Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Är invandring bra eller dålig för mottagarlandets ekonomi? | Main | Rodrik i dagens arena »
fredag
jan112013

Effekten av en meningslös ekvation i abstract

Nu är det bevisat att matematik kan få din forskning att uppfattas som bättre än den faktiskt är:

The nonsense math effect av Kimmo Eriksson, Judgment and Decision Making, Vol. 7, No. 6, November 2012, pp. 746–749

Ur abstract:

Participants were presented with the abstracts from two published papers (one in evolutionary anthropology and one in sociology). Based on these abstracts, participants were asked to judge the quality of the research. Either one or the other of the two abstracts was manipulated through the inclusion of an extra sentence taken from a completely unrelated paper and presenting an equation that made no sense in the context. The abstract that included the meaningless mathematics tended to be judged of higher quality. However, this "nonsense math effect" was not found among participants with degrees in mathematics, science, technology or medicine.

Notera sista meningen: det är med andra ord viktigt att kunna matematik för att inte bli omotiverat imponerad av en nonsensekvation! (tipstack till B Rothstein)

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (5)

Känns inte helt oväntat. Men skulle samma effekt kunna finnas också på andra hållet tro? Om man slängde in en humanistisk nonsensmening i ett abstract till ett papper inom medicin, teknik eller åtminstone nationalekonomi?
11 jan | Unregistered CommenterAxel
Humaniora befinner sig, om än oförtjänt, längre ner i den akademiska hackordningen än mer kvantitativt orienterade discipliner. Därför är det osannolikt att humanioranonsens skulle kunna ge upphov till samma effekt. Detta följer av det välkända sambandet Y=C(Y-T(Y))+I(r)+G+NX(Y).
14 jan | Unregistered CommenterKenneth
@ Bergh

Jag har en kort fråga ang. er bok 'Blir vi sjuka av inkomstskillnader?'

På s. 99 skriver ni en formulering som jag som icke-ekonom inte riktigt hänger med i. Tolkar jag det rätt om jag säger att en majoritet av studierna kring lycka och hur folk jämför sig med andra visar att människor mår sämre när andras inkomster stiger? Är det det ni menar med att "lycka avtar med andra människors inkomst"?
20 jan | Unregistered CommenterStephan
Är det inte märkligt att matematikerna inte ger lägre betyg till abstracten med meningslösa ekvationer?
@Stephan - ja, du tolkar meningen rätt!

@matematikern jo, om man tänker sig att det är ett problem att det finns en irrelevant ekvation i abstract, borde ju detta sänka omdömet, men det beror ju på exakt hur ekvationen kom in.
22 jan | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.