Lätta poäng på Koh Lanta?

Som noterats tidigare: Distanskurser tycks blir allt vanligare på svenska lärosäten eftersom de är ett billigt sätt att få upp volymen i produktionen av examina (en kassako, tror jag den företagsekonomiska termen är).

För studenter kan distanskurser innebära andra fördelar. Som till exempel möjligheten att använda studiemedel till att åka till Thailand. Ur FAQn på Lanta Learning Center:

Hur går det till?

1. Leta upp en distanskurs som du vill läsa och ansök (det finns tusentals från komvux, högskolor, universitet och folkhögskolor).

2. Boka plats på hos oss på Lanta Learning Centre (vi tillämpar"först till kvarn-antagning") samt boende (om du vill) och flyg- ellertågbiljett.

3. Se fram emot en härlig vistelse i Thailand som även ger dig meriter till ditt CV.

Comments

[Tobias Struck]

Tack för ännu ett bra inlägg och grattis till dina framgångar som bloggare!

[Tobias Struck]

Tack för ännu ett bra inlägg och grattis till dina framgångar som bloggare!

[Tom]

Det är ju en strålande idé! Jag ser inte problemet, och universiteten skulle gärna kunna dra nytta av detta. Studielånet räcker en kort tid, måste ändå betalas tillbaka och har missbrukats för slappande i alla tider. Där finns värre avarter att ta itu med innan dess. Usla kurser är inte studenten eller Lanta Learning Center's fel.

Det är inte omöjligt att detta koncept kan utvecklas till något mer seriöst dessutom. Ta pengarna från SIDA, bygg ett modernt luftkonditionerat KTH-campus i mellersta Thailand, låt det bli en bro mellan länderna. Bara som exempel.

[Mikael]

Jag fattar inte. Detta kan förstås både vara bra och dåligt. Distanskurser kan göras på en mängd olika sätt, vissa väldigt bra, andra mindre bra (generellt är min erfarenhet att man bör helst ha läst en del på "campus" för att distanskurser skall fungera bra). En förslappning kan lika gärna, och sker kanske lika mycket, på campuskurser.

Som student pluggade jag extrapoäng utöver campuskurser genom att ta distanskurser på olika lärosäten över hela Sverige. Några var, som du menar antar jag, lätta poäng (har t ex en mycket dålig erfarenhet från Andreas Berghs eget lärosäte), medan andra har varit bland det mest intressanta (och inte alls lätta poäng) jag läst.

Anekdotiskt skulle jag snarare vilja hacka på sommmarkurserna på campus runtom Sverige. Där har vi gott om exempel på riktigt tragiskt slappa och lätta kurser utan några som helst akademiska krav.

[Christoffer]

Visst, som nationalekonom med mikro som specialitet är du införstådd med att anledningen till alla problem relaterade till att för många elever godkänns för att generera intäkter till institutionen oxå är relaterade till modellen för hur svenska högskolor får anslag (det som du refererar till som cash-cow). Att ett gäng entreprenörer utnyttjar missförhållanden på denna marknad borde endast ses som ett sundhetstecken. ...men det var antagligen oxå ditt syfte med inlägget.
Men vad föreslår du som lösning på problemet?, terminsavgifter á-la Europa på ca €1000 per termin har varit min fundering ett tag. Detta för att motivera högskolorna att bygga "varumärken" av sina utbildningar samtidigt som eleverna kanske inte skriver in sig på den 17onde terminen utan osv.

[Erik]

Christoffer: Typisk reaktionär högerpolitik. Jag röstar för att alla får välja vilka examina de vill ha när de fyller 18 år och sedan tilldelas dessa. För det första skulle vi då få minska klyfterna i utbildningsnivå. För det andra skulle vi få en extremt högutbildad befolkning; i princip alla skulle ha universitetsexamen! Men det viktigaste argumentet av allt är nog den tid vi kan spara in. Istället för att våra ungdomar skall gå och dra vid universiteten i flera år så kan vi få dem i produktivt arbete direkt vid 18 års ålder.

[bergh]

Naturligtvis menar jag inte att LLC gör fel, eller att alla distanskurser är lätta poäng.

Inlägget ska nog mest ses som en reflexion om vem som gynnas av de kraftiga subventionerna till den högre utbildningen - men det är såklart fritt fram att göra vilka tolkningar man vill :-)

[Mikael]

Erik: Nej, men det finns en ganska utbredd konservatism inom akademiska världen (oj, det var nog ett rejält understatement), där man helst vill att allt skall vara som förr (eller, åtminstone som innan 1990). Jag tror inte det är bra för Sverige om vi bara skall ha ett enda sätt att bedriva högre studier på. Det betyder dock givetivs inte att jag tycker det är bra om kvaliteten urholkas och jag gillar inte att universiteten börjar dela ut poäng till höger och vänster med inga eller låga krav (och jag skulle också gärna se studieavgifter).

Samtidigt ser jag stora poänger med distanskurser som ett komplement till de vanliga kurserna. Alla vill inte, eller kan inte, plugga i Uppsala, vara 20 bast, och sysselsätta sig med 2 saker (plugga och dricka alkohol).Vissa vill inte eller kan inte flytta till universitetsorterna, vissa vill komplettera sina vanliga studier med distanskurser som möjliggör ett större utbud (min erfarnhet är också att många av de som läser på distans jobbar heltid, och läser på distans för att vidareutbilda sig själva). Eller de som finner större utveckling i att vara globala, resa, utforska andra delar av världen, men samtidigt ta del av högre svensk utbildning (i min mening troligtvis en mer utvecklande strategi än att sitta 4 år på ett och samma campus i Sverige, som de flesta studenter tyvärr gör).

Som doktorand har jag varit TA på distanskurser, och jag har tyckt det varit bra (dock något tråkigare än att vara TA på campuskurser, eftersom det är roligare med den riktiga mänskliga kontakten). Vi hade obligatoriska uppgifter varje vecka med start från första dagen, tvingade in dem för en övervakad skriftlig tenta 1 gång under terminen som kunde tentas vid valfritt svenskt universitet (om de gick en tenta där samtidigt) som var den största delen av examinationen (som säkerhetsåtgärd), svenskt studiecenter eller utländskt universitet. Vi hade också många interaktiva moment, som kontinuerliga mini-examinationer med hjälp av vår internet-plattform, "chat" där man som TA hade typer av "muntliga" mini-examinationer", använde podcasts, "video-inspelningar" m m.

Vi hade många som pluggade från t ex Asien och Australien, som tentade vid tentasalar vid universitet i Australien o s v. Sedan vet jag, bl a av egen erfarenhet, att det finns många dåliga distanskurser likaså där studeterna inte förväntas göra något aktivt förrän en tenta i slutet av kursen och där inga av möjligheterna till interaktivitet som internet erbjuder används. Det är givetvis mycket dåligt av de lärosäten som ger sådana kurser. Men det finns tyvärr sådana campuskurser likaså (framförallt de s k sommarkurserna).

När man gör en distanskurs "på riktigt", så är det ingen större kassako. Många hoppar av under resans gång. Det roliga som lärare eller TA är dock att de som är kvar i genomsnitt är avsevärt duktigare än genomsnittet på liknande campuskurs.