Senaste poster
Populära
Google Scholar
« SVT-dokumentärerna om partierna påverkar ffa interndebatten | Main | Får v och mp ministerposter? En Schelling-inspirerad analys »
torsdag
maj182006

Om feminism, patriarkatet samt betydelsen av pojk- och flicknamn

Existensen av könsstrukturer är en av stötestenarna i feminismdebatten ( som lär få ny fart när folk hunnit läsa nya Neo)

Vissa tycks mena att utfallet av människors fria val alltid är oproblematiskt (Thomas Idergard i Expressen), andra menar att om man är feminist måste man också vara för rätt till heltidsarbete och förkortad arbetstid (Josefin Brink på samma debattsida).

Här kommer mitt naiva försök att nyansera debatten: Existensen av könsstrukturer som gynnar män mer än kvinnor borde inte vara särskilt kontroversiell (med struktur avses ett mönster av enskildheter).

Mitt favoritexempel är det koordinationsspel som redovisas i Holm (2000). Spelet består i att två personer (som inte ser varandra) får välja en av två strategier: hök eller duva. Om båda väljer hök, eller båda väljer duva, får ingen något. Annars får den som valt hök 300 kronor och den som valt duva 200 kronor.

Således: Det sig för spelarna att koordinera – men någon av dem kommer att vinna mer på koordinationen än den andra.

Resultaten av dessa koordinationsspel på svenska studenter är följande:

  • När män möter män väljer ungefär 50% hök. Men när män möter kvinnor, väljer uppemot 80 procent av männen hök.
  • När kvinnor möter kvinnor, verkar hök-beteendet dominera. Men när kvinnor möter män väljer bara en tredjedel hök.

Experimentet är naturligtvis konstgjort. Det finns dock en rad situationer då människor gynnas av att koordinera sitt beteende, samtidigt som koordinationsvinsterna inte fördelas jämnt. (Ex: ett par som fördelar hushålls- och marknadsarbete, två anställda som hjälpts åt med ett projekt som en av dem ska föredra för chefen eller ledningsgruppen).

I dylika situationer styrs vårt beteende av våra preferenser, samt av våra förväntningar på andra människors beteende, vilka i sin tur beror på vad vi tror att andra tror om vårt beteende – och så vidare.

Den laddade feministiska termen ’patriarkatet’ kan förstås som de faktorer som bidrar till att fokalpunkten i spelet blivit just man-hök, kvinna-duva. Därmed inte sagt att den andra jämvikten (matriarkatet?) skulle vara mer önskvärd.

Om man ogillar den nuvarande ordningen, kan den motverkas exempelvis genom att det görs lättare att dela jämnt på koordinationsvinsterna, eller genom att det görs svårare att koordinera på just könssignalen.

I ett av scenarierna i experimentet förmedlades könssignalen endast genom förnamnet på motspelaren – ett flicknamn fick 77 procent av de manliga studenterna att välja hök. Vad skulle hänt om motspelaren hetat Kim?


Källa: Holm, H.J. 2000. "Gender-Based Focal Points." Games and Economic Behavior 32:292-314.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (11)

Det är en viktig poäng att "patriarkatet" egentligen kan uttryckas som en sunspot jämnvikt.

Olyckligt namn dock "patriarkatet". Det låter lite skräckinjagande.

Dessutom så har ju feministerna lyckats lura halva sverige att "alla män är potentiella våldtäktsmän".

Det är synd på så rara krusbär.
18 maj | Unregistered Commenterpontus
En struktur uppfattar jag som någon form av socialt mönster som frigjort sig från människors omedelbara kontroll. Ta t.ex. kvinnors lägre löner. Kvinnor har lägre löner bl.a. eftersom de oftare är hemma med barn. Anledningen till att de är hemma med barn är inte sällan för att de tjänar sämre än mannen i hushållet. För att familjen ska klara ekonomin är det mannen som får jobba och dra in inkomsten, i kraft av sin högre lön.

Här ser vi ett mönster som reproducerar sig självt, delvis bortom mänsklig kontroll, i en ond cirkel. För att bryta det krävs medvetna, ofta kollektiva, insatser. Antifeminister måste kunna visa att detta mönster uppstår som helt fria val av individer och att det inte finns något mönster (en struktur) som villkorar människors agerande i enlighet med deras kön.

Själv anser jag att antifeminism och den starka varianten av voluntarism är rent önsketänkande.
19 maj | Unregistered CommenterJoachim
Jag tror inte vänsterfeministerna menar samma sak med struktur som du gör. När jag läst saker vänsterpartiet skrivit framstår mycket som obegripligt om man inte tolkar strukturer som något som aktivt handlar för att upprätthålla kvinnornas underordning.
Och för att gå vidare: existensen av denna typ av strukurer gör att kollektivistiska lösningar ibland är nödvändiga, t.ex. i form av kvotering eller lagstiftning. Att låta enskilda individer välja "fritt" är poänglöst, eftersom valen i så stor utsträckning påverkas av strukturen.

Förekomsten av strukturer är högerns blinda fläck.
19 maj | Unregistered CommenterJoachim
Hmm, sorry att det blir tre inlägg på raken men jag känner att jag måste förtydliga hur strukturen "kvinnors lägre löner" ser ut:

Arbetsgivaren förväntar sig att kvinnan kommer att vara hemma med barn någon gång ----> lägre lön till kvinnan ----> kvinnan får barn och väljer att stanna hemma så att mannen med sin högre lön kan dra in pengar till familjen ----> arbetsgivaren får sina förväntningar bekräftade -----> nästa kvinna får lägre lön -----> osv.
19 maj | Unregistered CommenterJoachim
Joachim:
Varför skulle någon betala lägre lön för att man förutsätter att de skaffar barn? Och med tanke på kollektivavtalens utbredning, är det ens möjligt? Den enda anledningen som jag direkt kan komma på är att kostnaden för vikariens inlärning skulle påföras den som blir mammaledig. Men det låter ändå lite långsökt och inte relevant överallt.

Snarare är det väl så att mammaledigheten i sig påverkar lönen genom att yrkeserfarenheten minskar jämfört med män.

För övrigt är strukturer som en blind fläck för högern mycket av en chimär. Det handlar snarare om att många definierar sin ståndpunkt som vänsterns antites. Och då faller sådant som mer eller mindre definierar vänstern bort, även om högern ändå kommer med liknande resonemang men med annan härledning. Det, och en bristande förståelse av vad individualism innebär.

Det Johan skriver i sin kommentar är viktigt att komma ihåg. Den kollektivistiska bilden av strukturer tecknar en aktiv agent, t.ex. genom att kalla det för en könsmaktordning. Jag har vid olika tillfällen jämfört det med intelligent design, där även invecklade samhällsfenomen mer eller mindre måste ha en bakomliggande tanke. Och därför kommer "kollektivistiska lösningar" direkt.

Det individualistiska synsättet skulle i stället betona förekomsten av konsekvenser som inte är avsedda men som ändå har sitt ursprung i mänskligt handlande. Det är väl i sin tur lite av vänsterns blinda fläck, strukturerna måste på något hänvisas tillbaka till individerna.
19 maj | Unregistered CommenterDennis
"Snarare är det väl så att mammaledigheten i sig påverkar lönen genom att yrkeserfarenheten minskar jämfört med män."

Detta är troligen en riktig iakttagelse, men jag har svårt att se att den motbevisar förekomsten av en struktur i detta fall. Snarare kompletterar och preciserar den hur strukturen verkar.

"...invecklade samhällsfenomen mer eller mindre måste ha en bakomliggande tanke. Och därför kommer "kollektivistiska lösningar" direkt."

Kanske. Men som jag försökte visa ovan så kan kollektivistiska lösningar vara motiverade även om man inte tror att det finns övermänskliga strukturer med egna viljor.

Den brittiska sociologen/filosofen Margaret Archer har utvecklat en intressant teori, "analytisk dualism", om relationen mellan aktör och struktur (tre böcker har nyligen publicerats av Cambridge University Press). Enligt Archer så har alla strukturer sin uppkomst i individuella handlingar, men sedan de väl uppkommit lever de till viss del ett eget liv och positionerar individer på olika sätt och villkorar därför deras handlingsalternativ. Hon menar att man måste föra in ett tidsperspektiv i analysen av strukturer: 1. aktören träder in i en struktur, 2. strukturen villkorar aktörens handlingar (men determinerar dem inte), 3. strukturen reproduceras eller modifieras som ett resultat av aktörens handlingar.
19 maj | Unregistered CommenterJoachim
Av det spelteoretiska expriment du nämner är det lockande att dra slutsatser av typen "män anser sig vara överordnade kvinnor" etc. Tur nog är exprimentet felaktigt konstruerat för att kunna dra dyliga slutsatser då alla deltagande försöker maximera sin egen nyttofunktion (i det här fallet hur mycket pengar de får). Om de deltagande har någon möjlighet att öka väntevärdet gör de det. I det här fallet finns ett konstruerat eller förväntat agerande som signalerar till deltagarna att om de spelar på ett visst sätt, så ökar deras chanser att tjäna pengar. Ingen kan ju förvänta sig att deltagarna går in i försöket helt utan kunskap om omvärlden. Därför ökar deltagarnas förväntade förtjänst om de agerar efter vad de tror förväntas av dem. Slutsatsen att männen känner sig överordnade eller att kvinnorna känner sig underordnade är därför felaktig. Alla deltagarna försöker bara maximera sin vinst. Och om de kan maximera den genom att agera på ett visst förväntat sätt, ja, då kommer utfallet vara så!
19 maj | Unregistered CommenterMarcus
Joachim,

Din logiska kjedja är precis vad jag sammanfattade med ordet "sunspot" (http://en.wikipedia.org/wiki/Sunspot_equilibrium).

Problemet är att det, som Dennis påpekade, inte riktigt är så som du beskriver det (män och kvinnors löneskillnader existerar ej fram till det första barnet). Det är snarare kvinnors bristande yrkeserfarenhet som drar ner lönen. En ekonomisk förklaring bakom detta är kanske Rothsteins tankar (kan knappast kalla det en "teori") om att kvinnan nästan alltid gifter sig med en äldre man (som har en högre lön --> din kjedja är igång.).

Vad hjälper kvotering mot det? Vilket mönster vill vi bryta? När inga "oskyldiga" kvinnor drabbas. Ex ante välfärden är densamma för kvinnor som för män vid födseln. Bara de som faktiskt valt att stanna hemma drabbas, oavsett om det är en kvinna eller man. Så statistiken är det enda vi bryr oss om.

Det är som tino säger: Det är strukturer som gör att svenskar gillar köttbullar och indier gillar curry. Varför vill vi bryta dessa? Var, undrar jag, ligger orättvisan?
19 maj | Unregistered Commenterpontus
pontus> Jag får fundera på löneexemplet och återkomma.

"Det är strukturer som gör att svenskar gillar köttbullar och indier gillar curry. Varför vill vi bryta dessa? Var, undrar jag, ligger orättvisan?"

Självklart finns det oproblematiska likväl som problematiska strukturer. Om vi ändrar på ditt exempel och säger att det finns en struktur som gör att arbetsgivare gillar svenskar och ogillar indier så blir effekten helt annorlunda.
19 maj | Unregistered CommenterJoachim
En annan grej som jag irriterar mig på i vänsterns "analyser" är att de tror att de kan förklara könsrollerna i samhället genom att säga att de gynnar männen.

Hur har vi män då löst vårt collective-action problem? Varför bidrar kvinnor till att upprätthålla könsrollerna? Och varför finns det inslag i könsrollerna som gynnar kvinnor?

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.