Global uppvärmning - vad ska man tro?
Eftersom ämnet är så kontroversiellt, har jag länge haft för avsikt att knappa in orden "global warming" och "evidence" i UB:s databas, för att med egna ögon läsa vad forskningen säger.
Slutsats: Visst blir det varmare. Och det dräller av artiklar om effekten av denna värmeökning på allt från toffeldjur, renar och glaciärer.
Men varför blir det varmare? Är det naturliga svängningar, beror det på solen, eller är det människan som ställt till det? Här var enigheten inte lika tydlig.
Å ena sidan, hittade jag följande artikel:
King, David. 2005. "Climate change: the science and the policy." Journal of Applied Ecology 42:779-784.
Här hävdas att det inte är något snack om saken: Den senaste värmen är i någon bemärkelse onaturlig och det finns Det finns en mänsklig effekt - se diagram.
Å andra sidan, i en annan ungefär lika ny artikel, sätts temperatursvängningarna i ett mycket längre perspektiv. Och då visar det sig att de senaste hundra årens uppvärmning passar väl in i mönstret av svängningar (den kantiga kurvan är faktiska data, den rundade kurvan är tre olika modeller som anpassats till data).
Loehle, Craig. 2004. "Climate change: detection and attribution of trends from long-term geologic data." Ecological Modelling 171:433-451.
Enligt Loehle ger data varken skäl att bekräfta eller förkasta hypotesen om mänsklig påverkan.
Ur Loehles abstract:
These results suggest that 20thCentury warming trends are plausibly a continuation of past climate patterns. Results are not precise enough to solve the attribution problem by partitioning warming into natural versus human-induced components. However, anywhere from a major portion to all of the warming of the 20th Century could plausibly result from natural causes according to these results.
King däremot menar att ingen forskare på allvar tycker som Loehle (sid. 780)
Some, not within the scientific community, argue that warming is happening but that it is simply part of a natural cycle. [...] There are undoubtedly natural fluctuations but we are now facing a sustained warming trend that can only be explained by the rise of greenhouse gases in the atmosphere.
Man lär så länge man lever - av bland annat kloka inlägg i kommentarstråden har jag nu lärt mig att det förhåller sig så här:
1. Blir det varmare? Ja.
2. Beror det på människan? Högst troligt.
3. Vad bör vi göra åt det? Svårt att säga. (Kanske kolonisera världsrymden?!)
Reader Comments (49)
Heil [whatever statsreligionen gillar för tillfället]!
De två sidorna av saken är en mer komplex fråga. Jag tycker framför allt att alla borde inta en sund skepsis, även sådana som Erik... Man borde reflektera över VARFÖR man väljer att tro på den ena eller den andra sidan - vilka motiv har man?
Det är ju rationellt ur många synvinklar att flytta ut frysen en decimeter från väggen och byta till energisnåla lampor, köra mer ekonomiskt/ekologiskt, tänka på vad olika produkter innehåller och så vidare. Bara för att man inte blint accepterar den androgena växthuseffekten behöver man inte bli en rabiat motståndare till allt vad hållbarhet heter. Ateism kan också bli en religion, eller hur?
Letter to the Editor:
Comments on “Climate change: detection and attribution of trends from long-term geologic data” by C. Loehle [Ecological Modelling 171 (4) (2004) 433–450]
"Seemingly, small changes in Keigwin's dating model would likely produce major changes in Loehle's curve fit models. In sum, I submit that Loehle's data do not support his conclusions, particularly his projections of future global climate change"
Det är nog ingen slump att den artikeln inte är så het längre. En liten överblick, fast den börjar ha lite tid på nacken...
http://westerstrand.blogspot.com/2005/08/globaluppvrmning-r-forskarna-verens.html
http://westerstrand.blogspot.com/2005/08/globaluppvrmning-och-captus.html
Se exempelvis den här tråden
http://matalskaren.blogspot.com/2006/11/det-gr-inte-lngre.html
full av kloka, trevliga människor som uppenbarligen har mycket dåligt samvete för att de konsumerar.
Men. Jag tycker man kan acceptera de vetenskapliga resultaten, brännmärka oljeindustrin och lobbyhögern för deras lögnpropaganda, och ändå vara lite skeptisk inför den panik som breder ut sig. Enligt Stern kan kostnaderna från business as usual bli så höga som 20 procent av BNP på 100 års sikt. Detta motsvarar världens samlade BNP-tillväxt på 3-4 år.
etc
Hårddraget och lite elakt, jag vet... Men "Vi har råd" räcker inte nödvändigtvis som argument. Man måste också kunna argumentera för att de negativa rent mänskliga effekterna blir större av att frångå business as usual. Det är inte självklart åt något håll.
Alternativt skulle man kunna föreställa sig att tragedin är mindre allvarlig om människor ges några decenniers planering och generös kompensation.
Som sagt, min kommentar är hårddragen. Den enda poängen jag vill göra är att "vi har råd" inte räcker som argument.
(Dessutom är din analogi inte riktigt analog... Men det behöver vi inte bråka om.)
http://gregmankiw.blogspot.com/2006/11/dasgupta-on-stern-review.html
Vad Bergh i sitt inledende inlägg fick prov på är att man aldrig skall basera sina slutsatser på enstaka artiklar. Även i vetenskapliga tidskrifter slinker det igenom en del förvånansvärt dåliga artiklar. Har man inte tid eller bakgrundskunskap för en större litteraturgenomgång är det bättre att gå till etablerade vetenskapliga organisationer och se om de har sammanfattat forskningsläget.
http://www.nytimes.com/2006/12/14/business/14scene.html
Och den här artikeln av Richard Tol:
http://www.fnu.zmaw.de/fileadmin/fnu-files/reports/sternreview.pdf
Detta område torde därför vara ett typexempel på när normativ nationalekonomisk analys inte fungerar. Det är ju inte omsorg om våra rika barnbarn som får folk att vilja ta krafttag mot uppvärmningen, utan uppfattningen att vi skadar vår planet på ett sätt som är moraliskt oförsvarligt.
Själv är jag inte Centerpartist och bryr mig därför lika lite om söderhavsöar och glaciärer som avfolkade regioner i Sverige.
För övrigt tycker jag att någon borde skicka in den där galne ekonomidoktoranden för att läxa upp alla konsumtionskritiker på matälskarbloggen. Hans besök hos Jesper Bengtsson var som underhållsvåld.
Bland annat har jag länkat till en utmärkt krönika av Karin Bojs där det påpekas att ny teknik för kinesiska kolkraftverk är viktigare än att cykla till jobbet.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2358&a=591731&previousRenderType=3
Man kan inte ha dåligt samvete för att man konsumerar, lika lite som man kan ha dåligt samvete för att man andas.
Att reflekera över vad och hur man konsumerar är en annan femma. Det finns de som vägrar att tänka tanken att det gör skillnad när man köper ett kaffe som produceras på ett sätt så att odlaren får så bra betalt att ungarna kan gå i skolan och att odlaren slipper utsättas för gifter som sedan länge är förbjudna i Sverige.
Kaffeodlaren har nog en annan åsikt.
Jag har själv talat med marknadschefer på stora företag som erkänner att intresset för mer etisk och mindre miljöförsstörande produktion tvingat fram förändringar även för den "normala" produktionen.
Det är intressant hur gärna vi lyssnar på argument som säger att vi ska fortsätta med allt som vi finner tilltalande utan att tänka på konsekvenserna. När argumenten tryter är det bara att avfärda meningsmotståndarna med att de är religiösa och "politiskt korrekta".
Och så kan man alltid göra halvtaskig research och gräva fram en inaktuell artikel som stöder ens argument utan att ta reda på vilken validitet den har. Det, om något, luktar religion för mig.
att ni är kloka och ifrågasätter är ställt utom tvivel - det är bl a därför jag läser er!
Bojs artikel är utmärkt. När det gäller fair trade, finns dels mekanism du beskriver, men också andra mekanismer: vad händer med villkoren på de kaffaplantager som inte klarar kraven för fair trade?
se
http://www.hgu.gu.se/files/nationalekonomi/personal/tengstam/r%C3%A4ttvisem%C3%A4rkt,%20som%20milj%C3%B6m%C3%A4rkt%20fast%20annorlunda.pdf
http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2005/12/30/fair-trade-och-vrldsfrbttring-igen.html
Slutligen, för tydlighets skull:
För egen del var det INTE så att jag hade färdiga argument och grävde fram en artikel som stödde detta. Jag hade ingen aning vad forskningsartiklar sade och detta var de två första jag hittade. Men tack vare den här diskussionstråden har jag lärt mig en hel del.
Jag tycker du ska göra en Edit i ursprungsinlägget,. Väldigt många läsare läser ine kommentarerna.
Jag anser att du ottast har mycket kloka synpunkter och jag har lärt mig mycket i din blogg.
Jag tror också att en önskan att handla rätt indirekt kan leda till oönskade effekter i en hel del fall. Percis som en hel del nödvändiga politska reformer.
Men att inte agera är att godkänna en existerande ordning. Chiquitas opportunistiska kappvändning (oj, vilken tautologi!) är ett exempel på hur stora företag tvingas till en kursändring.Det betyder mer än att en liten grupp renläringa köper ekobananer, men utan den gruppen hade det inte hänt.
Personligen tror jag att de stora kaffeproducenterna kommer att tänka om på samma sätt inom en snar framtid.
Att ersätta stödköp av mer etiska produkter med godtycklig välgörenhet är gulligt tänkt, det kommer kanske rent minska mänskligt lidande mer. Men det kommer inte ändra just kaffeproduktionen i grunden.
Blir jag motbevisad på ett övertygande sätt, ändrar jag mig snällt.Hur går det med den där lunchen?
Förtretligt att vara vit, medelklass, relativt välbärgad och välutbildad.Bra att man är kvinna så att man ändå alltid kan åberopa underläge.
Eftersom jag är allt du säger och dessutom nationalekonom, så rinner förminskningar och härskartekniker av mig utan att jag märker något. så keep them coming.
Mer orolig blir jag av pratet om lunch - har jag lovat dig en dylik? Jag kan inte laga mat!
I mattråden skriver du inom parantes att "även Sverige har en gång varit fattigt, haft barnarbete och arbetsvillkor som tedde sig orimliga sedda från den tidens rikaste länder". Jag har hört liknande innan och jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Är det verkligen sant, till exempel?
Inte det där att Sverige har varit fattigt, haft barnarbete osv, för det vet jag. Likaså vet jag att Sverige (innan sossarna fick lite ordning på skutan ;-) knappast har tillhört de rikaste länderna i världen sedan tidernas begynnelse. Men på vad baseras att de rikare länderna någon gång i historien skulle ha förfasat sig över de horribla arbetsvillkoren i vårt land? De var väl inte så mycket värre här än för de lägst rankade arbetarna också i de där rikare länderna, eller?
Frågan är väl egentligen av idéhistorisk art: Det dåliga (världs-)samvetet, som ju är själva vad ni diskuterar, är det en modern företeelse kopplad till vår tids informationsöverskott, globala klyftor (medvetenhet om) etc, eller är den ytterligare ett exempel på intet nytt under solen?
Sålunda torde tyska arbetare ha kunnat förfasa sig över sina svenska kollegers arbetsförhållanden i några årtionden. Huruvida de verkligen gjorde det är en annan fråga; men att August Palm och hans polare fick draghjälp från Tyskland talar för detta.
Ni andra: Sluta genast att ifrågasätta vår statsreligion.
Men, om vi ändå ska prata mat, har ni inte läst förra veckans the economist: kaffeodlaren är inte så nöjd med fairtrade för att alla vill odla fair, så priserna dumpas pga överproduktion och ibland är illochmed odlare sämre off. Men det roligaste av allt är det här med local food. Som the economist skriver så verkar det misstänksamt likt hederlig gammal protektionism maskerad i ngn form av miljöskepnad.
För övrigt hade jag en public-choice upplevelse på ett av våra nämndsmöten nyligen. Vi uppmanades att köpa kravmärkta varor till våra skolor av en kvinna som till hälften var anställd för att hjälpa kommunen med livsmedelinköp, till hälften anställd av producenter av krav-märkta varor!
Dock tror jag du har en poäng i att "världssamvetet" är ett nyare fenomen, men det är bara min gissning.
Lisa, bry dig inte om Erik och se fram emot en konsumtionsboom i januari!
Johan: Det går faktiskt utmärkt att vara borgerlig och anamma fair trade. Ett av de viktigaste stegen mot en mer rättvis handel är avskaffandet avskyddstullar och en minskning av jordbrukssubeventioner. Vi kan inte kräva att andra länder ska agera som om det fanns en fri marknad när vi dödat den.
Jag väntar fortfarande på att få nys om uppropet bland kaffeodlare om att vi ska sluta köpa ekologiskt kaffe och fair trade. Kanske beror det på att det råder oraginsationsförbud inom stora delar av kaffeprisuktionen.
Jag har enormt svårt att se hur de enstaka procent som utgörs av fair trade kaffe kan ha varit den största orsaken till drastiskt sjunkande kaffepriser.Prisraset har pågått sen 1997.Mellan 1997 och 2002 sjönk kaffepriset med 70%.
"Oversupply is usually a result of coffee growers increasing production in the brief periods when prices are high. However, it is clear that the recent surge in global coffee production, and consequent low prices, is largely a result of government agricultural export policies in Vietnam and large-scale farm expansion in Brazil. Paradoxically, in an attempt to compensate for lower prices, many small-scale farmers dependent on coffee will increase output at the expense of quality.
But our experience suggests that paying a higher Fairtrade price need not increase production; rather, it gives farmers other options – to invest in quality improvements and gain access to speciality markets or diversify into other crops to reduce their dependence on coffee"
http://www.fairtrade.org.uk/about_faq.htm#oversupply
Är det inte snarare så att fair trade är en helt ny marknad? Det är väl inte överproduktion på just fair trade?
Däremot är det upprörande att det varit detaljisterna som tjänat mest på fair trade(inaktuell länk, men dock en källa som förmoddigen passar läsarna).
.
http://www.globalexchange.org/campaigns/fairtrade/coffee/2064.html
Men innebär det att vi ska sluta med fair trade eller ska vi göra något åt missförhållandena i vårt eget land?
Hmm, varför inte göra som vanligt: Ta den enklaste utvägen som kräver minimalt engagemang.
God jul
Anpassning är oftast en bättre lösning än motstånd, kanske särskilt om vi kanske har bättre verktyg för anpassning än för motstånd?
Den diskussionen saknar jag.
Är det en långsiktig lösning, som ger makt till t.ex. odlare - eller är det en sorts allmosor, ett sätt att bibehålla odlarnas beroende av vår välvilja?
Rättvis handel handlar ju inte om köparnas välvilja, utan om att köpare och säljare som möts på affärsmässiga villkor. Att den ene är beroende av den andres välvilja är inte särskilt rättvist alls. Inte i min värld.
Klimatförändring: Oerhört klok kommentar! Jag håller fullkomligt med dig vad det gäller bristande planering inför klimatförändringen. Men samtidigt handlar det om ett tidspersepktiv. Vi behöver mer tid för att komma fram till optimala lösningar. Våra åtgärder kan inte förhindra, men väl skjuta upp förändringen. Vad är det för fel med en kombination?
Ang fair trade: Jag hade mycket hellre sett att allt kaffe hade varit dyrare om alla arbetare på alla kaffeplantager hade anständiga villkor, men det alternativet finns inte.
Ska vi se det som att fair trade kaffe är en produktutveckling? En produkt med ett mervärde som tilltalar våra mentala smaklökar. Ska producenterna förhindras från denna produktuveckling? Jag anser att kunskapen om drägligare arbetsförhållanden för kaffearbetare får mitt kaffe att smaka bättre. Varför är det föraktlig välgörenhet när kaffeproducenter laddar sitt varumärke med goodwill och de som betalar för det känner ett ökat välbefinnande? Betänk hur försvinnande liten möjlighet råvaruleverantörerna har att bygga varumärken eftersom förädlingen genom strafftullar är utom räckhålll för dem.
Anser du att det finns en "rättvis" kaffemarknad som alternativ till fair trade? Jag har då inte hittat någon.
Jag tänkte länge och kom bara på ett enda svar: marknadsekonomi!
Precis som Erik anser jag att det korrekta svaret är marknadsekonomi. Det som ges utöver marknadspriset är ett försök från konsumenterna att ge en gåva till kaffeodlare som de tror lever under drägligare villkor än andra.
Undersökningar har dock visat sig att de stora vinnarna på "rättvist" kaffe är importörerna, deras vinstmarginaler är betydligt högre på rättvisemärkt kaffe eftersom pristrycket från konsumenterna (som försöker vara goda) är väsentligt lägre än vad som är fallet för vanligt kaffe. Fair trade?
Gåvor i form av överpriser kan aldrig ersätta lagar och regler lokalt, som ger de som jobbar drägliga förhållanden. Och ytterst är det de som jobbar som ska bestämma vad de anser är drägliga förållanden.
Jag har letat efter en källa som bekräftar att England har gett Sverige bistånd, men inte lyckats. Det beror väl på vad man menar också. Exempel: I min hembygd rasade en enorm skogsbrand i mitten av 1800-talet som fick uppmärksamhet i "media" runtom i Europa, med följden att pengar och andra biståndsgåvor strömmade in. Det kvalificerar som katastrofhjälp, men jag är ute efter den psykologiska mekanism som innehåller ett element av självpåtagen skuld - såsom är fallet i den här klimatdebatten. Brandoffrens hjälpare hänvisade säkerligen till sin (kristna) empatiska förmåga, snarare än sitt dåliga samvete. Arbetarrörelsens internationella stöd bygger å sin sida på solidaritet med "olycksbröder" snarare än att man såg/ser sig själv som en del av problematiken.
Nå, det är OT, som sagt. Frågeställningen är dock intressant.
Som anhängare av marknadsekonomi borde ni veta att det förutom priskonkurrens (vilket tycks vara den enda konkurrens ni godkänner) dessutom går utmärkt att konkurrera med kvalitet. Kvalitet kan innebära många saker; inre värden som produktionsmetoder räknas också dit.
Alltså faller resonemanget om "överpriser" eftersom det inte handlar om samma produkt.Marknadsmekanismen är densamma för exkusiva kaffesorter betingar ett högre pris både på världsmarknaden och i butiken (oavvsett om de verkligen visar sig smaka bättre i blindtest).
Enligt principen om tillgång och efterfrågan är en ganska stor del av konsumenterna beredda att betala mer för en kaffe som produceras under omständigheter.som konsumenterna anser drägliga. Det är faktiskt så att vi konsumenter har rätt att välja ett kaffe vars produktionsmetoder är förenliga med våra värderingar. Kaffearbetarna har sällan valmöjligheter och är på många håll förbjudna att organisera sig.
Jag skulle vilja påstå att köpare och säljare här möts på minst lika "affärsmässiga villkor" som på den hårt styrda och reglerade internationella kaffemarknaden.
Jag länkade för övrigt själv i inlägget ovan till en artikel om att de stora vinnarna är detaljhandeln/impportörerna och föreslog åtgärder.
tror fortfarande att överproduktion kommer att ske och bönderna kommer få noll av allmosan.
Det tänkbara kruxet med detta är att det är svårt att ge bistånd på rätt sätt, och vad jag hittills förstått av biståndsdelen i fair trade-konceptet har inte övertygat.
Därför har jag personligen unbundlat: Zoegas kaffe, och utvalda biståndsprojekt (för tillfället Individuell Människohjälp, trots att det verkar lite småkristet.)
Håller dock med om en åsikt Lisa varit inne på, nämligen att det borde finnas mellanting: Även de allra fattigaste länderna har råd att tillåta fackföreningar, yttrandefrihet och andra grundläggande rättigheter. Men en sådan märkning saknas, mig veterligen.