onsdag
okt032007
Vad lär vi av biståndsutvärderingen?
3 okt 2007, kl 17:27 | Samhälle och politik
Svenskt bistånd har idag fått svidande kritik från Riksrevisionen, som granskat 15 biståndsprojekt i Afrika (DN, Svd):
Däremot är det sannolikt klokt att överge det så kallade 1-procentsmålet. När ekonomin går bra - som nu - betyder 1%-målet att X antal miljarder måste spenderas på bistånd bara för att Sverige inte ska se dåligt ut i statistiken. Med tanke på hur Riksrevisionen menar att existerande projekt skötts, är det knappast en god idé att öka resurserna ytterligare bara för att i efterhand kunna slå sig för bröstet för att ha uppfyllt ett budgetandelsmål.
Bättre då att införa fler och hårdare granskningar, inte lita på lokala revisorer och omprioritera biståndet mot det som man vet fungerar, exempelvis hjälp att upprätthålla lag och ordning.
En liten forskningsöversikt:
Sambandet mellan bistånd och tillväxt är skakigt, men de flesta studier tycks faktiskt indikera ett svagt men positivt samband. Det välspridda resultatet i en studie av Burnside och Dollar - att bistånd bara fungerar i vissa policymiljöer - verkar inte hålla vid närmare granskningar (och det har gjorts många). Två tillgängliga källor: Antipin & Mavrotas (2006) samt Hansen & Tarp (2000).
Det finns även forskning om huruvida bistånd ökar risken för korruption i mottagarlandet, men de två artiklar jag hittade säger emot varandra i frågan:
Alesina & Weder (2002) finner att "the tentative evidence from time series on corruption suggest that an increase in aid increases corruption" medan Tavares (2003) lite säkrare slår fast att "Aid decreases corruption. Our results are statistically and economically significant and robust to different controls."
Källor:
Alberto, Alesina och Weder Beatrice. 2002. "Do Corrupt Governments Receive Less Foreign Aid?" American Economic Review 92:1126-1137.
Tavares, J. 2003. "Does foreign aid corrupt?" Economics Letters 79:99-106.
Inget av de 15 projekten gick fritt från kritik. I två tredjedelar fanns väsentliga fel i projektens räkenskaper. [...] I ett av tre fall förekom oriktiga handlingar som fejkade kvitton och närvarolistor.Vad lära av detta? Antag att man skär ner på biståndet. Kommer detta att gå ut över korruptioneller över fungerande projekt? Sannolikt det senare: så gör förvaltningen helt naturligt för att motivera sin budget (exempel).
Däremot är det sannolikt klokt att överge det så kallade 1-procentsmålet. När ekonomin går bra - som nu - betyder 1%-målet att X antal miljarder måste spenderas på bistånd bara för att Sverige inte ska se dåligt ut i statistiken. Med tanke på hur Riksrevisionen menar att existerande projekt skötts, är det knappast en god idé att öka resurserna ytterligare bara för att i efterhand kunna slå sig för bröstet för att ha uppfyllt ett budgetandelsmål.
Bättre då att införa fler och hårdare granskningar, inte lita på lokala revisorer och omprioritera biståndet mot det som man vet fungerar, exempelvis hjälp att upprätthålla lag och ordning.
En liten forskningsöversikt:
Sambandet mellan bistånd och tillväxt är skakigt, men de flesta studier tycks faktiskt indikera ett svagt men positivt samband. Det välspridda resultatet i en studie av Burnside och Dollar - att bistånd bara fungerar i vissa policymiljöer - verkar inte hålla vid närmare granskningar (och det har gjorts många). Två tillgängliga källor: Antipin & Mavrotas (2006) samt Hansen & Tarp (2000).
Det finns även forskning om huruvida bistånd ökar risken för korruption i mottagarlandet, men de två artiklar jag hittade säger emot varandra i frågan:
Alesina & Weder (2002) finner att "the tentative evidence from time series on corruption suggest that an increase in aid increases corruption" medan Tavares (2003) lite säkrare slår fast att "Aid decreases corruption. Our results are statistically and economically significant and robust to different controls."
Källor:
Alberto, Alesina och Weder Beatrice. 2002. "Do Corrupt Governments Receive Less Foreign Aid?" American Economic Review 92:1126-1137.
Tavares, J. 2003. "Does foreign aid corrupt?" Economics Letters 79:99-106.
Reader Comments (4)
Ett annat problem med bistånd är fungabilitet ("fungability"). Med detta avses att om bistånd ges i reda pengar, så kan motsvarande belopp i den mottagande (korrupta?) statens budget frigöras och i) finansiera palats åt sittande president, ii) satsas för att öka militärutgifterna eller iii) någonting annat som biståndsgivaren inte alls tänkt sig eller är överens om...
Kanske bättre att svenska staten skänker pengarna direkt till NGO:s (Läkare Utan Gränser, IM etc)? Dessa har ofta god utdelning på sina satsade projekt (utbildning för flickor, vaccination mm) och inga klåfingriga härskare kommer emellan...
Visst finns det säkert ett visst svinn även där, men jag tror det är mindre summor. Vidare är det nog lättare att kontrollera och ställa krav på dessa organisationer än korrupta statsadministrationer...
Vänligen,
A sugarplum lunker
Den tror uppenbarligen problemet är mindre i Sidas egen verksamhet så kanske är slutsatsen att vi ska låta de kompetenta statstjänstemännen sköta biståndet och inte blanda in privata (usch) initiativ.