Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Miljötänk den amerikanska vägen: marknad och politik | Main | Är valet en seger för den socialdemokratiska modellen? »
fredag
sep222006

Utesluter en jämn könsfördelning att ministrar rekryteras efter kompetens?

I likhet med Isobel och Joel, förbryllas jag över att folk går i taket över Maud Olofssons utspel om att kommande regering bör ha ungefär lika många kvinnor som män. Reinfeldt borde rekrytera ministrar efter kompetens, heter det. (se länkarna för länkar till utspelet och alla upprörda)

Men: om män och kvinnor i snitt är lika kompetenta, är kompetensrekrytering och jämn könsfördelning inte bara kompatibla: En väldigt ojämn könsfördelning signalerar då i själva verket att rekryteringen förmodligen inte skett efter kompetens.

Både kristdemokraternas och vänsterpartiets riksdagsgrupper ter sig misstänkt skeva enligt siffror i DN. (Det vore nördigt skoj om någon räknar ut sannolikheten att ett slumpmässigt urval ur en jämn fördelning ger 64% kvinnor hos vänstern resp 37.5% hos kd)

Kanske beror upprördheten beror på att de som upprörs tycker att kompetensrekrytering och jämn könsfördelning är oförenliga. Då borde de förklara varför.

i? Andra bloggar om: , , ,

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (24)

Frågan är hur rekryteringsbasen ser ut. Hur många av varje kön finns det "i leden"? Om vi antar att kompetensen inte skiljer sig mellan könen (mkt troligt), och att de som söker till politikeryrket är t.ex. 65% kvinnor och 35% män borde följaktligen denna fördelning få genomslag på högsta nivå om bästa kompetens skall uppnås.

Men om det är så att moderaterna/kd t.ex har fler män än kvinnor som är rekryteringsbas och därmed kanske hela borgerligheten, finns det risk för att viss kompetens åsidosätts vid 50-50-fördelning. Hur det står till i verklig tillströmning har jag ingen aning om.

Fast frågan är om det inte blir ännu mer fyrkantigt än millimeterrättvisa att ta fram kalkylatorn vid tillsättning.

Jag tror de som är upprörda tänker enligt följande: Låt valda människor resonera om andra människor och göra egna bedömningar utan statistik och 50-50-krav som grund.
22 sep | Unregistered CommenterP Hberg
Så att ett urval som inte gjorts på basis av kompetens, bör reproduceras och slå igenom också i nästa urvalsprocess, med motivet att det är kompetens i första hand ska premieras??? Jag förstår faktiskt inte ditt argument, P Hberg...
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Ni som kan sånt här med normalfördelningar och matematiska krumbukter:

Om rekryteringsbasen till viss del snedvrids till en irrelevant faktors fördel (könet), på bekostnad av den relevanta faktorn (kompetensen) - borde då inte andelen individer med den relevanta kompetensen inom den förfördelade gruppen (kvinnorna) vara högre än i den orätt gynnade gruppen (män)? Dvs skulle man inte kunna anta att ANTALET verkligt kompetenta fortfarande borde vara relativt jämnt mellan grupperna (om inte snedvridningen är extremt stor givetvis)?
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Sannolikheten att i en riksdagsgrupp på 22 personer slumpmässigt plockade ur en påse där sannolikheten är lika stor att få en man som en kvinna få en grupp mer jämställd än vänsterpartiets är (22!/13!/9! +22!/12!/10! + 22!/11!/11! + 22!/10!/12! +22!/9!/13!)/2^22 = 0,713721275; sannolikheten att få en minst lika ojämställd är alltså 0,286278725, och sannolikheten att få en minst lika ojämställd med kvinnor i majoritet är alltså 0,143139362.

Att på motsvarande sätt få en grupp mer jämställd än kd:s har en sannolikhet på (24! / 10! /14! + 24! / 11! / 13! + 24! / 12! / 12! + 24! / 13! / 11! + 24! / 14! / 10!)/2^24 = 0,692543745, givande en sannolikhet på 0,307456255 att få en minst lika ojämställd, och 0,153728127 att få en minst lika ojämställd till männens favör.

Jag reserverar mig förstås för eventuella fel med tanke på att det gått några år sedan gymnasiets kombinatorikkurs, men sannolikheterna ser väl åtminstone någorlunda rimliga ut.
22 sep | Unregistered Commenterbrtkrbzhnv
»om män och kvinnor i snitt är lika kompetenta, då är kompetensrekrytering och jämn könsfördelning inte bara kompatibla»
För det första är ju antecedenten helt orimlig för alla som tror att kvinnor inte av naturen är bättre statsråd men att erfarenhet som män i snitt har mer av påverkar kompetensen i positiv riktning, och för det andra skulle konsekvensen inte följa därav vore den sann: det är inte snittkompetensen som är det relevanta för en sådan post, utan enbart könens andelar av den lilla eliten med den högsta kompetensen. Åtminstone vad gäller intelligens har det ju rapporterats att män har större spridning än kvinnor (förutom att snitten på olika typer av intelligens skiljer sig rätt mycket).
22 sep | Unregistered Commenterbrtkrbzhnv
Frågan är väl hur stor man anser att gruppen av potentiella ministrar är. Om den är liten skulle man ju mycket väl kunna tänka sig att slumpen har gjort att det finns fler kompetenta kvinnor än män eller tvärtom.

Det är sant, Johan. Det krävs rimligtvis större urvalsgrupper för att dra några egentliga slutsatser...

Å andra sidan: om slump får vara en faktor skulle väl "krav på jämn könsfördelning" lika gärna kunna vara en?
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Bra kommentarer.

Till Marcus m fl: Om det sker ett snett urval på en "lägre" nivå, kommer det att finnas färre kvinnor som dock i snitt är mer kompetenta - helt riktigt. Men det kan ändå vara så att utbudet av kvinnor på den lägre nivå inte räcker till för den högre.

Nu tror jag dock att kvinnor varit poltiskt aktiva i Sverige tillräckligt länge för att rekryteringsbasen för ministrar ska hysa tillräckligt många kvinnor och män som i snitt är ungefär lika kompetenta.

Sedan är ju rekryteringen av ett 20-tal ministrar ett "small sample problem" - men det verkar osannolikt att en small sample bias ständigt ska ge regeringar dominerade av män.

brtkrbzhnv [intressant signatur], din spridningshypotes skulle ändra en hel del, givet att den är sann och att den även gäller den kompetens som behövs i en regering.
22 sep | Registered Commenterbergh
Det är väl inte särskilt konstigt att ett feministiskt parti som vänsterpartiet har högre andel kvinnor bland väljare/aktivister/företrädare än konservativa partier som tycker feminism och kamp mot strukturella könsorättvisor är trams?

Skamligt vore det väl annars...
22 sep | Unregistered CommenterTora
"givet att [...] att den även gäller den kompetens som behövs i en regering" tycker jag är ett viktigt tillägg. Det är väl inte särskilt långsökt att hävda att bara erfarenheten av att vara "kvinna" kan vara värdefullt i politiken, och att erfarenheten av att ha suttit som världsfrånvänd riksdagsledamot i halva livet inte nödvändigtvis är lika värdefull.

brtkrbzhnv lämnar ju själv fullt tillräckliga brasklappar för övrigt. Intelligens i den bemärkelse som han eller hon tar upp verkar inte helt relevant för vare sig urvalet eller den faktiska kompetensen.
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Fast Andreas, varför inte bara utgå ifrån principen att ministerposter bör tillsättas genom kompetens? Då slipper vi kombinatorik excersisen samt att titta på (historiska) fördelningar i de lägre leden.

Jag menar, det är ju ingen hårresande princip direkt.

22 sep | Unregistered Commenterpontus
Om jag får tillåtelse att spela in lite klassisk maktanalys så här från vänster...

Problemet är ju att gubbarna (ja lite vänsterspråk kostar jag på mig också :) hela tiden kan behålla sitt maktövertag genom att hänvisa till "kompetensprincipen" - som du väl menar, Pontus, principen är ju faktiskt oantastlig. Men maktmösntret kan då inte brytas, hur mycket man än pekar ut att den ojämna könsfördelningen snarast borde vara ett tecken på att det INTE är kompetensen som värderas främst.
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Men varje enskild man har inget incitament att behålla sitt "maktövertag". Snarare är marknadsekonomin kontruerad sådan att varje beslutsfattare snarare har incitament att fördela poster uteslutande på basis av kompetens.

En ojämn könsfördelning, i avseendet medelvärdesjämförelser mellan urval och population, säger ingenting om diskriminering eftersom populationen inte är rekryteringsbasen (som PHberg redan påpekat).

Bergh: Du hade heller inte blivit upprörd över en liknande idé på nationalekonomiska institutionen i lund? Matematiska institutionen? Sjuksköterskor?

Fast kanske din brasklapp (som bygger på hopp snarare än tro) "Nu tror jag dock att kvinnor varit poltiskt aktiva i Sverige tillräckligt länge för att rekryteringsbasen för ministrar ska hysa tillräckligt många kvinnor och män som i snitt är ungefär lika kompetenta." inte kan appliceras här?
22 sep | Unregistered Commenterpontus
Sorry, "varje enskild man har inget incitament att upprätthålla gruppens 'maktövertag'" skall det vara.
22 sep | Unregistered Commenterpontus
Men det där är ju ett cirkulärt resonemang. "Eftersom marknadsekonomin bara ger incitament att fördela poster efter kompetens så är posterna fördelade efter kompetens". Men kineser föds inte med kortbyxor...

Det vill säga om det vore strikt ekonomiska incitament och inget annat som styrde rekryteringar till poster i regeringar likväl som i företag så hade du naturligtvis haft rätt. Men det är väl tämligen uppenbart att det finns många många fler bevekelsegrunder än så - in fact, det är just därför det kallas diskriminering... Just FÖR ATT det inte finns några reella vinster att göra med det, är grunderna för utestängning felaktiga.
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Ok, så storyn är alltså denna: Vi antar helt enkelt att kvinnor och män är lika kompetenta, vidare att rekryteringsbasen är 50/50 fördelad, vidare antar vi att rekryteringsbasen är tillräckligt stor för att de stora talens lag skall kicka in. Då är en 50/50 princip fullt rimlig.

Hur många av dessa antaganden är rimliga. Ett.

(Ett är också helt orimligt)

Hur kan man då stötta en sådan princip?
22 sep | Unregistered Commenterpontus
Du har helt rätt, Pontus, om man pratar i sådana absoluta termer. Du förutsätter att rekryteringsgrunderna är absoluta (lönsamhet, en exakt definierbar kompetens som behövs för statsråd (eller chefer i ett företag etc). Det är inte så, därför bör diskussionen handla om följande:

1) Omöjliggör en jämn könsfördelning rekrytering efter kompetens? (Nej)
2) Finns det andra poänger än kompetensförsörjningen med att ha en jämn könsfördelning? (Ja, definitivt i politiska sammanhang)
3) Finns det andra poänger med att ha en ojämn könsfördelning? (Nej!)
22 sep | Unregistered CommenterMarcus
Huruvida det är kompatibelt med en jämn könsfördelning och att få in högsta kompetensen är orelevant. Problemet är när en jämn könsfördelning har högre prioritet än rätt person på rätt plats. Det innebär att någon som är bättre lämpad för uppgiften får stiga åt sidan på grund av innehavet av fel kön. Det är könsdiskriminering.
22 sep | Unregistered CommenterRobin Hood
Om man rekryterade på kompetens skulle troligen minst 60% vara kvinnor. Högst betyg, socialt mest kompetenta, mest empati...
22 sep | Unregistered CommenterJoachim
Att gå i taket över Maud Olofssons populistiska utspel att XXX är inget att förbryllas över. Fler människor borde gå i taket över sådan idiotiska utspel. Till att börja med är hela utspelet ett pinsamt självmål med tanke på att Mauds eget centerparti i riksdagen representeras av 62 procent män - en stor minskning från förra mandatperioden och i paritet med de för kvinnokampen mindre kända kristdemokraterna. Kanske bör man börja med att städa framför egen dörr?

Och tar man förslaget på allvar är Mauds kvoteringsvurm verkligen fel och missriktat på så många sätt. För det första, förstås, eftersom hon vill låta den i mångas tycke irrelevanta variabeln kön bli en meriteringsgrund för en ministerpost. Att som vår välfärdsbloggare hävda att ett meritokratiskt urval med någon slags automatik bör ge upphov till en 50-50-fördelning förefaller ganska oöverlagt. Regeringen rymmer bara säg 20 personer. Partiledarna ska rimligen ingå: tre män och en kvinna. Kvar finns 16 platser som alltså enligt Bergh, Schyman, Rosenberg m fl bör fördelas till 9 kvinnor och 7 män. Redan här riskerar konsekvensen att bli absurd. För vad är det som säger att det ur den grupp av påtänkta politrucker - till exempel ur centerns mansdominerade riksdagsgrupp - är mest lämpligt att välja just 9 kvinnor? Ungefär ingenting.

Sedan bör man fråga sig varför just kön är så oerhört viktigt att kvotera efter. Hur många invandrare tror ni kommer att få en ministerpost? Eller ungdomar? Eller homosexuella? Eller personer med arbetarbakgrund? Att sjunga med änglarna i den för dagen moderiktiga feministkören ger säkert plusspoäng i en del sammanhang, men framstår som inkonsekvent om andra typer av potentiell diskriminering samtidigt lämnas därhän.

Jag tror inte att kompetens någonsin kommer att vara helt avgörande för vilka som utnämns till ministrar i Sverige. Det räcker med en snabb blick på den avgående regeringen. Eller för den delen de "initierade" ministertips som i dagarna förorenar tidningsspalter och fikarum. Dock hoppas jag att en borgerlig regering ska visa sig ha tillräckligt mycket ... ryggrad för att ignorera feministiska kvoteringskrav som bygger på ett socialistiskt rättvisebegrepp där aggregaten får ett eget liv och individuella förtjänster får stå tillbaka för kollektiv rättvisa.

Till sist en gliring. När tänker välfärdsbloggaren engagera sig i jämställdhetsgruppen på sitt eget forskningsinstitut? För det finns väl en jämställdhetsplan som beskriver hur man ska hantera det faktum att 90 procent av forskarna är män?
22 sep | Unregistered CommenterIgnatius
Det här blir riktigt löjligt om man tar med i beräkningarna att ministerposterna har olika ”värde”. Vad är bäst ur jämlikhetssynpunkt en kvinnlig finansminister bland 8 gubbar eller 10 kvinnliga ministrar för barn, genus, godis och annat irrelevant tillsammans med 10 män.
Jag kan bara gissa att de som tycker 50/50 fördelningen är personerna som blir knäsvaga av att läsa i utländska medier där det står att Sverige är världens bästa, mest jämställda land. Alternativt de som tycker siffror skall friseras för då blir verkligheten bättre
23 sep | Unregistered CommenterP
Diskussionen om könskvotering tycker hag har två olika dimensioner:

1. Det är ett ofrånkomligt faktum att kvinnor traditionellt är diskriminerade när det gäller makt, inflytande och inkomster. Vittnesbörd från t ex kvinnor verksamma i riksdagen berättar om att detta fortfarande är verklighet där. Kvinnor blir ignorerade eller diskret mobbade. Därför är det naturligt att starka kvinnor verkar för en könskvotering, eftersom inga andra konkreta och genomförbara förslag kommit fram till lösning av detta problem. Maud O kan knappast lastas för att den sneda könsfördelningen förekommer inom hennes parti. Snarast kan vi nog anta att hon där också verkar för en bättre balans mellan könen, men att hennes inflytande inte är tillräckligt stort för att resultatet ska vara övertygande.

Detta är den ena dimensionen, och det är hela tiden utifrån den som diskussionen har förts.

2. Den andra dimensionen, den som inte har nämnts, är troligen viktigare. Människor i en maktposition är oftast mycket angelägna om att inte få sin makt kringränd. Det finns knappast någon anledning att tro att ledarna för alliansen är avvikande från det mönstret. Att in blanco acceptera en regel för utnämningarna, hur den än ser ut, är att acceptera inskränkt handlingsfrihet och därmed en försämrad förhandlingsposition i det spel som nu bedrivs bakom stängda dörrar. Varför tror diskussionsdeltagarna att det verkliga målet för ministerutnämningarna är att till varje post välja den mest kompetenta personen? Vet vi inte alla att det är så mycket annat som spelar in? Som att utnämna den eller de personer som skapar den bästa garantin för att var och en av ledarna får behålla eller stärka sin egen position?
23 sep | Unregistered Commenteregw
Min uppfattning är att borgerliga kvinnor i regel är mer kompetenta än sina manliga partivänner.

Kvotering är alltid fel, men varför skulle det vara till kvinnornas 'fördel' i just regeringsfrågan?
23 sep | Unregistered CommenterSakine
Grupptänk. Om invandrare är lika kompetenta som svenskar borde vi ha ca 10-15 procent invandrare i riksdagen och regeringen. Det har vi inte. Inte i närheten. Är då slutsatsen att invandrare är mindre kompetenta i snitt?
26 sep | Unregistered CommenterJonasV

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.