändring.
Jag instämmer lite med Johan ovan. Ifall vettiga nationalekonomer föreslår A så kommer politikerna göra 1/2*A. Om du nöjer dig med att föreslå 1/2*A kommer de bara genomföra 1/4*A, för att illustrera en poäng.
Fast när det gäller hyresregleringen har ju ekonomer sagt A i 50 år utan att det hänt särskilt mycket. Så poängen här är att öka chansen att vi kommer till 0,25A.
20 maj | Unregistered Commenterbergh
Varför föreslå A för att nå 1/2*A om B är det bästa alternativet?

En viktig faktor, som är allmänt känt men som sällan de som förordar marknadshyror tycks förstå, är att det är väldigt svårt för en tänkt fri hyresmarknad att fungera. Med kommunalt planmonopol, som dessutom kringstyrs ytterligare av Länsstyrelse och mängder av andra regleringar, gör det i praktiken omöjligt att nå en balans mellan utbud och efterfrågan.

Detta kompliceras ytterligare genom bostadsrätternas möjligheter att påverka utbudet på de platser där det finns en stark efterfrågan. Dessa har ett starkt incitament att använda sig av olika hinder, politiska påtryckningsmedel, rätt att överklaga och byråkrati, då värdet på deras bostadsrätter gynnas påtagligt av att utbudet hålls nere (Jan Jörnmark har förövrigt själv varit vittne till detta i centrala Göteborg, vilket han kan redogöra för själv om han råkar komma in här).

Små reformer har endast begränsade möjligheter att förbättra systemet. En radikal förändring i en del, utan att den andra delen anpassas, kan leda till en än värre situation idag. Samtidigt skulle det vara politiskt självmord att försöka åtgärda denna snåriga situation med ett alexanderhugg (närmast total avreglering av byggande) då det skulle kunna innebära konsekvenser som får rivningshysterin under 1960-talet att framstå som sansad.
20 maj | Unregistered CommenterOlle J.
@Andreas: Du har säkert en poäng. Men man blir nästan lite ledsen över att man skall behöva nöja sig med 0,25 av en reform som i allt väsentligt bara vill likställa en hyresrätt med alla andra varor som existerar.

Sedan vore det intressant ifall du också kunde ta en titt på bostadsregleringar i allmänhet, jag tänker framförallt på att påfallande många studentbostäder i Lund har handikapptoalett osv. Om man skall få billiga hyresrätter med måste man ju också ha rätten att bygga högt och sunkigt.
Olle J: Rivningarna på 60-talet var väl knappast en konsekvens av bristande politisk reglering av byggandet, snarare motsatsen parad med en fartblind ideologisk modernism.

En annan byggnadspolitisk idiotreglering är p-normen. Så totalt förbisprungen av samtiden.
20 maj | Unregistered CommenterHarald
Harald: Påstod jag att det var en konsekvens av bristande politisk reglering? Jag avsåg följderna, inte orsakerna. Sedan var det ju i mitt tycke bristande i många avseenden om än ej i avseende på graden av reglering.

Däremot håller jag med att är P-normen onekligen ett ok helt utan rim och reson. Påtvingad medfinansiering av massbilism känns ju lite omodernt minst sagt.
24 maj | Unregistered CommenterOlle J.
Ja, 54 sidor?! Jag har läst några SOU:er från tiden (exempelvis kioskvältaren <i>Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. VII. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande</i>, SOU 1945:6) och de är oftast betydligt längre än 54 sidor.
24 maj | Unregistered CommenterGustav
Andreas Bergh:
Ursäkta, men det är väl bara att börja forska istället för att vänta på att någon annan ska göra det..
28 maj | Unregistered CommenterAndreas
Aboslut inte. Offentliga utredningar är något helt annat än vad jag skulle kunna tota ihop.
30 maj | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.