jobbavdraget, arbetsutbudet och värnskatten

Det är nyttigt att undervisa. I ett sista försök att övertyga studenterna om att mikroekonomisk teori faktiskt kan användas för att analysera väsentligheter, funderade jag lite på regeringens skattesänkningsstrategi, som ju syftar till att öka arbetsutbudet.

Jobbavdraget fungerar ungefär som ett höjt grundavdrag. I kombination med uppstramad akassa kommer detta sannolikt att göra att fler tar steget ut på arbetsmarknaden. Men vad händer med folk som redan har ett jobb med hyfsad inkomst?

För individer som tjänar mer än 200 000 är marginalskatten oförändrad - men jobbavdraget ger dem cirka 1000kr i sänkt skatt. Dessa grupper påverkas alltså endast av en inkomsteffekt, inte av någon substitutionseffekt. Inkomsteffekten innebär att när vi blir rikare unnar vi oss mer av det vi tycker om - däribland fritid. Det är således ganska troligt att många i medelhöga inkomstlägen och uppåt kommer att använda sin tusenlapp till att unna sig lite extra ledighet - vilket minskar arbetsutbudet.

Det är aningen förvånande att dessa aspekter av jobbavdraget inte förekommit mer i debatten. Lite googlande visar dock att IFAU har gjort exakt samma analys:

Eftersom det typiskt sett finns motverkande inkomst- ochsubstitutionseffekter kan vi inte säga hur den intensiva marginalenpåverkas av att marginalskatten sänks. [...]
Vad kan vi då säga om föreliggande förslag givet dessa allmännaöverväganden? Grundavdraget höjs, marginalskatten sänks något förarbetsinkomster mellan 120 000 och 200 000 kr, och marginalskatten äroförändrad för individer med inkomster över 200 000 kr. Arbetskraftsdeltagandet borde otvetydigt öka för dem som intejobbar; för individer som redan jobbar och får enmarginalskattesänkningen kan vi strikt mening inte säga något; förindivider som redan arbetar och har inkomster över 200 000 kr skulle vitypiskt sett förvänta oss att arbetsutbudet minskar.

Gissning: Snart kommer regeringen med någon idé om hur man kan motverka att den övre medelklassen minskar sitt arbetsutbud. Avskaffad värnskatt är nog politiskt omöjligt, men säg att man sänker hela den statliga inkomstskatten med några procent? Eller flyttar upp skiktgränsen rejält?

Comments

[Leffe]

Jag tror att man lyfter skiktgränsen lagom till valet 2010 för att ge medelinkomsttagare (denna stora och relativt rörliga väljargrupp) ett inkomstlyft.

[Fredrik Hellner]

Hej hej!

(hemskt mycket hej!)

Har addat dig till favoriterna nu.
Hoppas allt är bra!

Hörde dock att du inte kommer till G-eventet.

Ha det!

Hellner

[Leo]

Jag tycker du ska tipsa dom om att läsa Freakonomics, lysande populärvetenskaplig tillämpad mikro.

[bergh]

det tror jag bestämt att jag gjort. här här f ö tipsen i våras:

http://berghsbetraktelser.squarespace.com/blogg/2007/3/14/lstips-fr-alla-som-saknar-mikrokursen.html

[Per S]

Fragan ar hur viktig fragan ar. Inte saker pa att jag kommer ihag terminologin ratt, men elasticiteten skulle mkt val kunna vara lagre i de inkomstskikten. Det ar ju (tyvarr) ganska svart att ga ner fran 100 till 80%, iaf i den privata sektorn. Det viktiga ar istallet att fa folk att komma bort fran 0%. Mojligtvis kommer den ovre medelklassen att ga i pension tidigare. Forutom jobbavdraget har ju manga dessutom fatt lagre formogenhets- och fastighetsskatt vilket ytterligare forstarker inkomsteffekten.

[pontus]

Kan lätt säga att "The armchair economist" slår både Freakonomics och The undercover economist på fingrarna. Bästa pop-econ boken helt klart.

Sen tycker jag inte man skall läsa freakonomics utan att också läsa freedomnomics. Ett riktigt bra komplement.