Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Floridas index motiverar medborgarlön på möllan?? | Main | Vad kännetecknar ett bra sjukvårdssystem? »
tisdag
jul182006

Vad gör en lärobok i nationalekonomi bra?

Tänkte ta upp den diskussion som spontant och trevligt uppstod här: Bör läroböcker i nationalekonomi ta upp och i någon bemärkelse bemöta andra teorier och synsätt än neoklassiska?

Jag håller nog med Johan Richter om att en bra introducerande lärobok bör innehålla viss doktrinhistoria. Och visst finns det pedagogiska poänger i att diskutera varför utbud och efterfrågan förklarar prisbildning bättre än tidigare teorier, och i att diskutera de neoklassiska modellernas stryrkor och svagheter.

Existerande läroböcker är tyvärr inte särskilt bra på detta: I Lund bytte man nyligen från Perloff till den enklare Krugman & Wells. Båda är väldigt traditionella. Jag hade nog hellre sett att man testade exempelvis Robert H Franks Microeconomics and behavior som mellan de obligatoriska avsnitt som finns i alla böcker skjuter in två mindre ortodoxa kapitel:

[...]
Chapter 6: The Economics of Information and Choice Under Uncertainty
Chapter 7: Explaining Tastes: The Importance of Altruism and Other Nonegoistic Behavior
Chapter 8: Cognitive Limitations and Consumer Behavior
Chapter 9: Production [...]

Ett annat lovvärt försök, som dock inte verkar ha tagit skruv, är läroboken av Lars Hultkranz och Jan-Eric Nilsson, Samhällsekonomisk analys – en modern introduktionsbok till mikroteori

Den var nog alltför annorlunda (svartvit, på svenska, ganska lite matte) för att slå sig in på de stora lärosätena.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (10)

Jag ska läsa nationalekonomi på LU i höst som en del av pol mag-programmet (har ännu inte bestämt mig för om jag vill fördjupa mig i statsvet eller nek, men just nu verkar nek väldigt intressant). Har du några tips på bra websiter med rolig nationalekonomi? :)
18 jul | Unregistered CommenterJohan Folin
Vi hade Hultkranz och Nilsson som lärobok på introduktionskursen vid LTH kompletterad med övningsuppgifter där vi lärde oss en mer matematisk approach.

Jag tror de flesta tyckte läroboken var bra men att det var väldigt bra för förståelsen med de mer matematiska uppgifterna som komplement.

Själv tycker jag också om Perloff. Det var den första riktiga läroboken jag läste och den lyckades verkligen få mig intresserad av nationalekonomi. Å andra sidan var jag redan liberal så jag var säkert mer mottaglig än många andra.
Richter, jag håller helt med om att Perloff på många sätt är väldigt bra, men den funkar inte så bra som inkörsport till ämnet för studenter som är en smula skeptiska.

Folin, jag har en del nationalekonomibloggar under en egen rubrik här

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/andrabloggar/

varav marginal revolution nog är den bästa.
19 jul | Registered Commenterbergh
Hum... Frågan om vad som är en bra lärobok i nationalekonomi beror på vem den är tänkt för och vad man vill uppnå. För studenter som inte går längre än typ kandidatnivå (svårt att dra en tydlig gräns inom det svenska systemet, men här i the UK vore det mellan bachelor och master) vore det bästa förmodligen en färgglad och lättillgänglig historia helt utan matematik som lär dig den grundläggande terminologin (vad är BNP, inflation, indifferenskurvor etc) och på Levitt's manér ger lite exempel på alla skojiga saker man kan göra med nationalekonomin. Såvitt jag vet finns det idag inga sådana böcker på marknaden.

Studenter som vill fördjupa sig lite mer, däremot, skulle redan från början kunna utsättas för en lite mer krävande bok, som t ex Varian's Intermediate Microeconomics. Dessa studenter lär nämligen redan ha ett ganska bra hum om varför nationalekonomi är skojigt och relevant och kan därför direkt ta sig an lite svårare saker.

Ofta får jag en känsla av att nationalekonomiundervisningen är ungefär som tyskan i skolan: 90 procent av studenterna kommer inte längre än att rabbla "durch, für, gegen, ohne, um" och hade med fördel kunnat tillbringa sin tid med något mycket mer produktivt än att försöka begripa vad en alternativkostnad är för något.
19 jul | Unregistered CommenterMartin
I mitt tycke är en bra lärobok i nationalekonomi en som man kan ha nytta av på alla nivåer av utbildningen. Min erfarenhet av "a-nivå" läroböcker är begränsad till Parkin, Powell & Matthews "Economics". Det var kanske lite väl ordrik innan man lärt sig sålla, men jag har ofta återvänt till den på högre nivåer - bland annat har jag baserat hela oppositioner på lärdomar och sidospår i PPM. Men det är möjligt att alla a-nivå-böcker kan användas på detta sätt när man väl kommit förbi a-nivån och informationen i böckerna omarbetats i ens inre till kunskap...
19 jul | Unregistered CommenterSarke
Problemet med NEK på grundnivå är enligt mig att det finns så många som inte vill förstå. Confirmation bias så att säga. När man inte förstår en matematisk sak vänder man det till en svaghet hos teorin.

Frågan är då hur mycket energi och tid man ska lägga på att förklara dessa saker för studenter som inte vill förstå. På mikro B i Lund lades det t.ex. mycket tid på att tjata om antagandena om rationalitet hos individer och kollektiva varor. Om målet hade varit att alla studenter skulle förstå/acceptera detta hade mikro B innehållit endast dessa två saker.

för övrigt anser jag att eden borde förstöras
19 jul | Unregistered CommenterManuel
Jag vill på A/B-nivå slå ett slag för Klas Fregert & Lars Jonungs "makroekonomi" (ja, den är på svenska vilket gissningsvis många föreläsare betraktar som lite väl simpel).

Dock väldigt tydlig, blandat med intressanta fördjupningar om enskilda ekonomer under det senaste seklet.
20 jul | Unregistered CommenterArvid
Som pol mag är det tydligt hur okritiskt nationalekonomin som ämne förhåller sig till sin teoribildning jämfört med andra samhällsvetenskapliga ämnen (sagt utifrån den begränsade erfarenhet som a-kursen ger). Någon irriterad ekonom utbrast under en kafferast på nek a, "vad är det med er statsvetare, läser ni 5 poäng Hata Nationalekonomi på a-kursen?".

I statsvetenskap presenteras säkert fem-sex stycken olika teoretiska angreppssätt, att jämföra med den enda teorin inom nek, rational choise, som inte ens presenteras som ett teoretiskt angreppssätt utan som Det Enda Angreppssättet.

Själv läste jag nek a i Linköping där de istället för finansiell ekonomi hade 5 p ekonomisk politik. Intressant delkurs som satte den inledande mikron och makron i någon slags verklighet.
21 jul | Unregistered CommenterErik T
Själv tycker jag att just makroböcker brukar vara dåliga. Jag har läst rätt många men efteråt blandade jag alltihop vilka vad som sades om den långa sikten och om den korta sikten, och vad som var Keynes monetaristiska respektive Real-business-cycle-skolans åsikter.

Den enda makrobok jag tyckt om är "Advanced macroeconomics" av David Roemer.
På tal om bra läroböcker i makroekonomi måste jag rekommendera följande text av Daniel McFadden http://emlab.berkeley.edu/users/mcfadden/eC103_f03/Robinson2.pdf

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.