Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Utmärkt manifest för gladare statsvetenskap | Main | Ett fattigdomsgap på 15 miljarder betyder inte att fattigdomen kan avskaffas för 15 miljarder. »
tisdag
jun072011

Timbro vs Arbetarrörelsens tankesmedja om effekten av lägre ingångslöner

Timbro och Arbetarrörelsens tankesmedja (ATS) träter om effekten av lägre ingångslöner. Här är Arbetarrörelsens Tankesmedjas utredningschef Anne-Marie Lindgrens Snabbanalys i frågan.

Argumentationen följer detta mönster:

Timbro: Sänkta ingångslöner skulle ge fler unga jobb. Det är elementär ekonomisk teori.

ATS: Efterfrågan på arbetskraft beror inte bara på priset, utan även på andra faktorer. Timbro behöver en fördjupningskurs.

I det här fallet verkar det inte vara ekonomikurser som behövs, utan ren logik: Det faktum att andra faktorer också spelar roll, utesluter inte att ingångslönerna spelar roll. ATS utvecklar sitt resonemang:

Behövs det, säg, tjugu [sic] personer för ett byggprojekt så anställer arbetsgivaren tjugu personer – och om nu lönerna skulle sänkas, så anställs inte en tjuguförsta person, för den behövs inte.
Det som inträffar är bara att arbetsgivarens vinst blir litet högre.

Helt klart är att detta under standardantagande inte är korrekt: Om arbetskraften blir lite billigare jämfört andra produktionsfaktorer, kommer det vinstmaximerande byggföretaget att vilja använda lite mer arbetskraft relativt andra produktionsfaktorer. Den som inte automatiskt ser kurvor framför sig, behöver bara göra tankeexperimentet att sänka lönen rejält, exempelvis till 10 kronor i timmen: Skulle det verkligen bara behövas 20 personer då, eller skulle företaget vilja producera mer arbetskraftsintensivt?

ATS påstående kan vara korrekt under några omständigheter: Om det på kort sikt är svårt att få tag i mer arbetskraft. Om företaget redan producerar väldigt arbetskraftsintensivt, exempelvis för att arbetskraft i utgångsläget är väldigt billig relativt andra produktionsfaktorer, kan effekten av billigare arbetskraft vara mycket liten. Dessa faktorer är dock knappast uppfyllda i Sverige.

Till sist: Man kan naturligtvis tycka att en sammanpressad lönestruktur är normativt önskvärt även om det skulle innebära lite högre ungdomsarbetslöshet. Den senare kan då bekämpas på andra sätt.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (30)

Vilka andra metoder finns det för att bekämpa ungdomsarbetslöshet? LO lanserar inga bortsett från att man skall höja humankapitalet. Vilket väl iof är korrekt i teorin, men som vi provat i 20 års tid nu utan någon större effekt (nystartsjobb, plusjobb, fas-3-jobb etc etc). Alla som säger att det är enkelt att höja humankapitalet så mycket att minimilönerna inte blir bindande får gärna förklara vilka utbildningar som behövs, hur man skall få folk att gå dem samt varför ingen regering gjort det tidigare.
De brukar hänvisa till utbildningssatsningar, och det är ju precis som du skriver: Korrekt i teorin, men kanske med begränsad effekt i Sverige som redan gått långt åt det hållet. Regeringens strategi, sänkta arbetsgivaravgifter för unga, är också intressant.
7 jun | Unregistered Commenterbergh
Rätta mig nu om jag har fel, men borde inte jobbskatteavdraget ha samma effekt som sänkta arbetsgivaravgifter? Det är ju inte vem som betalar in skatten som bestämmer vem som tar smällen och man brukar ju säga att det framförallt är arbetstagarna som betalar in löneskatter. Så varför skulle sänkta arbetsgivaravgifter ha en effekt som inte redan jobbskatteavdragen har haft?

Likaså är det intressant att se ifall det nu verkligen blir så att de stora skattesänkningarna verkligen leder till en moderation av kommande löneökningar. Givet hur arga LO är känns det som de kommer driva på för rejäla lönehöjningar bara för att jävlas.
@ Anders och Bergh

Sänkta arbetsgivaravgifter gör det billigare för arbetsgivaren att anställa. Det gör inte jobbskatteavdrag. Eller?
7 jun | Unregistered Commenteratw
eftersom lägstalönerna är "låsta" på kollektivavtalsnivån så är det svårt för jobbskatteavdraget att slå igenom som sänkt arbetskraftskostnad. den enskilde arbetaren kan inte sänka sin nominella lön före skatt under lägstalönenivån även om sänkningen tack vare jobbskatteavdraget skulle innebära oförändrad nettolön jämfört med lägstalönenivån före jobbskatteavdrag.
7 jun | Unregistered Commenterhojo
Hörni killar, nu får ni nog komma med lite empiriska belägg för era påståenden. Det finns en omfattande spridning i skattningar av effekter av arbetsmarknadsutbildning, så det verkar inte särskilt klokt att hävda att inget av de program som provats haft någon som helst effekt.

Vidare: jag känner inte till någon parameter som skattats mer intensivt än effekten av utbildning på inkomster. Resultaten är såvitt jag vet förhållandevis robusta. Vill man visa att sambandet bara existerar i teorin har man alltså en spännande utmaning framför sig och om man lyckas torde publicering i en ledande tidskrift vara garanterad.
7 jun | Unregistered CommenterMartin
Anders - helt rätt. Notera dock att jag syftade på regeringens sänkning av arbetsgivaravgifterna för ungdomar (26 år och yngre). Ett jobbskatteavdrag bara för yngre skulle ha samma effekt i jämvikt.

Martin: Ingen har väl sagt att utbildning _inte_ spelar roll. Frågan är vad som har störst effekt på marginalen i Sverige. Empirin tyder väl också på avtagande marginaleffekt av arbetsmarknadsutbildningar?
7 jun | Unregistered Commenterbergh
@bergh: Utmärkt, tack. Då kan jag fortsätta bråka med borgerliga vänner som tror sänkta arbetsgivaravgifter är lösningen :)

@Martin: Givetvis säger vi inte emot att utbildning fungerar. Men frågan var dels (1) kommer ytterligare arbetsprogram fungera så vidare bra (Fas-3 etc). Sedan finns det (2) en ålderseffekt med, många av de arbetslösa är invandrare som kommer hit med mycket litet humankapital i bakgrunden. Frågan är om en analfabet från Somaila vill ha 12+ år utbildning eller om hen hellre tar ett Walmart-jobb. Och för att vara petig så innebär ju inte att en skattning av gymnasie/högskoleutbildning vara samma sak som AMS-utbildning
Andreas har ju naturligtvis helt rätt. Nu pratar jag ju inte ekonomiska speciellt bra så jag håller mig till svenska; sänker man lönerna nog mycket kommer arbetsgivaren ha outbildade ungdomar till att blanda cement istället för att skicka den mekaniska cementblandaren på service. Kan man sedan få folk att bära plankorna för en spottstyver, varför då investera i ny lyftkransteknik. Och så kan vi hålla på ända tills vi är tillbaks vid byggandet av pyramiderna. (hur man nu får folk att jobba som en spottstyver, det har ju både högern och de gamla faraonerna en brutal arsenal med metoder för att åstadkomma). Det är alltså detta Andreas kallar "använda lite mer arbetskraft relativt andra produktionsfaktorer" på ekonomiska.
Normala människor anser att välstånd innebär att man ersätter muskelarbete med maskiner och satsar på att maximera produktiviteten per arbetad timme - så vi både kan ha frihet att bestämma mer över vår egen tid och öka den materiell standard. Det Andreas pekar på är att ekonomer inte alls har några problem med att motivera det omvända (att ersätta maskiner med muskler) med rådande ekonomiska teorier, så länge det finns folk ekonomer anser är undersysselsatta. Detta eftersom man mäter produktion här och nu och inte alls är intresserad av en framtid där det är ekonomiskt lönsamt att slita maskindelar istället för människoryggar, och omfördela vinsterna av effektiviseringen så vi kan arbeta mindre
Nu är istället högerekonomernas vision om ett produktivare samhälle att vrida tiden tillbaka tills då folk stod och blandade cement för hand (om man få vara lite polemisk). Denna skrattretande visionslöshet innebär att man slänger i backen och trycker gasen i botten. Den reaktionära högern drömmer sig allt längre tillbaka i tiden med ekonomernas goda minne. Den moderna ekonomis kris blottas dess oförmåga att beskriva en relevant vision av välstånd.
7 jun | Unregistered Commenternymnchen
Anders, du läste nog inte signaturen hojos kommentar: Sänkta arbetsgivaravgifter är annorlunda från lägre inkomstskatter när minimilöner riskerar att vara bindande -- vilket precis är den problematik som vi pratar om.
7 jun | Unregistered Commenterpontus
@Pontus: Ah, missade den. Men fattar vad du menar, i teorin är de ekvivalenta men givet att vi inte lär se sänkta minimilöner så har sänkta arbetsgivaravgifter en bättre effekt.

@nymchen: Jo, för det är ju verkligen så att Timbro förespråkar införande av slavar som bygger pyramider. Eller så är öppen för det faktum att vissa människor (antingen tillfälligt eller permanent) inte är så vidare värst produktiva. Och jag ser inte det som en oerhört försämring av samhället ifall vi får mindre självscanning på ICA och flera som sitter i kassan.
"inte är så värst produktiva" är en fråga om definitioner; vad innebär det? Och ännu mer intressant, menar du produktiva per tidsenhet?
Jag har ingen aning om vad Timbros inställning till slavarbete är (det var för övrigt förmodligen INTE slavar byggde pyramiderna, om det var det din konstiga referens till slavar skulle ha syftat på). Men jag tror att Timbros huvudintresse är näringslivets vinster, oavsett om de tillkommit mha maskiner eller människoryggar. Dessutom tror jag att inte att Timbro ser folk som "inte är så värst produktiva" som en outnyttjad potential för att minimera kostnaden för det Andreas kallar "andra produktionsfaktorer", snarare än att folk är fria att bestämma över sin tid.

ICA; missuppfattningen är att valet skulle ligga mellan att vi gör jobbet på ICA jmf med att någon gör det åt oss. Hade vi ställt högre krav på handeln både i form av service och löner så hade varuhanteringen enkelt kunnat skötas av robotar. Men det lär ju inte hända mer sänkta ingångslöner, mind you, då robotar faller under kategorin "andra produktionsfaktorer".
7 jun | Unregistered Commenternymnchen
"Det Andreas pekar på är att ekonomer inte alls har några problem med att motivera det omvända (att ersätta maskiner med muskler) med rådande ekonomiska teorier, så länge det finns folk ekonomer anser är undersysselsatta."

Det ar nog inte bara ekonomer som anser att arbetslosa ar undersysselsatta...
7 jun | Unregistered CommenterEmil
Emil: Men det är i huvudsak ekonomer som rekommenderar att ersätta det maskiner skulle kunna göra med människor (genom att sänka kostnaden för människor relativt maskiner). Att avmekanisera samhället (eller "använda lite mer arbetskraft relativt andra produktionsfaktorer" som det heter på ekonomiska) bara för att man anser att det finns en moralisk skyldighet att sysselsätta arbetslösa är alltid ett steg bakåt, oavsett hur undersysselsatta folk är. Det är ekonomernas moderna form av att kasta träskor i vävmaskinerna bara för att ge folk arbete. Det var kontraproduktivt då och det är kontraproduktivt idag. (framför allt är det korkat och fantasilöst)

Arbetslöshet är en normal följd av att vi behöver göra en mindre arbetsinsats för att bibehålla och till och med öka vår materiella standard. Arbetslöshet är alltså bland annat ett symptom på att vi inte minskat arbetstiden i takt med produktivitetsökningarna (på ett annat sätt uttryck i att stora delar av befolkningen inte har råd att öka sin konsumtion av varor och fritid i takt med produktivitetsökningarna).
Högerns lösning; reversera produktivitetsökningarna, tex genom att uppmuntra folk till att blanda cement för hand. Finns det allvarligt talat inget bättre alternativ enligt ekonomerna? Är detta er framtidsvision?
7 jun | Unregistered Commenternymnchen
@nymchen: Du anser inte att du generaliserar lite väl mycket av att dra alla ekonomer över en kant och dessutom dra ett likamedtecken till högerns lösningar? Det finns troligtvis en vidare gråskala mellan att lägre lägstalöner och mindre "andra produktionsformer" än du uppenbarligen hoppas på. D.v.s att OM de avtalade lägstalönerna skulle sänkas skulle en arbetsgivare både kunna anställa fler medarbetare och samtidigt satsa på fler "andra produktionsformer" och där med få både fler i anställning som kan utveckla sina färdigheter och få högre lön p.g.a. ökade färdigheter och produktivitet samt att de "andra produktionsfaktorerna" genererar ökad produktivitet och tillväxt för företaget och troligtvis gäller samma för andra företag i samhället.
7 jun | Unregistered CommenterErik
Jag tror däremot inte att Timbros huvudsyfte är näringslivets vinster och då känner jag ändå de flesta som jobbar där. Däremot ger de en vettig lösning till vad i princip alla utom du anser vara ett problem, nämligen hög arbetslöshet.

Din lösning med att vi skall arbeta mindre för att kompensera för produktivitetsökningarna är bisarr. Livet för en lågutbildad och lågproduktiv person blir inte bättre för att en ingenjör går ner i arbetstid. ICA lär dessutom knappast installera robotar ifall det inte ökar deras vinst, problemet idag är att det som sagt lönar sig bättre att låta kunderna göra jobbet snarare än att anställa någon.

Vad du framförallt missar är hur otroligt viktigt learning-by-doing är och vikten av att människor får ett första, lågproduktivt jobb så att de kan komma vidare. Din lösning på arbetslösheten för ungdomar verkar ju vara att de skall chilla, eftersom produktiviteten har ökat. Ekonomer (som jag) anser inte att vi skall avmekansiera näringslivet, det vore bisarrt. Däremot tycker jag att man skall ta bort hämmande minimilöner och skatter som gör att vissa människor aldrig någonsin får komma in på arbetsmarknaden trots att de vill.
Egentligen talar jag inte om ekonomer, utan ekonomisk teori. Den som Andreas så korrekt refererar till. Min poäng är bara att, precis som Andreas påpekar så ges arbetsgivare ett incitament att förskjuta fokus till att betala billigt folk för att utföra ett arbete istället för att betala för rationaliseringar.
Jag tror ju att det finns bättre sätt att "utveckla sina färdigheter" än att tex blanda cement. Men det beror ju på vilka färdigheter man anser är värdefulla för det framtida samhälle man vill leva i.
7 jun | Unregistered Commenternymnchen
Anders,
Oj, det var kanske förmätet av mig att tro att en intresseorganisation värnar om sina uppdragsgivares intressen!

Uppfattningen om att vi skulle ha 8 timmars arbetsdag ansågs också bizarr förr i tiden (?).
Lågproduktiv är ett rent ekonomiskt mått och det kan vara ett irrelevant mått i termer av välfärd (min poäng här är alltså att Andreas visar att ekonomisk teori inte syftar till någon sorts allmänt välstånd, utan i exv fallet med sänkta ingångslöner resulterar i motsatsen). Tex anses det ekonomiskt lågproduktivt att ta hand om barn, gamla och sjuka, trots att det är fullständigt essentiellt för folks välfärd. Varför skulle generella produktivitetsvinster och teknologiframgångar inte också komma "lågproduktiva" människor som utför dessa essentiella, arbetsintensiva uppgifter till godo?
"lågproduktiva"...Jag forskar, producerar inte ett skvatt (förutom 2 välartade ungar, vilket enligt definition är lågproduktivt det också), men jag misstänker att det jag gör är bra mycket viktigare för din framtida välfärd än någon av dina polare vid Timbro. Så bespara mig "lågproduktiv" tack och försök sätta dig in i vad jag faktiskt menar!

Min poäng var att en av orsakerna till att ICA-anställda inte ersätts av robotar är att de anställda kostar alldeles för lite att anställa (samt att svenskar generellt är värdelösa som konsumenter när det gäller att kräva service). Dubbla lönerna inom handels så kanske det blir lönsamt att konkurrera med automatiska tjänster. Om man får tro ekonomisk teori, dvs.
7 jun | Unregistered Commenternymnchen
Tja, det var förmätet att inte ha koll på vad de skriver i alla fall.

Du missar helt och hållet min poäng med produktivitet dock. Du är forskare som någon vill anställa för en viss lön, det är din produktivitet. Jag har ingen aning ifall det du producerar är vettigt eller inte, men någon anser det i alla fall värt att anställa dig. Om du inte tror att forskning är värt ett skvatt så får det stå för dig. Vad det gäller värdet av vad som produceras vid Timbro beror det onekligen på vad man tror är ett gott samhälle, men ifall man är liberal anser man nog det vara väldigt viktigt för framtiden. Socialister ser säkerligen saken annorlunda.

Med produktivitet pratar jag om produktion på marknaden. Ifall man är lågutbildad, handikappad, dum eller liknande kommer man inte producera värden stora nog för ett företag att anställa en. Jag kan inget vidare om robotar, men det är möjligt att de skulle kunna ersätta en del av personalen i handeln ifall vi dubblerade minimilönerna. Det är också möjligt att det skulle leda till en jävla irritation när man försöker få en robot att förklara var chilisåsen står.

Men diskussionen handlade om hur man gör för att få arbetslösa i jobb. Du har inte sagt något om det, undantaget att minskad arbetstid skulle vara en lösning, vilket det inte är. ( http://super-economy.blogspot.com/2011/06/work-sharing-is-not-solution-to.html ) Fördelen med sänkta minimilöner som gör det möjligt för lågproduktiva att få jobb är att vi har goda skäl att tro att de kommer att lära sig saker på sitt jobb och därmed ha möjlighet att öka sin levnadsstandard. Som det är nu är de dömda till utanförskap. I teorin går det förstås att uppnå samma sak med utbildning, men som jag noterade innan verkar de senaste 20 åren av AMS-åtgärder ha varit måttligt effektiva.

Att anse att samhället är för fint för vissa typer av sysslor är förvisso helt koherent, men jag tycker du skall säga mera uttryckligt att du inte tycker vissa människor skall få jobb för att du ogillar att de jobbar med sådant som man inte borde göra. Istället för att komma med grundlösa anklagelser att jag skulle vara luddit, vilket bara är fånigt. Ingen har här föreslagit att vi skall förstöra existerande teknologi eller förbjuda vävmaskiner.
@nymchen: Gulliga pathos-argument. De flesta arbeten är väl lågproduktiva beroende på vad man jämför med (om det nu skulle ge en rättvisande bild)? Bara för att de du kallar "lågproduktiva" inte tar del av de direkta avkastningarna av just de produktionskedjorna är väl ändå att blunda för de effekter som "robotproduktionen" resulterar i? De "lågproduktiva" och eventuellt ,för tillfället i förhållande till samhällets genomsnittslön, lågavlönade tar väl i allra högsta grad nytta av de lägre priser på de varor som produktionen av robotar genererar?

Bara för att ekonomisk teori säger att BNP ökar ju mer vandalisering och nedskräpning det förekommer är det inte det bästa sättet att öka samhällets välstånd. Klassisk och neo-klassisk ekonomisk teori är inte fulländade och inte heller ens i närheten fulländade teorier som alla ekonomer föredrar. Det finns för många variabler och dessutom subjektiva variabler som inte kan mätas i aggregerade tillstånd för att sedan kunna bygga en hållbar och effektiv politik på.

Du verkar ha någon föreställning om att bara man fixar till lönenivåer och vem som arbetar var så löser sig de "problem" som finns i samhället? - hittills har det inte varit så lyckat med varken marxistisk, socialistisk eller keyneiansk knep- och knåp ekonomi för att på planerad väg lösa samhällsproblem.
7 jun | Unregistered CommenterErik
Pontus, hojo - helt riktigt, minimilöner skapar här en skillnad mellan arbetsgivaravgifter och inkomstskatter.

Nöjet att argumentera med nymnchen överlåter jag åt övriga.
8 jun | Unregistered Commenterbergh
@Anders (typ 15 kommentarer tidigare): Först hävdar du att inga av de åtgärder som provats haft någon effekt. När jag då påpekar att a) den empiriska litteraturen tycks visa att vissa program är effektiva, andra inte och b) det generellt finns starkt stöd för att utbildning -- även sådan som vederbörande med Björklundska metoder "tvingas" genomgå -- har betydande effekter på vederbörandes arbetsmarknadsutfall; ja, då är det plötsligt dags att vara "petig" och påpeka att en skattning från ett sammanhang inte har extern validitet. Snacka om selektiv argumentation.

Och vad gäller frågan om vad en "analfabet från Somalia" vill eller inte vill så gissar jag att samma tongångar kunde höras år 1842 även om det då var analfabeter från Knohult det handlade om. Jag föredrar nog att leva i ett samhälle där man utgår ifrån att en analfabet ifrån Somalia vill sluta vara analfabet och där man erbjuder dem möjligheter att realisera sin potential.
8 jun | Unregistered CommenterMartin
Nymchen

"Uppfattningen om att vi skulle ha 8 timmars arbetsdag ansågs också bizarr förr i tiden (?)."

Jag anser det fortfarande vara bisarrt. Sjalv jobbar jag tills jag ar fardig med det jag behover gora.

"Tex anses det ekonomiskt lågproduktivt att ta hand om barn, gamla och sjuka, trots att det är fullständigt essentiellt för folks välfärd."

Det ar inte ekonomer som anser detta, utan marknaden (dvs alla vi)
8 jun | Unregistered CommenterEmil
@Martin: Min poäng var inte att utbildningar inte fungerar, givetvis har du rätt och givetvis finns det program som är bättre än andra. Däremot påpekar jag att vi har satsat väldigt mycket på AMS-utbildningar genom åren, både av borgerliga och socialdemokratiska regeringar, utan att vi verkat påverkat ungdomsarbetslösheten nämnvärt. Då kan man börja ifrågasätta ifall inte sänkta ingångslöner är ett mycket effektivare metod, givet att det finns utrymme för learning-by-doing som senare kommer göra att de får högre lön.

När det gäller analfabeter har jag inte emot att SFI lär ut svenska. Men, som motexempel, ifall Pelle Svensson inte går vidare till gymnasiet så är vi inte så förvånad att han inte får ett jobb, trots att han har 9 års utbildning och svenska som modersmål. Givet hur lång utbildning som krävs för att kvalificera sig över de svenska minimilönerna förfaller det vara lätt problematiskt när det gäller personer som kommer hit vid 20+ års ålder. Så, varför vill du inte ge de som vill en chans att jobba medan de som vill får utbilda sig vidare?
What is seen and what is not seen: vad som händer när byggarbetskraften blir billigare är förstås inte främst att en tjugoförsta person anställs.

Utan att helt plötsligt blir X antal byggprojekt (som vart och ett kräver 20 pers) lönsamma och därmed genomförs.

Det är ju dessa i dagsläget uteblivna företag som orsakar arbetslösheten. Men som vanligt har man svårt att se alternativkostnaderna.
8 jun | Unregistered CommenterOla Berg
Ola - Håller helt med. Man kan ju tänka sig att lönesänkningar leder till prissänkningar och därmed extra efterfrågan.
8 jun | Unregistered Commenterpontus
Naturligtvis så minskar antalet arbetslösa om arbetsgivarens kostnad minskar.
FAS3 där blir 'arbetarna' 'attraktiva' vid en negativ kostnad på 5-tusen i månaden o 'arbetslöshetsborthållaren' får behålla ev. produktion.

Sen byggjobbaren sänker lönen med hälften så att dubbelt så många hus o lägenheter kan byggas, hur länge skulle det kunna hålla på?
Jag är inte ekonom och undrar hur det kommer sig att länder med lägre ingångslöner - t.ex. USA - har lika hög eller högre arbetslöshet än Sverige. Underminerar inte detta Timbros argument såvida man inte kan finna ytterligare faktorer som spelar in?
13 jun | Unregistered CommenterJR
Svaret är nog att många faktorer samverkar och påverkar arbetslösheten. USA låg länge ganska lågt (och det berodde på massor av faktorer, inte bara låga lägsta-löner utan också på välfärdssystemen, och anligt vissa också på kriminalpolitiken (många som annars skulle vara arbetslösa sägs sitta i fängelse i USA). NJu ligger USA högt, ffa pga finanskrisen.

För just ingångslöner kan dock ungdomsarbetslösheten vara det mest relevanta måttet (men även där är det många faktorer som spelar roll)
13 jun | Unregistered Commenterbergh
JR - Sveriges arbetslöshet är visserligen lägre än USA:s just nu, men har varit betydligt högre sen ungefär 1992 fram till krisen 2008. Sen så är det ju just vissa grupper där man främst misstänker att minimilöner har effekt; exempelvis för ungdomar och invandrare. Och just i dessa grupper fungerar arbetsmarknaden extremt dåligt i Sverige.
13 jun | Unregistered Commenterpontus

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.