Timbro vs Arbetarrörelsens tankesmedja om effekten av lägre ingångslöner
7 jun 2011, kl 11:43 | Samhälle och politik Timbro och Arbetarrörelsens tankesmedja (ATS) träter om effekten av lägre ingångslöner. Här är Arbetarrörelsens Tankesmedjas utredningschef Anne-Marie Lindgrens Snabbanalys i frågan.
Argumentationen följer detta mönster:
Timbro: Sänkta ingångslöner skulle ge fler unga jobb. Det är elementär ekonomisk teori.
ATS: Efterfrågan på arbetskraft beror inte bara på priset, utan även på andra faktorer. Timbro behöver en fördjupningskurs.
I det här fallet verkar det inte vara ekonomikurser som behövs, utan ren logik: Det faktum att andra faktorer också spelar roll, utesluter inte att ingångslönerna spelar roll. ATS utvecklar sitt resonemang:
Behövs det, säg, tjugu [sic] personer för ett byggprojekt så anställer arbetsgivaren tjugu personer – och om nu lönerna skulle sänkas, så anställs inte en tjuguförsta person, för den behövs inte.
Det som inträffar är bara att arbetsgivarens vinst blir litet högre.
Helt klart är att detta under standardantagande inte är korrekt: Om arbetskraften blir lite billigare jämfört andra produktionsfaktorer, kommer det vinstmaximerande byggföretaget att vilja använda lite mer arbetskraft relativt andra produktionsfaktorer. Den som inte automatiskt ser kurvor framför sig, behöver bara göra tankeexperimentet att sänka lönen rejält, exempelvis till 10 kronor i timmen: Skulle det verkligen bara behövas 20 personer då, eller skulle företaget vilja producera mer arbetskraftsintensivt?
ATS påstående kan vara korrekt under några omständigheter: Om det på kort sikt är svårt att få tag i mer arbetskraft. Om företaget redan producerar väldigt arbetskraftsintensivt, exempelvis för att arbetskraft i utgångsläget är väldigt billig relativt andra produktionsfaktorer, kan effekten av billigare arbetskraft vara mycket liten. Dessa faktorer är dock knappast uppfyllda i Sverige.
Till sist: Man kan naturligtvis tycka att en sammanpressad lönestruktur är normativt önskvärt även om det skulle innebära lite högre ungdomsarbetslöshet. Den senare kan då bekämpas på andra sätt.
Reader Comments (30)
Likaså är det intressant att se ifall det nu verkligen blir så att de stora skattesänkningarna verkligen leder till en moderation av kommande löneökningar. Givet hur arga LO är känns det som de kommer driva på för rejäla lönehöjningar bara för att jävlas.
Sänkta arbetsgivaravgifter gör det billigare för arbetsgivaren att anställa. Det gör inte jobbskatteavdrag. Eller?
Vidare: jag känner inte till någon parameter som skattats mer intensivt än effekten av utbildning på inkomster. Resultaten är såvitt jag vet förhållandevis robusta. Vill man visa att sambandet bara existerar i teorin har man alltså en spännande utmaning framför sig och om man lyckas torde publicering i en ledande tidskrift vara garanterad.
Martin: Ingen har väl sagt att utbildning _inte_ spelar roll. Frågan är vad som har störst effekt på marginalen i Sverige. Empirin tyder väl också på avtagande marginaleffekt av arbetsmarknadsutbildningar?
@Martin: Givetvis säger vi inte emot att utbildning fungerar. Men frågan var dels (1) kommer ytterligare arbetsprogram fungera så vidare bra (Fas-3 etc). Sedan finns det (2) en ålderseffekt med, många av de arbetslösa är invandrare som kommer hit med mycket litet humankapital i bakgrunden. Frågan är om en analfabet från Somaila vill ha 12+ år utbildning eller om hen hellre tar ett Walmart-jobb. Och för att vara petig så innebär ju inte att en skattning av gymnasie/högskoleutbildning vara samma sak som AMS-utbildning
Normala människor anser att välstånd innebär att man ersätter muskelarbete med maskiner och satsar på att maximera produktiviteten per arbetad timme - så vi både kan ha frihet att bestämma mer över vår egen tid och öka den materiell standard. Det Andreas pekar på är att ekonomer inte alls har några problem med att motivera det omvända (att ersätta maskiner med muskler) med rådande ekonomiska teorier, så länge det finns folk ekonomer anser är undersysselsatta. Detta eftersom man mäter produktion här och nu och inte alls är intresserad av en framtid där det är ekonomiskt lönsamt att slita maskindelar istället för människoryggar, och omfördela vinsterna av effektiviseringen så vi kan arbeta mindre
Nu är istället högerekonomernas vision om ett produktivare samhälle att vrida tiden tillbaka tills då folk stod och blandade cement för hand (om man få vara lite polemisk). Denna skrattretande visionslöshet innebär att man slänger i backen och trycker gasen i botten. Den reaktionära högern drömmer sig allt längre tillbaka i tiden med ekonomernas goda minne. Den moderna ekonomis kris blottas dess oförmåga att beskriva en relevant vision av välstånd.
@nymchen: Jo, för det är ju verkligen så att Timbro förespråkar införande av slavar som bygger pyramider. Eller så är öppen för det faktum att vissa människor (antingen tillfälligt eller permanent) inte är så vidare värst produktiva. Och jag ser inte det som en oerhört försämring av samhället ifall vi får mindre självscanning på ICA och flera som sitter i kassan.
Jag har ingen aning om vad Timbros inställning till slavarbete är (det var för övrigt förmodligen INTE slavar byggde pyramiderna, om det var det din konstiga referens till slavar skulle ha syftat på). Men jag tror att Timbros huvudintresse är näringslivets vinster, oavsett om de tillkommit mha maskiner eller människoryggar. Dessutom tror jag att inte att Timbro ser folk som "inte är så värst produktiva" som en outnyttjad potential för att minimera kostnaden för det Andreas kallar "andra produktionsfaktorer", snarare än att folk är fria att bestämma över sin tid.
ICA; missuppfattningen är att valet skulle ligga mellan att vi gör jobbet på ICA jmf med att någon gör det åt oss. Hade vi ställt högre krav på handeln både i form av service och löner så hade varuhanteringen enkelt kunnat skötas av robotar. Men det lär ju inte hända mer sänkta ingångslöner, mind you, då robotar faller under kategorin "andra produktionsfaktorer".
Det ar nog inte bara ekonomer som anser att arbetslosa ar undersysselsatta...
Arbetslöshet är en normal följd av att vi behöver göra en mindre arbetsinsats för att bibehålla och till och med öka vår materiella standard. Arbetslöshet är alltså bland annat ett symptom på att vi inte minskat arbetstiden i takt med produktivitetsökningarna (på ett annat sätt uttryck i att stora delar av befolkningen inte har råd att öka sin konsumtion av varor och fritid i takt med produktivitetsökningarna).
Högerns lösning; reversera produktivitetsökningarna, tex genom att uppmuntra folk till att blanda cement för hand. Finns det allvarligt talat inget bättre alternativ enligt ekonomerna? Är detta er framtidsvision?
Din lösning med att vi skall arbeta mindre för att kompensera för produktivitetsökningarna är bisarr. Livet för en lågutbildad och lågproduktiv person blir inte bättre för att en ingenjör går ner i arbetstid. ICA lär dessutom knappast installera robotar ifall det inte ökar deras vinst, problemet idag är att det som sagt lönar sig bättre att låta kunderna göra jobbet snarare än att anställa någon.
Vad du framförallt missar är hur otroligt viktigt learning-by-doing är och vikten av att människor får ett första, lågproduktivt jobb så att de kan komma vidare. Din lösning på arbetslösheten för ungdomar verkar ju vara att de skall chilla, eftersom produktiviteten har ökat. Ekonomer (som jag) anser inte att vi skall avmekansiera näringslivet, det vore bisarrt. Däremot tycker jag att man skall ta bort hämmande minimilöner och skatter som gör att vissa människor aldrig någonsin får komma in på arbetsmarknaden trots att de vill.
Jag tror ju att det finns bättre sätt att "utveckla sina färdigheter" än att tex blanda cement. Men det beror ju på vilka färdigheter man anser är värdefulla för det framtida samhälle man vill leva i.
Oj, det var kanske förmätet av mig att tro att en intresseorganisation värnar om sina uppdragsgivares intressen!
Uppfattningen om att vi skulle ha 8 timmars arbetsdag ansågs också bizarr förr i tiden (?).
Lågproduktiv är ett rent ekonomiskt mått och det kan vara ett irrelevant mått i termer av välfärd (min poäng här är alltså att Andreas visar att ekonomisk teori inte syftar till någon sorts allmänt välstånd, utan i exv fallet med sänkta ingångslöner resulterar i motsatsen). Tex anses det ekonomiskt lågproduktivt att ta hand om barn, gamla och sjuka, trots att det är fullständigt essentiellt för folks välfärd. Varför skulle generella produktivitetsvinster och teknologiframgångar inte också komma "lågproduktiva" människor som utför dessa essentiella, arbetsintensiva uppgifter till godo?
"lågproduktiva"...Jag forskar, producerar inte ett skvatt (förutom 2 välartade ungar, vilket enligt definition är lågproduktivt det också), men jag misstänker att det jag gör är bra mycket viktigare för din framtida välfärd än någon av dina polare vid Timbro. Så bespara mig "lågproduktiv" tack och försök sätta dig in i vad jag faktiskt menar!
Min poäng var att en av orsakerna till att ICA-anställda inte ersätts av robotar är att de anställda kostar alldeles för lite att anställa (samt att svenskar generellt är värdelösa som konsumenter när det gäller att kräva service). Dubbla lönerna inom handels så kanske det blir lönsamt att konkurrera med automatiska tjänster. Om man får tro ekonomisk teori, dvs.
Du missar helt och hållet min poäng med produktivitet dock. Du är forskare som någon vill anställa för en viss lön, det är din produktivitet. Jag har ingen aning ifall det du producerar är vettigt eller inte, men någon anser det i alla fall värt att anställa dig. Om du inte tror att forskning är värt ett skvatt så får det stå för dig. Vad det gäller värdet av vad som produceras vid Timbro beror det onekligen på vad man tror är ett gott samhälle, men ifall man är liberal anser man nog det vara väldigt viktigt för framtiden. Socialister ser säkerligen saken annorlunda.
Med produktivitet pratar jag om produktion på marknaden. Ifall man är lågutbildad, handikappad, dum eller liknande kommer man inte producera värden stora nog för ett företag att anställa en. Jag kan inget vidare om robotar, men det är möjligt att de skulle kunna ersätta en del av personalen i handeln ifall vi dubblerade minimilönerna. Det är också möjligt att det skulle leda till en jävla irritation när man försöker få en robot att förklara var chilisåsen står.
Men diskussionen handlade om hur man gör för att få arbetslösa i jobb. Du har inte sagt något om det, undantaget att minskad arbetstid skulle vara en lösning, vilket det inte är. ( http://super-economy.blogspot.com/2011/06/work-sharing-is-not-solution-to.html ) Fördelen med sänkta minimilöner som gör det möjligt för lågproduktiva att få jobb är att vi har goda skäl att tro att de kommer att lära sig saker på sitt jobb och därmed ha möjlighet att öka sin levnadsstandard. Som det är nu är de dömda till utanförskap. I teorin går det förstås att uppnå samma sak med utbildning, men som jag noterade innan verkar de senaste 20 åren av AMS-åtgärder ha varit måttligt effektiva.
Att anse att samhället är för fint för vissa typer av sysslor är förvisso helt koherent, men jag tycker du skall säga mera uttryckligt att du inte tycker vissa människor skall få jobb för att du ogillar att de jobbar med sådant som man inte borde göra. Istället för att komma med grundlösa anklagelser att jag skulle vara luddit, vilket bara är fånigt. Ingen har här föreslagit att vi skall förstöra existerande teknologi eller förbjuda vävmaskiner.
Bara för att ekonomisk teori säger att BNP ökar ju mer vandalisering och nedskräpning det förekommer är det inte det bästa sättet att öka samhällets välstånd. Klassisk och neo-klassisk ekonomisk teori är inte fulländade och inte heller ens i närheten fulländade teorier som alla ekonomer föredrar. Det finns för många variabler och dessutom subjektiva variabler som inte kan mätas i aggregerade tillstånd för att sedan kunna bygga en hållbar och effektiv politik på.
Du verkar ha någon föreställning om att bara man fixar till lönenivåer och vem som arbetar var så löser sig de "problem" som finns i samhället? - hittills har det inte varit så lyckat med varken marxistisk, socialistisk eller keyneiansk knep- och knåp ekonomi för att på planerad väg lösa samhällsproblem.
Nöjet att argumentera med nymnchen överlåter jag åt övriga.
Och vad gäller frågan om vad en "analfabet från Somalia" vill eller inte vill så gissar jag att samma tongångar kunde höras år 1842 även om det då var analfabeter från Knohult det handlade om. Jag föredrar nog att leva i ett samhälle där man utgår ifrån att en analfabet ifrån Somalia vill sluta vara analfabet och där man erbjuder dem möjligheter att realisera sin potential.
"Uppfattningen om att vi skulle ha 8 timmars arbetsdag ansågs också bizarr förr i tiden (?)."
Jag anser det fortfarande vara bisarrt. Sjalv jobbar jag tills jag ar fardig med det jag behover gora.
"Tex anses det ekonomiskt lågproduktivt att ta hand om barn, gamla och sjuka, trots att det är fullständigt essentiellt för folks välfärd."
Det ar inte ekonomer som anser detta, utan marknaden (dvs alla vi)
När det gäller analfabeter har jag inte emot att SFI lär ut svenska. Men, som motexempel, ifall Pelle Svensson inte går vidare till gymnasiet så är vi inte så förvånad att han inte får ett jobb, trots att han har 9 års utbildning och svenska som modersmål. Givet hur lång utbildning som krävs för att kvalificera sig över de svenska minimilönerna förfaller det vara lätt problematiskt när det gäller personer som kommer hit vid 20+ års ålder. Så, varför vill du inte ge de som vill en chans att jobba medan de som vill får utbilda sig vidare?
Utan att helt plötsligt blir X antal byggprojekt (som vart och ett kräver 20 pers) lönsamma och därmed genomförs.
Det är ju dessa i dagsläget uteblivna företag som orsakar arbetslösheten. Men som vanligt har man svårt att se alternativkostnaderna.
FAS3 där blir 'arbetarna' 'attraktiva' vid en negativ kostnad på 5-tusen i månaden o 'arbetslöshetsborthållaren' får behålla ev. produktion.
Sen byggjobbaren sänker lönen med hälften så att dubbelt så många hus o lägenheter kan byggas, hur länge skulle det kunna hålla på?
För just ingångslöner kan dock ungdomsarbetslösheten vara det mest relevanta måttet (men även där är det många faktorer som spelar roll)