Vilka är problemen med friare andrahandsuthyrning?
S och mp vill inte medverka till friare andrahandsuthyrning. Argumenten, som de återges av DN:
S och MP har motsatt sig förslaget främst för att det öppnar för friare hyressättning och varnar för att det leder till kraftigt höjda hyror för dem som redan i dag hyr i andra hand.
Blir det hyreshöjningar för dem som redan idag hyr i andra hand? Inte under tiden som deras kontrakt gäller. Men om det finns en stor efterfrågan på att få hyra till marknadsmässiga hyror, och dessa ligger betydligt över de hyror som idag betalas, blir det sannolikt rejäla hyreshöjningar framöver. Men i så fall är de som idag hyr till långt under marknadspris en privilegierad grupp, och de potentiella vinsterna för de som skulle kunna hyra - och hyra ut - under friare regler är i så fall stora.
Annorlunda uttryckt: Om reformen inte gör någon större nytta, ligger rådande andrahandshyror nära en marknadsmässig nivå, och det skulle inte bli några större höjningar. Om argumentet att det leder till kraftiga hyreshöjningar är korrekt, skulle reformen göra stor nytta och gruppen som idag hyr i andra hand har varit gynnad under lång tid.
Andrahandsuthyrning är en smart, decentraliserad lösning som gör det möjligt för oss att använda resurser effektivare och som sannolikt skulle bidra till ett rörligare samhälle. Miljöpartiets motstånd är svårbegripligt.
Reader Comments (15)
En omedelbar effekt borde vara att omsättningen av bostadsrätter minskar eftersom du kan äga utan att bo i den (och därmed inte behöver sälja). Det innebär också en tydligare inriktning mot bostadsrätten som ett investeringsobjekt. Jag hade t ex själv valt att behålla min bostadsrätt i studentstaden och hyra ut den istället för att sälja den. Det hade gynnat mig, men ingen annan. Man kan också förvänta sig att bostadsrätter blir ett investerings och spekulationsobjekt (om det går att äga många, hyra ut - man kan tänka sig företag som administrar uthyrningen och praktiska saker kring den). Om man själv sätter hyran borde det vara en ganska trygg investering på insatt kapital.
En omdelebar effekt också att brf som ägarform blir mer gynnsam i förhållande till andra ägandeformer - något som gynnar de som äger bostadsrätter - dvs. ett tillskott till de som redan har en del kapital.
jo, det hade även gynnat den som fått hyra. Det blir sannolikt färre bostadsrätter till salu och fler som hyrs ut. De som gynnas är således de som äger en bostadsrätt men också de som vill hyra men inte har råd att köpa.
En annan aspekt är att min trea, som står tom medan jag jobbar ett år i Hongkong, skulle kunna delas av två-tre personer som just kommit ut på arbetsmarknaden. Genom att hyra ut min bostadsrätt skulle alltså 3-4 (jag+hyresgästerna) personer bli glada jämfört med om bostadsrätten var tom.
Ytterst diskuterar vi en ytterst snedvriden "marknad". Hyresreglering, ränteavdrag+högt skattetryck, koko kreditgivning, NIMBY i kubik (åtminstone i Stockholmsregionen) och ofta näranog skråväsendebaserad byggsektor. Här skulle flera systemskiften behövas. Klart att liberalare regler för andrahandsuthyrning skulle gynna vissa grupper, men systemet kan knappast bli sämre.
- hyror och standard
- framtida forsaljningspriser och standard
Agare som hyr ut bryr sig om bada dessa
Bostadsrättsägare/husägare är (i allmänhet) även de en priviligierad grupp. Skall vi börja snacka om att rensa bort privilegier så bör även ränteavdraget tas bort.
Om vi gör som du säger blir bostadsrättsägare en ännu mer priviligierad grupp som kan hyra ut med vinst.
Så länge ägaren tar sitt ansvar gentemot förening (genom att informera andrahandsgästen om städdagen och allt vad det kan innebära i praktiken...) är det knappast orimligt att huvudregel är att den som vill hyra ut sin bostadsrätt får göra så.
Du må tycka att det "knappast är orimligt" men jag kan berätta att många bostadsrättsföreningar tycket att det är just det: orimligt. Jag vet av personlig erfarenhet att många bostadsrättsföreningar säger att om uthyrning sker helt fritt, utan styrelsens insyn, så tappar man snart kontrollen över vilka som faktiskt bor i föreningen och att de som bor där i andra hand inte känner alls lika stort ansvar för föreningen, alla gemensamma resurser, skötsel och underhåll mm.
Redan 2003 gjordes det betydligt svårare för föreningar att säga nej: Bostadsrättsföreningen ska ge tillstånd om inte man har befogad anledning att säga nej.
http://www.hsb.se/mitt/lagdan/foreningen/1-7253?select=1.7253
Jag vet att föreningar idag ofta tycker det är jobbigt, men idag har de (mig veterligen) inte rätt att ta ut en avgift för merarbetet.
Se mitt förslag i ED:
http://www2.ne.su.se/ed/pdf/39-5-led.pdf
nvh
andreas
Mvh
Andreas #2