Senaste poster
Populära
Google Scholar
« Har SBAB bidragit till en bostadsprisbubbla? | Main | Ditt och datt »
måndag
okt272008

Varför har inkomstspridningen ökat i Sverige?

Många har uppmärksammat en OECD-rapport om ökade klyftor i de flesta OECD-länder (remissinstansen, hälsoekonomen). Den visar på ökande klyftor, inte minst i Sverige under perioden 95-05.

"Förklaringen är förstås det kraftigt ökade utanförskapet." skriver Mattias Lundbäck.

Jag skulle inte vara lika säker. Under just den tidsperioden, ökade faktiskt inte utanförskapet:
 
Dessutom: De som försörjs av akassa, sjukpenning och socialbidrag hålls materiellt sett på nivåer som i Sverige ligger närmare de arbetandes än i många andra länder. Det gjordes inte heller några kraftigare nedsättningar av ersättningsnivåerna mellan 1995 och 2005.

Vad är då skälet till att klyftorna ökar? Det beror på vilket mått vi använder. Gini-kefficienten, som är vanligast, bygger på parvisa jämförelser av allas inkomster. Det leder till åtminstone tre huvudmisstänkta (OBS att detta inte är forskningsbelagda sanningar):

  1. Ökad andel ensamhushåll. Eftersom Gini-koefficienter tar hänsyn till försörjningsbörda och hushållsstorlek, kommer fler ensamhushåll allt annat lika att öka inkomstspridningen. Jag har inte hittat siffror, men jag skulle inte förvånas om den trenden varit stark i Sverige.
  2. Individuell lönesättning.
  3. Kraftig ökning av topp-percentilens inkomster (DN).

Det skiljer sig nog rejält mellan olika individer i vilken utsträckning man ser alla, vissa eller inga av dessa trender som problem.

Själv tror jag att svenskar i allmänhet inte märker någon som helst skillnad mellan en Gini-kefficient på 0,25 eller 0,28 (och det förändringar av den magnituden vi pratar om). Topp-inkomsterna däremot tycks av någon anledning vara högintressanta att debattera.

Dags att damma av Rawls?

PrintView Printer Friendly Version

EmailEmail Article to Friend

Reader Comments (2)

Det är alltid bra med Rawls som startpunkt i debatten. Själv har jag funderat lite i samma banor - att vi har enormt hög andel ensamhushåll (jämfört med i princip alla länder i Europa & USA) samt att våra "låginkomsttagare" är mer i mitten än i änden. Det jag undrar över är om höginkomsterna har ökat mer än låginkomsterna sjunkit? Alltså, om skillnaden i klyftorna är för att ena änden sprungit iväg snarare än att Gausskurvan breddats?
31 okt | Unregistered Commenterchall
Det är oklart vilka ojämlikheter som Rawls teori medger. Å ena sidan ska ju de sämst ställdas resurser maximeras och hur detta görs är ju en empirisk fråga. Å andra sidan så har Rawls ett par principer (broderskapsprincipen och skälighetsprincipen) som gör att de mest begåvade inte får kräva hur stora ersättningar som helst. Ett citat: ”the idea of not wanting to have greater advantages unless this is to the benefit of the others who are less well off… Members of a family commonly do not wish to gain unless they can do so in ways that further benefit the interests of the rest. Now wanting to act on the difference principle has precisely this consequence." Han skriver även att hur orättvist ett arrangemang är beror på hur omåttliga förväntningarna är.

Rawls är intressant men svårtolkad då han å ena sidan verkar otroligt radikal i sin omfördelning men å andra sidan verkar låta marknadskrafter, incitament och dynamik avgöra hur fördelningen ska se ut. Min personliga åsikt är att Rawls teori eventuellt beskriver det bästa tänkbara samhället (trots att han helt missat förtjänst som kriterium för inkomstnivå), dock inte en rättvis struktur.

Märkligt att varken högern eller vänstern har försökt göra honom till sin. Men de kanske har insett att det kan slå tillbaka. För det kan väl inte vara så att de inte har läst honom... (Har läst någonstans att endast en toppolitiker har refererat till Rawls, Gordon Brown.)
3 nov | Unregistered CommenterDan Munter

PostPost a New Comment

Enter your information below to add a new comment.

My response is on my own website »
Author Email (optional):
Author URL (optional):
Post:
 
All HTML will be escaped. Hyperlinks will be created for URLs automatically.