Andreas Bergh is associate professor in Economics at Lund university and fellow at the Research Institute of Industrial Economics in Stockholm.

His research concerns the welfare state, institutions, development, globalization, trust and social norms.

He has published in journals such as European Economic Review, World Development, European Sociological Review and Public Choice. He is the author of 'Sweden and the revival of the capitalist welfare state" (Edward Elgar, 2014).

Google Scholar
Ny hem
« Bok på väg... | Main | Lästips: nationalekonomen Nils och statsvetaren Sture »
torsdag
sep132007

Hur länge lever vi längre?

Invigningen av centrum för ekonomisk demografi för ett tag sedan gav en del intressant att tänka på. Följande diagram visar förväntad medellivslängd vid födseln för kvinnor i det land som har längst förväntad livslängd. Detta var Norge i mitten på 1800-talet, därefter var det under en lång period Nya Zeeland, varefter Norge kom tillbaks runt 1960. De senaste åren har det dock varit japanska kvinnor som förväntas leva längst.
365946-1030464-thumbnail.jpg

Inspiration från professor Tommy Bengtssons anförande på invigningen, vetenskaplig källa: Oeppen and Vaupel, Broken Limits to Life Expectancy. Science 10 May 2002: Vol. 296. no. 5570, pp. 1029 - 1031.

Artikeln avslutas med ett citat som torde glädja alla optimistiska humanister: 

In this article we add three further lines of cogent evidence. First, experts have repeatedly asserted that life expectancy is approaching a ceiling: these experts have repeatedly been proven wrong. Second, the apparent leveling off of life expectancy in various countries is an artifact of laggards catching up and leaders falling behind. Third, if life expectancy were close to a maximum, then the increase in the record expectation of life should be slowing. It is not.

For 160 years, best-performance life expectancy has steadily increased by a quarter of a year per year, an extraordinary constancy of human achievement.

Och visst är det trevligt att mer än varannan som föds idag kan räkna med att få uppleva sin 100-årsdag. Någon som vill fundera på hur länge det linjära sambandet håller?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (4)

Bäste Dr Bergh!

Jag tror att människosläktet helt kommer att övervinna döden så småningom. Det svåra är hjärnans åldrande och sönderfall...

Kanske kommer vi att ha en uppsättning klonade kroppar (av oss själva) på lager och sedan överförs våra minnen från hjärna till hjärna... Ungefär som att sätta in en gammal hårddisk i en ny dator (transplantation av gammal hjärna till ny kropp), alternativt lägga in våra gamla filer på en ny hårddisk (minnena överförs till den nya kroppens hjärna)...

Skulle döden besegras tror jag dock att vi kommer att stagnera...

Högaktningsfullt,

A sugarplum lunker
Jag noterar att det här ämnet kräver lite mer fantasi och förmåga att tänka utanför boxen för att appellera till dammiga ekonomer/statsvetare...

Nåväl... Fortsätt derivera era nyttofunktioner, ni dödliga (detta gäller naturligtvis inte de stackars statsvetarna; de får pladdra vidare i stället)... ;-)

A sugarplum lunker
Hur ser det ut om man jämför maximiålderns utveckling? T ex den tusendel som levt längst. Har den gruppens livslängd utvecklats lika snabbt, eller ligger maximiåldern relativt konstant?

Om maxåldern inte utvecklas så mycket skulle det tyda på att det finns ett tak (eller åtminstonde en punkt där utveckling bromsas upp drastiskt), och att det ligger kring 100-110-strecket.
Nån biologisk gräns finns det, det man oftast hört om är ju de berömda teleomerna. Jag har inte lyckats hitta, vid supersnabbt gogglande, vilken gräns de implicerar.

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.