Om öppna data i korruptionsmotverkande syfte

Vi gjorde en poäng i vår ESO-rapport om att informationsteknik och öppen data kan användas i korruptionsmotverkande syfte. Vi är naturligtvis inte först med idén. Förra året var Erik Lakomaa och Jan Kallberg inne på samma tankar i ett intressant inlägg i Dagens Samhälle med anledning av turerna kring Tillvextverkets och Näringsdepartementet. De menar att om de löpande utgifterna varit fritt tillgängliga hade skandalerna kunnat undvikas, och deras resonemang är mycket likt vårt:

Hade myndigheter och departements diarier eller bokföring varit tillgängliga som öppen data hade sannolikt de skandaler som nu skakar näringsminister Annie Lööf kunnat undvikas. Resultatet hade blivit både sparade skattepengar och uteblivna skandaler eftersom problemen stoppats i sin linda. Samtidigt hade det bidragit till att öka medborgarnas förtroende för myndigheterna och de valda företrädarna om de kunnat vet att de inte använde skattepengar slösaktigt eller lagstridigt. 

De har också skrivit om samma sak i Svenska dagbladet, och pekar på hur föräldrar implementeringen av offentlighetsprincipen är:

Ett utlämnade av en offentlig handling innebär att man efter begäran får ut ett enskilt dokument. Som medborgare måste du då i princip veta att det är upprättat och att ärendet är färdigberett, veta var det arkiverats, känna till dess omständigheter och därefter begära att få se denna handling. Om myndigheten lämnar ut upp till tio A4-blad är det gratis annars kostar det två kronor per sida. All information är fortfarande i offentlig sektors besittning och enbart det som småskaligt efterfrågas medges att utlämnas. 

Anekdot: När jag talade på temat korruption på Malmö högskola (länk), visade ett gäng tuffa ungdomar intresse för idén. Trots min stora människokännedom/fördomsfullhet kunde jag inte avgöra om de var coola på ett vänstersätt eller på ett högersätt. De var - såklart - piratpartister.