Svenska trender 1986-2011: Har det blivit bättre?

Ett litet urval av trender ur Svenska trender 1986-2011 från SOM-institutet:

• Svenskar blir allt mer nöjda med hur demokratin fungerar. Mest positiv är trenden för EU för. Minst positiv lutning har trenden för svenska kommuner.
• 6 procent i gruppen 16-64 klassar sig själva som arbetslösa. Trenden nedåtlutande sedan toppnoteringen 1995.
• Förtroendet för kungahuset uppvisar tydlig minskande trend
• Spelande på Lotto och hästar minskar, religiösa möten lika så. Restaurangbesök, utlandsresor och alkoholdrickande ökar.
• Den allmänna tilliten är anmärkningsvärt konstant under tidsperioden (1996-2011)
• Andelen som anser sig vara mycket nöjd med livet ökar från 30 till 37 procent, och andelen ganska nöjda minskar från 64 till 56 procent. (1996-2011)
• Bland forskningsfälten har svenskar lägst förtroende för den forskning som bedrivs inom humaniora. (Det är mycket oklart hur detta ska tolkas. Går folk omkring och suckar över den bristande metodutvecklingen inom litteraturvetenskapen? Kanske. Eller så vet många inte riktigt vad humaniora är.)
• Oron för terrorism och ökat antal flyktingar minskar tydligt.
• Människors politiska intresse tycks svagt ökande medan partimedlemskapen minskar
• Socialdemokraternas långsiktiga trend ser verkligen inte bra ut (för socialdemokraterna). Delvis beror det nog på att mätningarna startade 1986 då Palmemordet gav s en kraftig opinionsuppgång. Men bara delvis. Detsamma gäller trenden för morgontidningarna.
• Förtroendet för svenska politiker är ökande
• Allt färre vill förbjuda forskning på befruktade ägg, färre vill ha dödsstraff för mord och fler vill tillåta aktiv dödshjälp och stärka djurens rättigheter. Intressant nog är stödet för att tillåta spritförsäljning i livsmedelsbutiker fallande.
• Sedan 2002 är det fler som vill använda än avveckla kärnkraften
• Stödet för att införa 6 timmars arbetsdag minskar bland både kvinnor och män, men mer för männen.
• Allt färre tycker det är en bra idé att ta emot färre flyktingar
• P4 och P3 tappar lyssnare. P1 håller ställningarna och tycks t o m öka något sedan 2000 ungefär.
• Tekniktillgången i svenska hushåll har ökat enormt, och Video, Text-TV och PC är numera på nedgång.
• Förtroendet för kvällspressen faller (men inte snabbt nog enligt min ringa åsikt…)
• Bokläsandet ökar.

Sammanfattningsvis är det inte mycket i rapporten som tyder på att det blivit sämre i Sverige, och det torde gälla från från de flesta normativa utgångspunkter.

Comments

[Andreas]

Mycket intressant!

Men att "oron för terrorism och ökat antal flyktingar minskar tydligt" och att "allt färre tycker det är en bra idé att ta emot färre flyktingar" var minst sagt oväntat. Men kanske är det bara jag som är lite för ung (född just 1986) för att förstå såna här historska perspektiv :)

"Förtroendet för kvällspressen faller (men inte snabbt nog enligt min ringa åsikt…)"
haha :)

[Vidi]

Frågan är felställd. a) Den bör lyda: Skall Södertälje, Malmö, Botkyrka, Göteborg
och Landskrona ta emot fler flyktingar än idag?
b) Flyktingmottagande är ett konventionsåtagande. Anhöriginvandring
är det inte. Svaret tyder på att allt fler svenskar uppfattar denna distinktion.

[Per]

Kritisk granskning av SOM-institutets
rapport om ”flyktingmotståndet”

Lars Berglund

"För att klarlägga hur SOM-institutet resonerat måste man granska dess metodik. Det visar sig då att forskarna aldrig definierat vad en flykting är, vilket lämnat fältet öppet för intervjuoffren att själva tolka vad som menas. Marie Demker har inte ens reflekterat över att det kan finnas en stor skillnad mellan flyktingar och övriga invandrare och att det därför även kan finnas en stor skillnad i opinionens attityder till dessa kategorier över tiden. Av den anledningen är både undersökningsmetodiken och slutsatserna man drar av resultaten inte tillförlitliga."

Lars Berglund säger avslutningsvis under rubriken:

Förslag till upplägg för nästa års opinionsundersökning.

Mitt förslag till SOM-institutet är: Låt respondenterna nästa gång först få klart för sig skillnaden mellan flyktingar och övriga invandrare. Ställ därefter raka och ärliga frågor om deras inställning till flykting- och invandringspolitikens olika aspekter. Först då kan man få någorlunda säkra svar på vad folkopinionen verkligen tycker i dessa viktiga frågor. Och ställ gärna följdfrågor så blir resultaten ännu mer tillförlitliga.

Den undersökningsmetodik som nu tillämpats i tio år, och de återkommande slutsatser som sedan dragits, hör definitivt inte hemma i vetenskapliga sammanhang.

http://www.dsm.nu/mediacensuren_12.html

SOM-institutet säger:

"Varje år svarar mellan 9 000 och 14 000 svenskar på SOM-institutets frågor som rör allt från politik och massmedier till ämnen som livsstil, hälsa och fritidsvanor. SOM-institutet har genomfört enkätundersökningar sedan 1986, för att kunna belysa hur det svenska samhället förändras.
Projekten är ofta initierade av och genomförs tillsammans med akademiska forskningsprojekt såväl som enskilda medier, näringslivsaktörer, myndigheter och samhällsinstitutioner."

Det kan vara bra att veta vad folk tycker innan man fattar känsliga beslut.

[David]

Eventuella problem med att skilja konventionsflyktingar från anhöriginvandrare kan knappast förklara tendensen att färre ser ett problem med flyktingmottagandet. Snarare lär ju anhöriginvandringen ses som starkt knuten till flyktingmottagandet och det blir då ganska osannolikt att en person som ser anhöriginvandring som ett hot skulle svara "nej" på frågan om det är en bra idé att ta emot färre flyktingar.

Fast om man tycker att det är ett stort problem med definitionen av "flykting", hur skulle man då ställa frågan? Ska man fråga om "invandrare" och därmed inkludera utländska studenter, dataingenjörsinvandring från Indien, adoptivbarn och partners till svenskar? Dvs. hur ska man då fråga för att få fram inställningen till den förmodat problematiska delen av invandringen.