Vilka faktorer förklarar den ökade inkomstspridningen i Sverige?

Förmiddagens konferens med Finanspolitiska rådet rörande fördelningspolitik var intressant. Det slog mig att vi är ganska nära att veta ungefär vilka faktorer som förklarar den ökade årsinkomstspridningen i Sverige och hur viktiga de är.

Daniel Waldenström konstaterade att trots 23 fördelningspolitiska bilagor till budget eller vår budget, som nästan samtliga redovisat utvecklingen av Gini för disponibla årsinkomster, har ingen delat upp ökningen i olika förklaringsfaktorer på ett begripligt sätt.

Hur mycket av den ökade Gini-koefficieneten beror på…

• ökad andel utlandsfödda?
• fler studenter?
• fler ensamhushåll och ändrade äktenskapsmönster?
• liberaliseringar som avregleringar, sänkta marginalskatter och frihandel?

Svaren på dessa frågor tycks inte vara så långt borta. På seminariet svarade Anders Björklund direkt att kanske 15-20 procent av ökningen sedan 1980 kan förklaras av att inkomstspridningen bland utlandsfödda är större (OBS: preliminära resultat i pågående forskning).

I Daniels rapport visar han enkla beräkningar över hur studenter spelar in (OBS: Måttet är relativ fattigdom):

Hur mycket som beror på ändrad hushållssammansättning är möjligen den fråga vi vet minst om, trots att det borde vara ganska lätt utrett. I USA tycks ändrade äktenskapsmönster och färre hemmafruar ha lett till ökad spridning (se denna artikel) men jag känner inte till någon systematisk analys av liknande faktorer för svensk del.

Slutligen finns en forskningslitteratur, där bl a jag själv och Therese Nilsson funnit att avregleringar och liberaliseringar förklarar ungefär en fjärdedel av ökad Gini sedan 1980 i Sverige.

Återstår så toppinkomster och kapitalvinster som ju spelar en betydande roll (se tidigare inlägg).

Att fundera på:

Om man tycker ökad invandring är bra (ökad spridning inom Sverige är ju då en effekt av minskade klyftor globalt), fler studenter är bra, färre hemmafruar och fler ensamhushåll är bra, och tycker att Sverige 1980 hade lite väl många regleringar och monopol, måste man då gilla de ökade klyftorna som detta resulterat i?

Comments

[Eva Berglund]

Ska man se figuren ovan som en illustration av de urholkade studielånen ?

[Martin]

Som etnisk svensk mitt i livet samt invandrare har jag lite svårt för uppdelningen mellan inrikes och utrikes födda. Födelseorten kan ju knappast ha något förklaringsvärde i sig, men den blir ett sätt att få det att framstå som att inkomstklyftorna inte uppstår i Sverige utan importeras från andra delar av världen.

[bergh]

Martin, delvis är det ju precis så: Med arbetskraftsinvandring och flyktingmottagande är det troligt att det är svansarna i inkomstfördelningen som söker sig till Sverige.

Sålänge utfallsvariabeln än Gini i Sverige tror jag inte någon skulle kunna få för sig att det inte rör sig om klyftor i Sverige.

[Johan]

Svaret på frågan du ställer är: Nej, givetvis inte.

[bergh]

rätt svar ;-)

[Martin]

Hm... "det är svansarna i inkomstfördelningen som söker sig till Sverige". Återigen, inkomstfördelningen uppstår i Sverige och det är möjligen svansarna i fördelningen av någon annan variabel som söker sig till Sverige. Men vet vi överhuvud taget något om de nyanländas potential? Jag tycker det finns risker med denna diskussion, som t ex när vår landsfader i Ekots Lördagsintervju föreslår enklare jobb för oss invandrare just med motiveringen att vi tillhör en lägre svans i något slags fördelning.

Har man lyckas ta sig till en annan världsdel är chanserna goda att man också har kapacitet att ta sig till en annan svans i fördelningen. Men en person som aldrig lämnat Täby kanske har svårt att se denna potential?

[bergh]

Du verkar förutsätta att utlandsfödda ökar den svenska inkomstspridningen för att de får låga inkomster i Sverige. Men en annan effekt är att de ökar inkomstspridningen för att de tjänar bra i Sverige.

Personligen har jag inte svårt för dessa uppdelningar, jag är tvärtom nyfiken på hur mycket de olika effekterna förklarar. Rent normativt tycker jag - i den mån jag varit otydlig - att Sverige bör ta emot många och att det är bättre om det går bra för alla som kommer (även om det går så bra att Gini-koefficienten ökar).

[Nymnchen]

"Om man tycker ökad invandring är bra (ökad spridning inom Sverige är ju då en effekt av minskade klyftor globalt), fler studenter är bra, färre hemmafruar och fler ensamhushåll är bra, och tycker att Sverige 1980 hade lite väl många regleringar och monopol, måste man då gilla de ökade klyftorna som detta resulterat i?"

Vad är det för resonemang? Som att säga att om man gillar mat borde man alltså gilla avföring? Om man gillar att dricka alkohol borde man gilla bakfylla? Om man gillar att jobba i trädgården borde man gilla fästingar? Inkomstklyftor är ju helt enkelt en problematisk konsekvens av oreglerad kapitalism och måste hanteras som alla andra problem som följer på kapitalism (miljöförstöring, överkonsumtion, tendenser till monopol och plutokrati).
Sen kan jag tycka att det är upp till de som vill ha kapitalism att se till att åtgärda problemen så att det fungerar långsiktigt. Vi andra borde kanske sätta oss med armarna i kors och vänta på att kapitalistiska samhällen imploderar i sociala motsättningar och resursbrist?

[David Holmberg]

Liknande effekt lär finnas för skolresultat, då kommuner med hög andel invandring av barn i mellan- eller högstadieålder från länder med bristande eller obefintligt skolsystem och därför mycket låga skolresultat, påverkar andelen som får godkända betyg. Det ses då som ett tecken på en försämring, trots att det faktiskt är en stor förbättring för individerna som ju får en skolgång nu. Kanske går det heller inte att genom ökade resurser få deras resultat godkända till nian, det krävs mer tid.

Tillbaka till ämnet: Hur ska man då få rättvisande statistik? Det skulle kunna bli lite väl lätt att bara avvisa resultat från GINI eller skolan (eller arbetslöshetsstatistik, för den delen) med att förklaringsposter finns. Det vore kanske rent av den sämsta utvecklingen, att ingen längre bryr sig om siffrorna. Något säger de ju.

Finns det då alternativ? Finns det så tydliga förklaringsposter att två olika resultat kan redovisas, ungefär som arbetslöshetssiffror som presenteras med och utan säsongsjustering?

[Emil]

Nymchen:

"Inkomstklyftor är ju helt enkelt en problematisk konsekvens av oreglerad kapitalism och måste hanteras som alla andra problem som följer på kapitalism (miljöförstöring, överkonsumtion, tendenser till monopol och plutokrati)."

Tjena...

a) ingen miljoforstoring i Sovjet eller Nordkorea, eller hur?
b) vad ar overkonsumtion och vem bestammer det?
c) inga monopol i Sovjet eller Nordkorea? For att inte tala om i feudala samhallen pre-modern kapitalism?
d) plutokrati: see c.

[nymnchen]

Fallacy:
avsaknad av kapitalistiskt driven produktion ≠ "Nordkorea/Sovjet". http://en.wikipedia.org/wiki/Affirming_the_consequent Mitt tips till dig, Emil, studera aldrig grundläggande logik. Jag tror inte att du skulle kunna hantera påfäljande kollaps av din världsbild.

Överkonsumtion; konsumtion som är av den art att den förhindrar andra (nu eller senare levande) att kunsumera på samma nivå. Det trodde jag faktiskt till och med du skulle fatta!

[Emil]

Nymchen, jag tror att det var du som gjorde dig skyldig till denna fallacy genom att saga:

det finns miljoforstoring i kapitalistiska lander -> kapitalism leder till miljoforstoring

Mina exempel visar att sa inte ar fallet. Detta galler oavsett om det finns andra exempel pa avsaknad av kapitalism an Nordkorea och Sovjet (inte for att jag har hort nagot trovardigt annu)

Din definition av overkonsumtion kan jag halla med om. Vad jag undrade var snarare hur man mater detta. Genom Nymchen's intuition?

[nymnchen]

Nej, jag skrev inte att miljöförstöring finns i kapitalistiska länder. Jag skrev att miljöförstöring följer på kapitalism. Har du problem med det påståendet? Det är ingen implicit logisk slutsats, det är en observation. (dock inte sagt att miljöförståring inte följer på några andra aktiviteter)

Så Emil, du har verkligen inte hört talas om någon annan produktion än sådan som ägs av och syftar till vinst för privata kapitalägare (=kapitalism) utanför Sovjet? Verkligen inte? Du har inte hört talas om reningsverk, har aldrig gått i en skola som inte syftar till privat vinst, du åkte aldrig tåg på den tiden då de gick hyfsat enligt tidtabell, du har aldrig lånat en bok på ett bibliotek, du har aldrig besökt en simhall, ett sjukhus eller en parkanläggning? Ett unikum, är du Emil.

[Emil]

"Jag skrev att miljöförstöring följer på kapitalism. Har du problem med det påståendet"

Ja, det ar empiriskt mycket tveksamt.

Dina ovriga exempel brukar verka inom ett kapitalistiskt samhalle (nagot maste ju producera rikedomen for att kunna ge bort saker gratis till folk). Jag skulle till och med kunna ga sa langt som att saga att det finns mer frivillig verksamhet i kapitalistiska samhallen an i icke-kapitalistiska sadana.

[David Fornberg]

Globala klyftor är väll ett mindre problem än nationella klyftor i och med att man på nationsnivå delar rättsväsende, regering, offentliga medel m.m. vilket förutsätter en viss sammanhållning, tillit och nivå av socialt kapital. Båda de senare urholkas som jag ser det av ökade klyftor.

F.ö. så behandlar de två senaste http://www.econtalk.org/ ämnet om inkomstklyftor.