Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Laggad X är inte ett bra instrument för X | Main | OECD och Storesletten om invandringens fiskala kostnader »
måndag
aug052013

Har USA hämtat sig tack vare eller trots den förda politiken?

I en artikel om Storbritanniens ekonomi i The Guardian (Som August tipsade mig om) dyker denna formulering upp:

Thanks to its avoidance of the worst form of austerity policy, the US economy has recovered from the 2008 crisis more strongly than the European countries.

Dylika formuleringar är vanliga, och anses förmodligen vara kontroversiella. Men av det faktum att USA undvek "värsta besparingarna" (fritt översatt) och återhämtar sig snabbare än Europa, följer naturligtvis inte att det senare skedde tack vare  det förra. Det vore precis lika rimligt - eller orimligt - att ersätta "thanks to" med "despite".

När det såg som mörkast ut för USA frågade jag många mer insiktsfulla bedömare än jag själv om USAs framtid. Väldigt få var oroliga. Analysen var att USA i grunden är en fungerande marknadsekonomi: Det finns företagsamhet, entreprenörsanda och rörlighet. Och trots att frågetecken måste sättas för en hel inom inom storfinans och politisk elit, är landet på gräsrotsnivå inte genomkorrupt. Entreprenörskapet är huvudsakligen av produktiv natur.

Oron för Grekland och Italien var betydligt större. Finans- eller penningpolitikens grad av expansivitet var ingen avgörande faktor i analysen.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (3)

Att det vore "precis lika rimligt - eller orimligt - att ersätta "thanks to" med "despite"." håller jag inte helt riktigt med om. De empiriska beläggen för att expansiv finanspolitik är just expansiv i en recession är faktiskt ganska solida. Se t.ex. http://www.voxeu.org/article/when-time-austerity

Men det finns många mer studier som pekar åt samma håll. Tillochmed Barros egna beräkningar (med Redlick tror jag) visar på en dubbelt så stor multiplier när arbetslösheten är hög.
5 aug | Unregistered Commenterpontus
Instämmer i Pontus kommentar. :-)
5 aug | Unregistered CommenterAugust
När finanskrisen slog till 2008 kollad jag en hel del på denna forskning - bl a tipsade Pontus mig om några artiklar.

Jag blev inte övertygad: identifikationsproblemen är stora, typen av spending och finansiering borde rimligen spela roll vilket skapar frågetecken för hur generaliserbara resultaten är och effekterna mäts kortsiktigt.

Nu hittade jag ett nytt papper som beskriver hur det nyligen gjorts vissa framsteg med identifikation:

http://www.hks.harvard.edu/fs/dshoag/Documents/shoag_jmp.pdf

Det finns också lite olikma teoretiska fundament för multiplikatorn. Det som synes mig mest övertygande är genom förväntningskanalen - men förväntningar ligger också till grund för idén om expansionary fiscal contractions. Så om effekten på förväntningarna är desamma kan väldigt olika typer av politik ge snarlika resultat.

Min huvudsakliga invändning är dock att man sällan gör en distinktion mellan automatiska stabilisatorer och diskretionära åtgärder, ofta för att public choice/political economy aspekter helt saknas i modellerna. När detta beaktas tycker jag att det finns ett solklart case för trygghetssystem likt vi har i norden, medan jag misstänker starkt att USAs olika federala åtgärder gav enorma problem med capture, lobbying, rent seeking och kunde använts oerhört mer effektivt.

Som påpekas i detta papper:

http://www.iser.osaka-u.ac.jp/library/dp/2006/DP0673.pdf

tenderar vi att värdera offentliga utgifter efter kostnaden, men när det gäller krisutgifter är det tveksamt om detta är en god approximation av det faktiska samhällsekonomiska värdet (dvs människors betalningsvilja).
6 aug | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.