Government failure: Varför är public choice skolan så kontroversiell?

Existensen av marknadsmisslyckanden är (i de flesta kretsar) oomtvistad och olika typer av marknadsmisslyckanden är en central del i undervisningen på grundnivå i nationalekonomi: Det finns ett antal fenomen som gör det svårt eller omöjligt för marknaden att åstadkomma en effektiv resursfördelning.

Men den skola som säger att det också finns politik- och förvaltningsmisslyckanden, Public Choice-skolan, anses fortfarande apart, kontroversiell och upptar en mycket mindre del av undervisningen på anivå.

En del inom Public Choice-skolan säger ungefär att offentlig förvaltning kan få ett eget liv: När den skapas för att utföra en viss uppgift, börjar de anställda också hitta på argument för den egna organisationens förträfflighet, och informera allmänheten om det fortsatta behovet av organisationen.

Via Johan Karlsson hittar jag Margot Wallströms försvar för att Europaparlamentet betalar journalister för att åka dit och skriva om det:

"It is perfectly normal that a public body wants its citizens to be informed about its activities," [Margots talesman Dowgielewicz]

Intressant försvarslinje: Parlamentet och dess förvaltning kan naturligtvis vara tillgänglig på betydligt billigare sätt än att betala journalister för att åka dit. Och det faktum att beteendet är "normalt" betyder ju inte att det är önskvärt.

Wikipedia (eng.) har anständig info på sökordet government failure. I den svenska versionen verkar inte finnas något.

Comments

[Johan]

Public-Choice-teorin består väl av betydligt mer än bara påståendet att det finns poltik- och förvaltningsmisslyckanden?

[bergh]

Johan, menar du att PC blivit kontroversiell främst av andra skäl, det kan stämma. Tänker du på något speciellt?

Noterar f ö att wikipedias public choice sida ( http://en.wikipedia.org/wiki/Public_choice )är omtvistad: "This article may not conform to the neutral point of view policy"

Förmodligen är det följande formulering som irriterar:
"Public choice theory may also be referred to as rational choice theory, positive political theory, social choice theory, and political economic theory."

Detta är lite tokigt, ty public choice är inte samma sak det övriga som räknas upp, med undantag möjligen för den sistnämnda (som dock har bättre rykte).

[PerS]

Problemet är väl (som vanligt) att sa manga akademiker har ett behov av att nischa sig och sälja in sin teori som den enda sanningen. Minns en kommentar fran Ingemar Ståhl där han sa att hela statsvetenskapliga institutionen kunde läggas ner, allt de höll pa med kunde ju ända förklaras med PC! Ett ganska typiskt exempel pa stöddiga (om än roliga) nationalekonomer som predikar egoism och rationalitet. även om röst-, budget- och planboksmaximering är drivkrafter i politik sa betyder ju inte det att det inte finns andra. Till och med ett stänk idealism da och da kanske...

Dessutom maste alltid Humes lag nämnas: är medför inte bör. En sanning som ofta glöms bort. Den som tycker att politiken BöR styras av idealism, har nog svart att erkänna att den inte alltid gör det. Omvänt är kanske en del nationalekonomer inte alltid tydliga (liksom biologerna du pratade om för en tid sedan) med att papeka att de bara beskriver (en del av)verkligheten, inte ger sin drömbild.

[Johan]

Ja, det var så jag tänkte. Men det var inte någon särskild del jag tänkte på, jag vet inte vilka argument som har framförts mot public choice.

I en bok jag läste förklarades att skillnaden mellan public choice och den nya politiska ekonomin var att i nya politiska ekonomin även väljarna förutsattes handla rationellt och att man explicit försöker modellera hur intressegruppernas påverkan sker istället för att bara anta en "inflytandefunktion".

Att jämställa det med de andra grejorna är helt bisart men jag har sett det förut. Just, att sammanblanda "social choice" och "public choice" verkar vara vanligt.

[Johan]

Om jag ska presentera vad jag själv tycker är problematiskt med Public choice-skolan är det dess åsikt att all politk bara syftar till att få politiker omvalda, (eller ibland berika dem själva, det verkar varierar exakt vilket lömskt motiv man tillskriver politiker inom public choice). Visst är politiker människor men min erfarenhet som kommunpolitiker är att politiker drivs av ett stort mått idealism.

Dessutom är det massor av ärenden där våra beslut inte kommer uppmärksammas i media (och vi inte kan gynna oss själva ekonomiskt heller) så där ger Public Choice-teorin inte mycket vägledning till hur vi beslutar.

[Jenny Sjödin]

En av orsakerna, förutom att Public Choice-skolan anses vara mer kontroversiell, kan ju vara att politiska misslyckanden inte anses platsa lika bra som marknadsmisslyckanden inom det nationalekonomiska området. Att det anses passa bättre inom statsvetenskapen, för där berörs den mycket mer redan på A-nivå (även om det inte är tillräckligt där heller).

[Johan]

Fast är det inte främst statsvetare som varit skeptiska mot Public Choice?

[bergh]

Njae, jag tror Jenny har en klar poäng, eftersom jag tycker mig ha märkt att även main-stream ekonomer blivit mer skeptiska. På anivå i lund tar public choice mycket mindre plats nu än när jag läste för 10 år sedan exempelvis.