Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Vem vinner mest på jobbavdraget? | Main | Bok på väg... »
torsdag
sep202007

Bör forskare sakna förmögenhetsstatistiken?

Avskaffandet av förmögenhetsskatten var ursprungligen tänkt att kombineras med fortsatt insamlande av kontrolluppgifter om förmögenheternas storlek, men efter remissrundan ändrade regeringen sig. Om även kontrolluppgifterna slopas, kommer fler att våga flytta hem sitt kapital från utlandet, är tanken.

Det är förmodligen rätt tänkt. Men för samhällsvetenskapliga forskare är det väl synd att statistik över förmögenhetsfördelningen inte kommer att finnas i framtiden - eller?

Inte alls, svarar Daniel Waldenström på IFN i en DI-artikel. Statistiken är ändå felaktig, den täcker inte alla förmögenheter som faktiskt finns. Och forskare har ibland en tendens att ta det som finns uppmätt och slänga in i sina regressioner, även när man vet att data är ofullständiga. Då kan det faktiskt bli bättre forskning om data inte alls finns tillgängliga.

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (19)

Med tanke på att kapital aktivt allokeras för att slippa förmögenhetsskatt så verkar sådana uppgifters relevans i forskningen rätt begränsade. Waldenström har rätt.
20 sep | Unregistered CommenterTom
Med tanke på att arbete aktivt allokeras för att slippa inkomstskatt så verkar inkomstuppgifters relevans i forskningen rätt begränsade.

Själv trodde jag att ekonometri var läran om hur man kan skatta samband trots bristfälliga data.

Det verkar lite bakvänt att skylla på dataunderlaget när forskarna inte gör sitt jobb. Med Waldenströms logik borde många oerhört användbara dataset skrotas.
20 sep | Unregistered CommenterMartin
verkligen? jag trodde för min del att ekonometri aldrig kan ta fram det som inte finns i data från början...
20 sep | Unregistered Commenterbergh
"finns i data"... är det den berömda datagenereringsprocessen du tänker på? Jag tror för min del att sambanden som ska skattas finns i verkligheten utanför mitt fönster.
20 sep | Unregistered CommenterMartin
Oj oj oj, en akademisk catfight. Vänta, jag ska hämta popcornen! Hittills håller jag lite mer på Martin än på Waldenström (Bergh?), mest för att han hade en så fyndig comeback-line på Tom.
21 sep | Unregistered Commentergummo
Bergh: Vafan, har du aldrig bootstrappat? ;)

Håller förövrigt med Martin. Dessutom motsäger ju Waldenström ekonomins grundpelare; fler valmöjligheter paretodominerar färre!

Menar verkligen Waldenström att ingen forskning är bättre än dålig?
21 sep | Unregistered Commenterpontus
okej, vad sägs om den här då: verkligheten utan fönstret ser vi också endast med hjälp av data, med vars hjälp vår hjärna målar upp en lagom stilig bild av vädret.

strikt sett har naturligtvis martin rätt i att data inte borde göra skada, givet att vi vet lite grann på vilket sätt de är snedvridna/trunkerade. Men i praktiken håller jag ändå med Waldenström.

Å tredje sidan: När förmögenhetsskatten är avskaffad borde data på sikt kunna bli mer korrekta, men det kräver alltså att ägarna förväntar sig att förmögenhetsskatten inte återinförs.
21 sep | Unregistered Commenterbergh
Naturligtvis kan ingen forskning vara bättre än dålig forskning. Och nej, jag har aldrig bootstrappat, men jag minns att min ekonometrilärare beskrev metoden som ett avancerat försök att lyfta sig själv i håret...
21 sep | Unregistered Commenterbergh
"Naturligtvis kan ingen forskning vara bättre än dålig forskning"

Sannerligen dyster utsaga från en forskare :)
21 sep | Unregistered CommenterAndreas J
Jag hade f.ö också problem med argumentationen i artikeln. Man kan kräva av forskare att förhålla sig kritiskt till statistiken och givet att de gör det har vi ju inget problem.

Dessutom diskuterar ju författaren inte alls ev. brister med statistiken som bygger pa boupptäckningar. Ar det inte problematiskt att man, vid varje t, de facto endast har uppgifter pa de dödas förmögenhet? Olika cohorter m.m.

Av andra skäl håller jag dock med om slutsatsen "Att forskare ska kunna fortsätta använda skattepliktig
förmögenhet som grund för att mäta verklig förmögenhet är inget hållbart argument för att fortsätta med förmögenhetsrapporteringen."


21 sep | Unregistered CommenterAndreas J
Bergh: Exakt! Det fina är att det funkar. (inte håret, men med data!)
21 sep | Unregistered Commenterpontus
Hävdar den här mästertänkaren att vi får BÄTTRE forskning om det empiriska underlaget MINSKAR? Vad gör vi då, hemligstämplar allting kanske? Det är ju bara för korkat.

Förmögenheter ska självklart vara offentliga. Men här ser vi regeringens frihhetsfientliga grundhållning. Det är de rika som skall missgynnas, och folket skall därför hållas nere i okunskapens mörker; endast så kan valen vinnas.

För frihetens och demokratins, såväl som vetenskapens, är det nödvändigt att vår obskurantiska regim fördrivs. Tyvärr misstänker jag starkt att "oppositionen" befinner sig i maskopi; också den bemannas av ju av en priviligierad överklass.
Martin,

Förmögenhetsvärdet är endast en bokföringsformalism som tjänar som underlag för ett styrmedel, och vars relation till den underliggande ägodelens värde är föränderlig över tiden men ständigt godtycklig.

Man kan kanske sedan med diverse ekonometriska metoder krama ur den allra sista gnuttan av information ur sina samples (övning: när är det definitivt dags att sluta resampla?), men det innebär inte att man hittar sanningen. Eller ens kommer nära den.

För övrigt, vad gäller en annan kommentar ang. ingen forskning vs någon så hänvisar jag med ett snett leende till Sir John Cowperthwaite.
22 sep | Unregistered CommenterTom
Peter Ingestad,

Om det empiriska underlaget är godtyckligt eller missledande så kan det naturligtvis ha negativt värde eftersom det ger dåligt beslutsunderlag.

Exempelvis, varför minskar min förmögenhet när jag köper ett hus, och sedan ökar igen när jag säljer det en vecka senare? Varför drar skulder ner min förmögenhet medan framtida pensionsåtaganden från andra inte höjer den? Varför kan jag äga ett investmentföretag som äger förmögenhetspliktiga tillgångar utan att det nödvändigtvis räknas som min förmögenhet? Varför räknas mina fondandelar som förmögenhet medan Stefan Perssons miljardägande i H&M inte gör det? osv osv.
22 sep | Unregistered CommenterTom
Tom, du pratar om RIRO (rubbish in, rubbish out). Tro mig, forskarvärlden är medveten om det fenomenet.

Saken är att du kan alltid ignorera dålig forskning. Så enda situationen där ingen forskning är (svagt) bättre än dålig forskning, är om den dåliga forskningen bör ignoreras. Då är värdet också lika, typ.
23 sep | Unregistered Commenterpontus
Problemet med den dåliga forskningen är väl att den minskar signal/brusförhållandet för folk som följer forskningen och att den kan utnyttjas av politker för att motivera dåliga idéer.

Om det producerades fler värdelösa artilkar är det klart att forskare skulle tvingas slösa mer tid på att läsa dem för att skilja agnarna från vetet.

Jag tror pontus missar, som mycket ekonomisk teori, att informationsbehandling är kostsamt.
Johan: Jag vet att jag begår det misstaget. Men ändå. Alternativet är ju att ha ngn forskningssubcommandante som bestämmer vad som är bra, och därmed också tillåten, forskning.

(Sen ska man inte negligera underhållningsvärdet av dålig forskning: Håll med om att det var lite kul när Schyman viftade med en D-uppsats som bevis på att företag missar vinster på att inte anställa fler kvinnor!)
24 sep | Unregistered Commenterpontus
Nej, någon forskningssubcommandente vill vi inte ha. Men det är en annan fråga än om dålig forskning är skadlig.

Jag kunde hålla mig för skratt under Schyman-episoden.

jag tror benägenheten att skratta åt Schyman-episoden är positivt korrelerad med avståndet till Sverige.
24 sep | Unregistered Commenterbergh

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.