Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Två nya krönikor | Main | Grymt läsvärda obekvämheter från tre coola figurer »
tisdag
maj302006

Medborgarlön, jobbgaranti och negativ inkomstskatt

För lite mer än 3 veckor sedan, läste jag den borgerliga alliansens ekonomiska motion, och blev lite undrande inför förslaget om jobbgaranti - se äldre post. Jag skickade följande två frågor till alliansens frågelåda:

1. Vad är den stora skillnaden på jobbgarantin och det system vi har idag?
2. Ska den som säger nej till aktiviteterna i jobbgarantin ha rätt till socialbidrag?

Jag fick snabbt ett mail som bekräftade att frågan tagits emot och att ett svar var på väg. Detta var den 5:e maj, och inget svar har kommit än.

Jag har dock fått informella svar från partiaktiva i min närhet. Tydligen ska aktiviteterna i jobbgarantin vara så trista att de skapar kraftiga incitament för folk att skaffa sig ett jobb innan de tvingas ut i skogen för att rensa sly eller liknande. Säger man nej, blir det inget socialbidrag.

Som jag ser det, är förslaget ett tecken på att de borgerliga inte vill (eller av politiska skäl inte vågar) ta sig an de verkliga problemen, som är den stela arbetsmarknaden och socialbidragets fattigdomsfällor.

Jag skrev för en tid sedan mer om detta i Stockholms Fria med anledning av diskussionen kring medborgarlön (inskannad här, wordfil här).

Tesen är att man på allvar bör utreda ett lågt, men mer ovillkorligt existensminimum i kombination med avreglerad arbetsmarknad och en variant på negativ inkomstskatt som gör att det alltid lönar sig att arbeta även för dem längst ner i inkomstfördelningen.

Se även Simon Birnbaum i Statsvetenskaplig tidskrift 4-2005, "Universell grundinkomst och den svenska välfärdsstaten: Mot en ny generation av inkomsträttigheter" som bland annat hittat denna försyndelse av undertecknad och Erik Ullenhag. Birnbaum klassar vår hållning som "en mer sällsynt marknadsliberal plädering för en allmän grundinkomst som formulerats i en svensk kontext under senare år".

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

References (1)

References allow you to track sources for this article, as well as articles that were written in response to this article.

Reader Comments (6)

Jag tycker att det låter som ett väldigt vettigt förslag. Detta system finns dock ännu inte, mig veterligen, implementerat någonstans i världen - varför? Vilka är invändningarna?

Kanske kan man finna vissa paralleller till den danska "flexicurity"-modellen, med en grundtrygghet (existensminum + fri sjukvård/skola) och utöver det en väldigt flexibel arbetsmarknad?
30 maj | Unregistered CommenterJoachim
Om man vill ha snabba svar måste man ställa lätta frågor... Precis som jag: Vad är det som är så tråkigt med att rensa sly i skogen? Det kommer jag att göra det den närmaste veckan, kan inte tänka mig ett bättre sätt att dryga ut min forskningsbudget.
1 jun | Unregistered CommenterSarke

Hej Andreas!

Kollar in din blogg lite. Det jag undrar är bara hur du tänker om valet står mellan det amerikanska EITC-systemet och en vanlig negativ skatt.

Det förra fungerar ju som en negativ skatt, förutom att det inte ger de som helt saknar jobb någon inkomst. Det verkar ju som att man då måste ha kvar socialbidraget i vilket fall.

Sen undrar jag om man kan införa en selektiv medborgarlön tills vidare och om du fortfarande tänker dig ca 5000 kr/mån.
14 jul | Unregistered CommenterMats
Jochim: (ber om ursäkt för sent svar), det är svårt att säga varför Europas länder inte reformerar sina system i den här riktningen. Jag tror dock att en viktig orsak är att en reform kräver förändringar i både skatte- och bidragsstruktur. Därmed berörs olika departement, vilket gör samordnade reformer mindre troliga.

Frågan jag mailade alliansen, var f ö den enda fråga Lars Leijonborg inte kunde besvara alls när under after-speech-intervjun i almedalen...

Mats: Jag tror man bör ha ett lågt bidrag även till den som inte jobbar. Nivåer får man såklart utreda, men det kan knappast vara högre än summan du nämner...
15 jul | Registered Commenterbergh
Every one remembers that modern life seems to be very expensive, but some people need cash for various issues and not every one earns enough money. Thus to receive good <a href="http://lowest-rate-loans.com/topics/business-loans">business loans</a> and short term loan will be good solution.
Jag tror att det är väldigt viktigt att vi som tror att negativ inkomstskatt är en utmärkt lösning använder just det begreppet och inte "medborgarlön", eftersom lön är en betalning för arbete. Om begreppet "medborgarlön" används kan de som inte förstår fördelarna med negativ inkomstskatt stärkas i sina fördomar om att åtskilliga människor skulle välja att inte arbete - när de får "lön" för att vara medborgare i stället.
31 dec | Unregistered CommenterPer

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.