Är 72 procent sysselsättningsgrad bland utlandsfödda omöjligt?
5 nov 2012, kl 21:21 | Migration Jan Ekbergs ESO-rapport Invandringen och de offentliga finanserna är intressant läsning. Den visar att effekten av invandringen i Sverige på de svenska offentliga finanserna ungefär 1990 övergick från att vara positiv till att vara negativ. Orsaken är det försämrade sysselsättningsläget för utlandsfödda.
Ekberg gör ett antal ungefärliga beräkningar som alla lander runt 50 Gkr (år 2006) i utgifter som inte vägs upp av skatteinbetalningar.
På sin knastertorra kanslisvenska påpekar Ekberg emellertid något minst lika intressant:
En fråga som kan ställas är vid vilken sysselsättningsgrad det föreligger en balanspunkt där invandrarbefolkningens andel av den offentliga sektorns intäkter i form av skatter och socialförsäkrings- avgifter är lika stor som dess andel av den offentliga sektorns utgifter.
Med andra ord: Hur hög sysselsättning behövs för att Ekbergs kalkyl ska visa på offentliga överskott av invandringen? Efter lite bollande med elasticiteten svarar han:
Enligt RAMS 2006 var sysselsättningsgraden i ålder 20 till 64 år 57 procent för utrikes födda. Den skulle behöva höjas till 72 procent. Den nivån ligger klart under vad som gäller för infödda med båda föräldrar födda i Sverige. För de sistnämnda var sysselsättningsgraden 80 procent.
Således: På grund av att utlandsfödda har annan åldersstruktur, kan de ha lägre sysselsättningsgrad än infödda och ändå bidra positivt till den offentliga ekonomin. Det är dock en bra bit kvar upp till break-even.
I en annan ESO-rapport (2011:5) hittade jag nedanstående bild av utvecklingen:
Under perioden 1997-2007 var utvecklingen god, och utrikesfödda män nådde över 70 procent. Notera även hur utlandsföddas sysselsättning tog stryk under 1990-talskrisen, samt hur betydelsefull skillnaden mellan män och kvinnor tycks vara.
Diagrammet ger många ledtrådar till vari problemen består, och det frammanar knappast bilden av att det skulle vara omöjligt att (åter) nå 72 procents sysselsättning bland utrikesfödda.
Reader Comments (10)
Nja. Så här står det:
"I takt med att invandrarnas sysselsättningsläge försämrades relativt det för infödda så minskade det årliga inkomsttillskottet och ett balansläge förelåg vid mitten/slutet av 1980-talet för att under 1990-talet övergå i årliga negativa inkomsttillskott."
Förklaringen är givetvis att Sverige gick från europeisk arbetskraftsinvandring till allt större asylsökar- och anhöriginvandring från tredje världen. Ska man på allvar kunna höja invandrarnas sysselsättningsgrad till forna nivåer behöver invandringspolitiken läggas om efter danskt mönster, där man minimerar asylsökar- och anhöriginvandring och får mer av arbetskraftsinvandring. Självklarheter egentligen, men ännu så länge nästan otänkbart i Sverige och något som bara ett riksdagsparti förespråkar.
Många flyktingar kan ju vara förtidspensionerade pga. krigsskador, sinnessjuka, armar o ben borta, viktiga kroppsfunktioner saknas.
Dessa hamnar ju inte 'i arbetskraften' men finns i 'åldersstrukturen'.
Sysselsättningen räknas mot alla, arbetslösheten mot 'i arbetskraften' o arbetslösa + sysselsatta = 100%
Skulle alla arbetslösa lyckas ta ut ålderspension i förtid, försvinner arbetslösheten, dom flyttas ju till 'ej i arbetskraften', men sysselsättningen ökar inte.
utnyttjar offentlig service och off. infrastruktur. Tullberg
anser att gruppen ligger över genomsnitt.
Sen skall man inte blanda ihop de invandrare som kom
1960-90 och fick jobb här, med invandringen därefter.
Den senare har ju en helt annan struktur.
Ekberg tog upp saken på DN Debatt:
"Det finns inga starka offentligt finansiella argument för invandring. Argument finns för invandring av specialister och det finns skyddsargument för flyktinginvandring. Men effekterna av invandring som ett medel för att underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning är små. En orsak är att invandringen ökar befolkningen, vilket ställer större krav på den offentliga sektorn, skriver nationalekonomen Jan Ekberg."
http://www.dn.se/debatt/arbetskraftsinvandring-hjalper-inte-offentlig-sektor
Tyvärr verkar dock inte hans forskning ha satt några djupare avtryck i medie- och politikeretablissemanget som fortsatt talar om vikten av en massiv invandring för att just "underlätta för välfärdssystemet att försörja en åldrande befolkning". Gudmundson på Svd är väl i princip den ende som verkar ha tagit lite intryck och problematiserat invandringen, och så har han också smutskastats och stämplats som allt möjligt otrevligt...
1960-90 och fick jobb här, med invandringen därefter."
Arbetskraftsinvandringen upphörde nästan efter 1970. Sedan tog asylsökar- och anhöriginvandringen riktig fart vid mitten av 80-talet. De stora problem vi har i dag grundlades redan under 80-talet med stora invandrargrupper som började stå utanför arbetsmarknaden. Därför är det lite sorgligt att läsa Ekbergs första rapport (från 1995), där man får ta del av den dystra utvecklingen under 80- och början av 90-talet, men hur Ekberg hoppas att det framöver ska ljusna och att vi ska slippa att som tidigare se hela invandrargenerationer gå förlorade för arbetsmarknaden med allt vad det innebär.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/Sysselsattning/Sysselsattningsutveckling/
Lika många i arbete 1990 som 2008 samtidigt som antalet 16-64 åringar ökat med över 500 000 st. Konsekvensen är, om sysselsättningen ökar bland utlandsfödda, minskar den bland infödda.
?
Tänk om alla män var kollektivt ansvariga för vad andra män gjorde? Då skulle jag och alla andra män sitta i fängelse nu. Alla kvinnor skulle också sitta i fängelse.
Det här med att man kan vara kollektivt skyldig till någonting får gärna ses som en pik mot den/de som vid något tillfälle har yttrat någon sådant. Fullständig idioti oavsett vilken grupp man pratar om.
Detta var väl ännu en kommentar som inte bidrog med så mycket men ibland har man svårt att hålla tyst :)