Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Om spamfiltret, och om serotonin. | Main | Om krisen på Island – och återhämtningen »
torsdag
apr262012

Riksrevisionen har gjort DEA-analys på arbetsförmedlingen

Rapport här. Jag tycker personligen att DEA-metoden (wiki-länk) stundom används till sådant den inte är lämpad för. Metoden går ut på att identifiera mätbara inputs och outputs, skapa en hypotetisk effektivitetsfront genom kombinationer av de mest effektiva enheterna och sedan låta avståndet till fronten för de enheter som inte ligger på fronten vara ett mått på ineffektivitet.

I figuren nedan är Y1 och Y2 outputs, enheterna B och C effektiva och enhet A ineffektiv för att en linjär kombination av C och B skulle kunna producera mer än A av båda outputs med en samma mängd inputs.

image

I riksrevisionens rapport kallas det dock “förbättringspotential” snarare än ineffektivitet. Fint!

DEA är lämplig när det finns tydliga och mätbara outputs som produceras med tydliga och mätbara inputs. Om cement tillverkas med hjälp av el, cementmjöl och vatten, skulle DEA-analys vara en bra metod att hitta vilka som gör det effektivt och vilka som vimsar till det på olika sätt.

Att göra DEA-analys på hela den offentliga sektorn i 23 länder (som sker här) är mer vågat (milt uttryckt).

DEA-analys på arbetsförmedlingar faller väl någonstans mellan cementfallet och hela den offentliga sektorn, och riksrevisionen drar lagom stora växlar på sina resultat. Som inputs används sådant som lokalyta och helårsanställda, output är avaktualisering till arbete eller utbildning.

Huvudresultatet:

För [2004-2010] var det genomsnittliga effektivitetstalet 1,082. Detta innebär att förbättringspotentialen i genomsnitt var 8,2 procent. Förbättringspotentialen är således lägre än vad tidigare svensk forskning
visat. Den … har dock bara i ett fall tagit hänsyn till skillnader i sökandesammansättningen vid förmedlingskontoren. Resultaten … ligger i linje med, eller uppvisar något lägre förbättringspotential, än den internationella forskningslitteratur som studerat effektiviteten för arbetsförmedlingskontor

Sverige är alltså inte värre än andra länder enligt studien.

Värt att notera är dock att DEA-måttet inte är ett absolut mått på effektivitet, förbättringspotentialen mäts relativt de mest effektiva enheterna.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Intressant! Denna metod fick vi lära oss i en företagsekonomisk kurs på SU. Jag undrade då för mig själv vad en nationalekonom skulle tycka om denna metod :)
26 apr | Unregistered CommenterAndreas
Då vet du lite mer nu :-)

Den används ganska ofta av nationalekonomer. Som så många andra metoder är den ok förutsatt att man vet vad den gör och inte gör och använder den vid väl valda frågor!
26 apr | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.