Höjt bostadsbidrag ger färre jobb, enligt regeringens beräkningar.

Eftersom regeringen är mån om marginaleffekter och tröskeleffekter – att det ska löna sig att helt eller delvis går från bidrag/socialförsäkringsersättning till eget arbete  – var det förvånande att se förslaget höjt bostadsbidrag i budgeten.

Bostadsbidraget är ett av få inslag i den svenska välfärdsstaten som är inkomstprövat, och skapar ökade marginaleffekter när bidraget trappas av mot ökade arbetsinkomster. Detta utreddes grundligt i SOU 2001:24 Ur fattigdomsfällan, ur vilken följande figur är hämtad:

Som synes ökar bostadsbidragets avtrappning marginaleffekten med 20 procent enheter i ett brett inkomstintervall (för en ensamstående med ett barn och en given hyra). De totala är marginaleffekterna är annorlunda nu, i synnerhet pga jobbskatteavdraget, men bostadsbidragets avtrappning är kvar. På sid 62 i budgeten hittar vi en formulering som helt korrekt påpekar att bostadsbidraget är problematiskt:

Detta problem [höga marginaleffekter] är särskilt stort för många som lever i ekonomisk utsatthet, eftersom marginaleffekterna av försörjningsstöd, etableringsersättning och bostadsbidrag är mycket höga (se diagram 1.10)

Längre fram finns ett resonemang om att bostadsbidraget åtminstone är bättre än socialbidraget i detta avseende. Regeringens beräkningar säger ändå att det höjda bostadsbidraget har en kostnad som kommer av att drivkrafterna till arbete försämras:

Tabell 1.14 är intressant på många sätt. Det är lätt att göra sig lustig över hur regeringen kommit fram till att sänkt tjänstemoms ger 6 000 fler årsarbetskrafter och 4 000 fler sysselsatta, men detta är också ett sätt att ta size-matters-debatten på allvar: Vi vill inte bara veta tecknet på en viss effekt, vi vill veta om effekten är stor eller liten.

Det lustiga med bostadsbidragshöjningen är att regeringen vet att tecknet är fel, dvs att åtgärden minskar sysselsättningen. Ändå genomförs den. Kanske är detta första gången regeringens politik strukturellt sett verkar riktning mot minskad sysselsättning?

Comments

[Andreas Bergström]

Men det är väl också storleken på den uppskattade effekten som är förklaringen till varför regeringen gör detta. (Håller på med andra frågor nu, så jag kan inte uttala mig om hur resonemangen gick.) Ditt förslag om att ändra flerbarnstillägget blir ju dyrt om det ska ge motsvarande inkomstförstärkning som en höjning av bostadsbidraget, de flesta familjer med många barn har ju inget bostadsbidrag. Och fattiga, ensamstående föräldrar med ett barn skulle inte få någon hjälp alls.

Under en period var Moderaterna mycket angelägna om att ersätta bostadsbidraget med något annat, med lägre marginaleffekt. Det visade sig vara hopplöst att hitta ett alternativ som var någorlunda träffsäkert, och om det skulle bli mycket bredare skulle det förstås också bli mycket dyrare. Någonstans på vägen började folk resonera kring att de personer som får bostadsbidrag sannolikt inte skulle jobba så mycket mer om de fick lägre marginaleffekter - de har svårt att öka sin arbetstid eftersom de har ensamt ansvar för barnen. (Man kan förstås öka sin inkomst på andra sätt också, men för lågutbildade personer som jobbar deltid är det ju det rimligaste.)

Om effekten verkligen är så här liten (det är förstås mer eller mindre en gissning) så är det rätt rimligt att höja bostadsbidraget, det är ju mycket träffsäkert.

[Oskar]

Jag har alltid sett ett anpassat bostadsbidraget som den enda politiskt gångbara lösningen för övergången från reglerad till fri bostadmarknad (fram till ditt spännande förslag i ek debatt då förståss ;). Men vad innebär isåfall dagens resonemang?

[bergh]

Andreas, jag håller med om att effekten är liten, och att generella lösningar såklart blir betydligt dyrare. Men på lång sikt talar mycket för att bostadsbidraget hamnar hos hyresvärdar och fastighetsägare, snarare än hos de grupper man vill hjälpa. Så kanske vore det klokast att låta bli, även om effekten är liten...